Överkänslighet mot mjölkprodukter

Bröstmjölk är den perfekta födan för spädbarn och småbarn. Den är kom­plett och innehåller det barn behöver för att växa, utvecklas och hålla sig friska. Men många kan också vara överkänsliga. Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson Läs berättar mer om varför och vad respektive innehåller.

Oftast ammas barn av praktiska skäl för lite och under för kort tid; man slutar med bröstmjölk för tidigt och ersätter den med komjölk. Men komjölk är inte alls lika lämpligt. Människan är för övrigt den enda art som dricker mjölk efter att hon har diat färdigt. Komjölk har inte samma sammansätt­ning som bröstmjölk; bröstmjölk är anpassad för människobarn och komjölk för kalvar.

Två mjölkproteinerna
Barn, speciellt spädbarn, har ofta problem med laktosen och/eller kaseinproteinet i kom­jölk. Bröstmjölk består till cirka 80 procent av vassleprotein och till 20 procent av kaseinprotein. Komjölk består till cirka 80 procent av kasein och till 20 procent av vassle. Kasein är ett starkt klisterliknande protein, som många barn och vuxna har svårt att bryta ned. Vassleprotein däremot, som bröstmjölk innehåller mer av, är lättare att bryta ned och har dessutom många positiva egenskaper som kasein inte har. Det stärker bland annat immunförsvaret, skyddar mot felak­tig bakterietillväxt och höjer nivån av nyckelantioxidanten glutation.
Jag rekommenderar att man testar om barnet är överkänsligt mot mjölkprodukter, genom att under några veckor utesluta sådana ur kosten. Barnet kommer att må bättre och ha färre symtom om det är överkänsligt mot mjölk.

Man kan misstänka överkänslighet mot mjölkprodukter:

• om en av föräldrarna är matallergiker,
• om barnet har återkommande förkylningar och nedsatt immunförsvar,
• om barnet har hudbesvär, eksem, astma eller andningsbesvär,
• om barnet har kolik och magbesvär,
• om barnet har återkommande öroninfektioner,
• om barnet har sömnproblem och är lättirriterat.

olika grader besvär av mjölkprodukter
En del kan till exempel äta en viss mängd mjölkprodukter, men om de äter mera blir det för mycket för kroppen. Några mår inte bra av mjölk och ost men klarar av syrade mjölkprodukter. Mjölkprodukter med mjölksyrabakterier som fil och yoghurtprodukter innehåller nyttiga, magvänliga bakterier. Dessa är mycket bra för tarmfloran och immunförsvaret. Se till att köpa de naturliga varianterna och inte de smaksatta, eftersom dessa ofta innehåller alldeles för mycket socker. Det är mycket bättre att själv lägga i färska eller frusna bär i filen.
Vill man kunna tåla filsorterna bättre, eller om barnet har orolig mage, kan man blanda mjölk­fria bifidusbakterier med vatten och tillsätta i yoghurt eller fil. Man kan också växla mellan fil eller yoghurt och sesam-, ris-, mandel- eller sojamjölk, så att man äter mjölkprodukter varan­nan eller var tredje dag. Om barnet mår bra av mjölksyrade mjölkprodukter är det bra att ha med det i kosten som en del av frukosten eller som mellanmål. Om barnet får slembildning och besvär av mjölkprodukter är det bäst att sluta med dem. Prova getmjölk istället, eftersom barn oftast tål getmjölk bättre än komjölk. Getmjölk liknar mera bröstmjölk i sammansättningen. Getost och fårost som är naturlig och opastöriserad brukar tolereras mycket bättre än vanlig ost.

Mjölk inte den enda kalciumkällan i kosten
Om barnet varken tål komjölk eller getmjölk kan man gärna ge barnet mjölkfri mat. Det görs så mycket propaganda för mjölk i Sverige och västvärlden att det sitter i ryggmärgen hos män­niskor att de måste dricka mjölk för att hålla sig friska och förebygga benskörhet, men faktum är att befolkningen i de länder där benskörhet är vanligt förekommande också använder mest mjölkprodukter. Alltför många tror att mjölk är nästan den enda kalciumkällan i kosten, men barn kan växa och utvecklas bra utan mjölkprodukter. Det finns många andra kalciumkällor, och det är inte bara kalcium som är viktigt för skelettet, bland annat magnesium och vitamin D är lika viktiga. Mjölk innehåller tyvärr nio gånger så mycket kalcium som magnesium, och till exempel sötmandel har ett bättre kalcium-magnesiumförhållande.

Andra källor
Några av de bästa kalciumkällorna, förutom mjölk, är broccoli, pintobönor, vita bönor, mandlar, tofu, torkade fikon, alger (wakame, dulse), sesamfrö och solrosfrö. Buljong som gjorts genom att man sjuder ben av fisk eller fågel ger koncentrerade kalciummängder. Att göra en större mängd och frysa in i portioner spar tid. Buljong är bra att ha som bas i såser och sop­por. Dessutom har den en proteinsparande effekt, om man av någon anledning inte kan äta tillräckligt med protein. Sardiner på burk med skinn och ben innehåller också mycket kalcium och högkvalitativt protein.

Här följer några olika alternativ som ger ungefär samma mängd kalcium per portion som ett glas mjölk:

• 1,5 glas yoghurt
• 5 dl keso
• 2,5 dl kokt grönkål eller mangold
• 5 dl rå broccoli
• 2,5 dl tofu
• 5 dl torkade bönor (röda, vita, fava, kidney eller kikärter)
• 1,5 dl sötmandlar eller hasselnötter
• 1,5 dl pumpakärnor
• 0,6 dl sesamfrö
• 2 msk algpulver

Små barn behöver ca två portioner av några av ovanstående livsmedel per dag för att få i sig det grundläggande behovet av kalcium. Om du misstänker att ditt barn inte får tillräckligt med kalcium kan du komplettera med kalciumtillskott. Det är trots allt vanligare att barnen får i sig för lite kalium, zink och magnesium än kalcium.

Av Peter Wilhelmsson