Vaccinspruta fylls på

Foto: Brian Hoskins

Den vanligaste kritiken mot vaccinationer

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Under de senaste åren har motståndet mot vaccinationer ökat i Sverige och västvärlden. Här listas några av de vanligaste argumenten mot vaccinering.

 

► Läs också: Vaccin – vad innehåller det?

 

1. Massvaccination av späd- och småbarn sker utan att ta hänsyn till vare sig individuella skill­nader eller hälsotillstånd, allergier, överkänsligheter och genetiska anlag. Man undersöker inte heller vid vilken tidpunkt det är lämpligast att vaccinera.

2. Man kan aldrig garantera att vacciner är helt fria från farliga mikrober. Det finns många ex­empel på förorenade vacciner som skadat och till och med dödat dem som vaccinerats. Nu för tiden har man lyckligtvis bättre hygien och teknik, så den risken har minskat.

3. En vaccination kan också alstra andra typer av sjukdomar. Fenomenet heter provokations­sjukdomar. Det sker genom att latenta virus- och sjukdomshärdar aktiveras av vaccinet. Vissa sjukdomar som satts igång av vaccinationer bryter inte ut förrän flera år efter vaccineringen. Vaccinet sätter igång en nedåtgående spiral och sjukdomsutveckling. När vacciner inducerar virus direkt i blodomloppet belastas immunförsvaret, vilket kan orsaka kroniska sjukdomar och ”förvirra” immunförsvaret så att det angriper kroppens egna organ.

4. Vaccinationer och allergier har ett klart samband. Allergiska barn reagerar starkare mot vac­ciner, och de kan sätta igång en process som utvecklar allergier och överkänsligheter som inte har funnits tidigare hos barnet. Andra atopiska sjukdomar, som astma, eksem och reumatism, har också visat sig ha ett samband med vaccinationer.

5. Flera studier har visat att det finns ett klart samband mellan vaccinationer och plötslig späd­barnsdöd (SIDS). Man har funnit att många barn dör i plötslig spädbarnsdöd inom fyra dagar efter en vaccination. De flesta dödsfall uppträder när barnet är mellan två och sex månader gammalt. Flera forskare påstår att det finns goda bevis för att över hälften av de cirka 5 000 fall av spädbarnsdöd, som inträffar i världen varje år, orsakas av vaccinationer.
I Japan minskades drastiskt nya fall av SIDS när man väntade med vaccinering av små barn till efter ettårsåldern.

6. Vaccinationer kan bidra till utveckling av autoimmuna sjukdomar. Varje barn har begränsade resurser att skydda sig mot sjukdomar. Vaccinering i tidig ålder, när spädbarnet inte har hunnit utveckla sitt immunförsvar, blir en alldeles för stor belastning. Detta hämmar immunsystemet och gynnar virus som senare i livet kan trigga det att angripa egna celler, vilket kan resultera i sjukdo­mar som artrit, MS och lupus.

7. Vaccinationer som fungerar bra ger oftast endast ett temporärt skydd. När man har haft en barnsjukdom har man oftast skydd mot den sjukdomen livet ut. Kroppen har nämligen naturliga mekanismer för att skapa skydd mot sjukdomar.

8. Medicinska skandaler har skett vid upprepade tillfällen på grund av vaccinationsprogram som kostat hundratusentals människor livet. Ett bra exempel på detta är det mässlingsprogram som stoppades i Senegal.

9. En del vacciner innehåller fortfarande toxiska metaller som kvicksilver och aluminium. Un­der spädbarnstiden har inte barnet hunnit utveckla ett effektivt biokemiskt avgiftningssystem för att avlägsna tungmetaller ur kroppen. På grund av starkare tryck från konsumenter de se­naste åren har man tagit bort kvicksilver från de flesta vacciner, men det har tyvärr ersatts med aluminium. Ämnet thimerosal (som innehåller kvicksilver) har t. ex. under många årtionden ofta använts som konserveringsmedel i vacciner. Detta har orsakat skada hos ett stort antal barn i världen.
Nyligen publicerade The Journal of the American Association of Physicians and Surgeons data om vaccinationer av barn. De visade att barn som inte fick mer än tre vaccinationer innehållande thimerosal var 27 gånger mer benägna att utveckla autism jämfört med barn som fick vaccin utan thimerosal.

10. De senaste 15 åren har autism ökat i flera delstater i USA, från ett fall på 10 000 barn till ett fall på 150 barn. I hela USA fick ett av 250 amerikanska barn diagnosen autism år 2002, medan siffran var ett av 5 000 barn under 1980-talet. Sedan 1980-talet har antalet rutinvaccinationer av barn ökat kraftigt. Läs mer om detta på www.autism.com/ari. I Sverige har man också märkt en stark ökning av antalet barn som får diagnosen autism.
Man har även funnit aluminium i musklerna på dem som har klagat på trötthet och ömma muskler efter vaccinering.

11. Vacciner innehåller toxiska fenoler, formaldehyd, aceton och glykol. Dessa ämnen irriterar, förvirrar och försvagar barnets känsliga matsmältningskanal och immunförsvar. Alla substanser som ingår i vacciner kommer omedelbart in i blodomloppet, där immunförsvaret måste hand­skas med främmande proteiner och toxiner.

12. Ingen expert kan förutse hur en viss person kommer att reagera på en vaccination. Indi­videns reaktion beror på hans eller hennes genetiska och tidigare immunologiska bakgrund. Man kan inte veta i vilken immunologisk situation ett litet barn befinner sig vid tillfället för en vaccination.

13. Spädbarn är ömtåliga och långt ifrån färdigutvecklade. Ändå ger man dem i USA oftast hepatit B-vaccin med tillsats av thimerosal redan första dagen efter födseln, vilket har visat sig vara extra skadligt. Man överdriver dock faran med hepatit B, eftersom sjukdomen främst förekommer hos vissa grupper av människor, till exempel knarkare. Som ettåring löper man mindre än 0,001 procent risk att smittas. Och även om man exponeras för hepatit B är risken att smittas minimal, det vill säga 1,25 procent.
Man har sett tydliga skillnader i reaktioner när barn vaccineras vid nio till tolv månaders ålder istället för vid två till fyra månader.

14. När man injicerar ett vaccin kringgår man mag– tarmkanalens skyddsfunktioner, som filtrerar ämnen innan de hamnar i blodomloppet. Man har konstaterat att djur-, bakterie- och virus-DNA kan tränga in i barnets DNA och orsaka sjukdomar senare i livet.

15. Vaccinationer är ett tveksamt skydd mot sjukdom. Historien visar att många vaccinations­kampanjer har misslyckats när det gäller att skydda barn från sjukdomar.
Istället visar historien att förbättrad hygien är den största anledningen till hälsoförbättringar, utrotning av svåra smittsamma sjukdomar och en ökad livslängd. Man kan också se att smitt­samma sjukdomar kommer och går i perioder, oavsett om man vaccinerar eller inte. De som drabbas är barn som bor i områden där fattigdom, dålig hygien och näringsbrister råder.
Vissa virus ändrar ständigt form och en vaccination fungerar endast för en typ av virus. Det finns till exempel hundratals olika virus som orsaker förkylning och dussintals som orsakar influensa. Med nuvarande teknologi är det omöjligt att formulera ett säkert och effektivt vaccin för varje virus.

16. Det blir allt vanligare att vaccinationsskador avslöjas och tas upp i media. I USA är det en tydlig trend att fler och fler föräldrar till barn som blivit skadade av vacciner träder fram och stämmer vaccinations- och läkemedelsföretagen. I Sverige är dock detta fortfarande ovanligt.

17. Vaccinationstillfällena ökar och barn exponeras för fler vacciner än någonsin. Effekterna av vaccinerna är kumulativa. Barnet kanske reagerar minimalt vid första vaccinationen, men vid flera upprepade tillfällen kan reaktionerna bli starkare och starkare.

18. Det är onödigt att vaccinera mot barnsjukdomar som mässling, påssjuka och kikhosta. Dessa är inte livshotande och anses av många vara bra för små barn att få. De stimulerar im­munförsvaret och ger ett naturligt skydd livet ut. Vacciner som ger skydd gör det oftast endast under ett visst antal år. En mamma som har haft en barnsjukdom med livslång immunitet som följd kan dessutom överföra mycket av skyddet naturligt till fostret.

19. Man bygger på antagandet att mikroorganismer är den primära orsaken till sjukdom och inte det totala hälsotillståndet. Men uppkomst av sjukdomar är en kombination av genetiska anlag, styrkan och balansen hos kroppens immunförsvar och fysiologiska funktioner, exponering för miljögifter samt livsstilsfaktorer som kostvanor och mental hälsa. Friska barn med god immun­funktion klarar av sjukdomar samt angrepp från olika typer av bakterier och virus. Det är mer naturligt att vid behov stärka kroppens eget immunförsvar mot barnsjukdomar och sedan låta kroppen handskas med problemen, än att injicera ämnen i onaturlig form.
Till och med Louis Pasteur, den moderna medicinens fader, som under nästan hela sitt liv predikade att bakteriesmitta är den största orsaken till sjukdomar, ändrade uppfattning i slutet av sitt liv och medgav att det är personens allmänhälsa och inre miljö som är viktigast för häl­san. Vacciner ger en falsk trygghet för många. Det gör att man inte fokuserar på att bygga ett starkt naturligt immunförsvar och en god hälsa istället.

20. När man testar säkerheten hos ett nytt läkemedel jämförs det med placebopiller. När man testar säkerheten hos ett nytt vaccin jämförs det med ett annat vaccin. Vacciner granskas överhuvud taget inte lika mycket som läkemedel, trots att de ofta har starkare biverkningar. Vacciner är så väletablerade i vårt sjukvårdssystem att de inte kritiseras eller ifrågasätts. Med vaccinationer kommer budskapet att de är det enda, bästa och säkra sättet att skydda barn mot smittsamma sjukdomar.

21. Det har kommit rapporter från Afrika om massdöd av barn efter vaccinationskampanjer. Vaccinationerna är speciellt ödeläggande för grupper av människor som befinner sig i nöd och lider av svält. När immunförsvaret är kraftigt nedsatt är man extra känslig för vaccinations­toxiner.

22. Tiotusentals amerikanska veteraner från Gulfkriget skadades för livet av ett otal injektio­ner som de aldrig fick information om vad de innehöll.

Av Peter Wilhelmsson

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Grimaserande kvinna ligger och håller sig om magen

Kvinnor mitt i livet oftare sjukskrivna

Hälsa

Antalet långa sjukskrivningar ökar i vårt samhälle och inte minst har sjukskrivningarna inom den privata sektorn formligen exploderat de senaste åren, visar en ny rapport. Men – sjukskrivningarna är ingen jämlik fråga. Skillnaderna mellan könen är stora, visar rapporten, och kvinnor drabbas oftast av sjukskrivningar när de befinner sig mitt i livet medan männen oftare drabbas först efter 50.

Julkalender lucka 6

Julkalender lucka 6

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer sex.

Kvinna bär vit plastpåse på gata, svartvit bild

Plastpåsen är långt ifrån död – tvärtom miljonsatsas det

Eko/miljö

Plastpåsen är ingen utdöende klenod som hör till det förflutna. Den ser ut att finnas med som en del av framtiden också, i alla fall i Sverige. Trots en plastbärkassebransch i gungning satsar nämligen en av de få storskaliga tillverkare av plastbärkassar som finns i Sverige nu stort – och gör en miljoninvestering för att, tvärtemot vad många skulle spå, öka sin kapacitet.

Julkalender lucka 5

Julkalender lucka 5

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fem.

Julkalender lucka 4

Julkalender lucka 4

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fyra.

Äldre par ler och håller om varandra

Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd

Allmänt

Medellivslängden fortsätter att öka men det råder stora skillnader i hur länge vi lever i olika delar av landet. Till exempel kan det skilja nästan sju år mellan ett område som anses ha det "bättre" och ett mer utsatt område, visar siffror från SCB. Dessutom är skillnaderna stora mellan de norra och södra delarna av landet, där medellivslängden är allra högst i Halland och Kronoberg. Men varför är det så? Det får du veta mer om här.

Piller ovanpå dollarsedlar

Skolelever knäppte läkemedelsföretag på näsan – kopierade prishöjd medicin

Allmänt

När ett amerikanskt läkemedelsföretag plötsligt beslutade att höja priset på en medicin för bland andra aidspatienter med över 5 000 procent gjorde detta några australiska skolelever väldigt upprörda. De beslöt sig för att själva producera den aktiva substansen med hjälp av en Wikipedia-beskrivning av molekylen och en startbudget på 20 dollar för att visa på prisökningens orimlighet.

Julkalender lucka 3

Julkalender lucka 3

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer tre.

julgran som pyntas av två små barn

Ska du ut och köpa julgran? Här är tipsen du ska läsa först

Allmänt

"Nej, i år får det allt bli plastgran". De orden har vi nog alla hört någon gång – eller uttalat själva. Men –den främsta anledningen till att folk väljer plast brukar vara att de vill slippa barren så vet du vad? Det finns hopp. Här är infon du ska visa din plastgransfunderande vän – och förhoppningsvis få denne på andra tankar: Tipsen som gör att granen står längre.

Julkalender lucka 2

Julkalender lucka 2

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer två.

Provrör med blod och positiv teststicka

Varje dag får närmare 6 000 personer hiv – vad vet du om sjukdomen?

Allmänt

Idag, den 1 december, infaller World Aids Day, eller Världsaidsdagen som den heter på svenska. Dagen är till för att uppmärksamma och informera om hiv och aids – och för att visa solidaritet med de som lever med hiv, eller som gått bort i sjukdomen aids. Dagen behövs – för fortfarande är kunskapen låg och myterna många. Och även om det gått framåt på flera plan och antalet nya fall har minskat kraftigt är utmaningarna när det gäller arbetet med och mot hiv fortfarande många och stora.

lucka ett

Julkalender lucka 1

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med genom dessa 24 dagar av julmagi och se vad som händer? Här är första luckan.

Par myser vid strand

L-arginin – för sexlust, energi och kraft

Sex- och relationer

Sex är viktigt och underbart när det fungerar. Men – lika jobbigt och frustrerande när det inte gör det. Erfarenhetsmässigt upplever ungefär 50 procent av alla fyrtioåringar i Sverige problem med lust och funktion, enligt Stefan Arver, docent och överläkare vid centrum för sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Områden där aminosyran l-arginin är central. Låt oss förklara mer om hur.

Kvinna med ärr på bröstet

Nu undersöks bakterieflorans koppling till bröstcancer

Forskning

Ensidig kost, överdriven hygien och för mycket antibiotika har rubbat balansen i vår tarmflora, menar Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University. Han misstänker att det kan vara en delförklaring till cancersjukdomar och tror även att kvinnor med en frisk, balanserad bakterieflora är mindre benägna att få bröstcancer.

Bebis som ammar

Amningste med fänkål i blåsväder – här får du veta varför

Gravid/barn

De senaste dagarna har så kallat "amningste" med fänkål varit i blåsväder. Bakrunden är en SVT-nyhet om att EU-myndigheten EMA och Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att dricka te med fänkål eftersom de anser att det inte bevisats att ett ämne i fänkål är ofarligt för små barn. Flera medier har tagit upp nyheten och företaget Weleda och deras Mother´s Tea, som innehåller just fänkål, har hängts ut eftersom de trots avrådan fortsatt att marknadsföra produkten mot den aktuella målgruppen. Företaget ifrågasätter dock avrådan, och menar att studien som rekommendationen är baserad på är gjord på ett isolerat ämne där hänsyn till ämnet som del av en växtsammansättning inte tagits, varför studien är helt missvisande. "Dessutom skulle man behöva tugga i sig innehållet i 750 tepåsar för att uppnå en toxisk mängd av det aktuella ämnet", säger Weledas nordiska marknadschef Emma Bergqvist till Kurera.

kvinnor gör plankan

Är du magstark? Så enkelt kan du bli!

Träning

Känner du inte igen kroppen efter du fått barn? Med hjälp av stabiliserande övningar för mage och bäckenbotten kan du återställa kroppen efter graviditet och förlossning. MammaMage-certifierade PTn Jamina Gatti berättar hur.

Så ger du ditt barn självkänsla

Gravid/barn

Föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta – de ska lära barn att de duger som de är. Men det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder när ett barn visar tecken på dålig självkänsla. Här är fallgroparna du lätt kan undvika när det gäller att skapa en ömsesidig relation med ditt barn.

Mia Ånemyr på allt för hälsan-mässan

Hon får barn – och vuxna – att tycka bättre om att äta nyttigt

Gravid/barn

Kurera träffar den härliga Mia Ånemyr på Allt för hälsan. Hon är kvinnan som, inspirerad av sin egen viktresa, brinner för att sprida kunskap och inspiration om hur man äter nyttigare. Hon har därför skrivit boken "Adrians kalasbok – naturligt gott". Med boken vill hon bland annat uppmärksamma att det finns nyttigare alternativ till bakverk och tårtor fulla av socker, vetmjöl och tillsatser när barnen har kalas. I boken presenteras flera av dem.

Bobby i badbyxor i vatten

Vältränade Bobby Oduncus knep för att komma i form

Liverapportering

Människor känner honom främst som kändisfrisör, men han är licensierad PT och fitnessfreak också. Och driftig entreprenör. Kurera träffade Bobby Oduncu på Fitnessfestivalen som går av stapeln samtidigt som Allt för hälsan och la märke till att han är i otroligt bra form. Killens magrutor går knappt att räkna. Vi var bara tvungna att fråga honom: Vilka är hans knep? Här är Bobby Oduncus bästa tränings- och komma i form-tips. Just for you. ;)

Johan Viktor i Better Yous monter på Allt för hälsan

Johan Viktor: ”Kosttillskotten jag inte vill vara utan”

Intervju

Den före detta busen Johan Viktor har varit kriminell sedan innan han ens var tonåring. Efter att ha dömts till 13 år för narkotikabrott och suttit av nästan nio år på kåken tröttnade han dock på det livet och blev "snäll" – och dessutom hälsonörd, berättar han när Kurera träffar honom i kosttillskottsföretaget Better Yous monter på Allt för hälsan.

Veganska, glutenfria mördegskakor

Veganska, glutenfria mördegskakor med extra närings-umpf

Glutenfritt

På Allt för hälsan står kosttillskottsföretaget Great Earth i en av mässans trevligaste montrar. Här bjuds det - förutom snack om näring på burk - även på kakor, som personalen själva sammanstrålade för några dagar sedan för att baka. Men - det är inte vilka kakor som helst. Det är kakor med extra närings-umpf. Här är receptet.

My Martens

Trendspanaren My Martens om 5 saker som ”trendar” just nu!

Intervju

Kurera träffade My Martens på Allt för hälsan där hon står i tidningen Hälsa och Fitness monter. My är inte bara bloggare, träningsprofil, PT, och känd från TV-programmet Ensam mamma söker" - hon är också nyss nämnda tidnings trendspanare. Så – vad passar bättre än att fråga henne vad som trendigt inom hälsa och träning just nu?

Kollage som promotar Kurera på mässan

Vi ses väl på mässan Allt för hälsan?

Allmänt

I morgon den 25 november drar årets stora hälsoevent Allt för hälsan igång på Stockholmsmässan – för sextonde året i rad. Detta gigantiska evenemang pågår hela helgen och är till för alla som är intresserade av en hälsosam, medveten och aktiv livsstil. Här kan du både testa, uppleva och lära – och träffa Kurera förstås. Vi ses väl?