Surdegsbakande är en uråldrig och nischad metod inom bakning, som tidigt 2000-tal började få förnyat intresse tack vare lokala bagerier och mathantverk. Under 2010-talet fick det allt mer uppmärksamhet för sin koppling till tarmhälsa, hälsa generellt och som ”äkta” mat både, globalt och i Sverige. Att mata sin surdeg blev något av en ritual och det startade till och med ett surdegshotell i Stockholm (!).
Pandemin gav surdegs-hajp
Under pandemin med start 2020 gjorde nedstängningen av samhället ihop med sociala medier gjorde surdegsbakning till ett fenomen i hemmen världen över.
Nu har surdegsbröd blivit mer ”mainstream”, men har fått ny uppmärksamhet av att världens just nu största popstjärna, Taylor Swift, berättat om sin besatthet av just surdegsbröd. Hon bakar flitigt själv och har gett bort egna surdegsbröd till såväl vänner som till pratshow-värdar och radioprogramledare som hon har gästat nyligen
Surdegsbröd bra val för känsliga magar
Och brödet ifråga är inte bara gott och en rogivande och stimulerande hobby för superstjärnor. Visste du att surdegsbröd går att jämföra med annan fermenterad mat som kefir, kombucha och surkål? Varför? För att surdeg till skillnad från annat bröd, och som namnet antyder, också är fermenterat. Det vill säga gjort med hjälp av en surdegsgrund som innehåller levande bakteriekultur och därmed har flera goda effekter på hälsan precis som andra fermenterade produkter.
Bland annat innehåller surdegsbröd de livsnödvändiga mineralerna zink, magnesium och järn som bland annat bidrar till ett fungerade immunsystem och blodsystem. Fermenteringen gör också att brödet blir lättare för magen att smälta genom att det bryter ner vissa kolhydrater som tunntarmen har svårt att ta upp. Det gör surdegsbröd till ett bra val för många, även för personer med mild glutenkänslighet.
LÄS OCKSÅ: Funktionella drycker 2026 – därför väljer vi sesam, örter och fermenterat
3 hälsofördelar med surdegsbröd!
-
Blodsockerkontroll
Högt blodsocker är en riskfaktor för såväl hjärt-kärlsjukdom, diabetes och stroke. Surdeg hjälper till att hålla blodsockernivåerna nere eftersom fermenteringen hjälper till att frigöra sockarter långsammare i blodomloppet än vanligt vitt bröd. Och eftersom surdegsbröd har ett lägre GI (glykemiskt index) än vitt bröd, så ökar det heller inte blodsockernivåerna lika snabbt. Jäsningsprocessen gör nämligen att stärkelsen i brödet blir mindre tillgänglig för matsmältning och tas inte upp lika snabbt i blodomloppet.
-
Matsmältning och tarmhälsa
Bakad surdeg innehåller inte levande probiotika som finns i själva surdegen, men däremot innehåller det prebiotika: alltså fibrer som fungerar som mat för de många goda bakterier som lever i tarmen (vårt mikrobiom). Utöver att bidra till god matsmältning tros de kunna påverka och förbättra vår hälsa på flera olika sätt.
-
Bättre näringsupptag
När forskare från Örebro universitet jämförde surdegsbröd från ett lokalt bageri med vanligt industritillverkat bröd så fann de att surdegsbröd gav ett bättre upptag av mineraler som zink, magnesium och järn. Detta beror på att den långa och sura jäsningen hos ett bageribakat surdegsbröd bryter ned fytinsyra – som hindrar kroppen från att ta upp mineraler – till skillnad från industritillverkade bröd som bakas snabbt.
Tips!
- Startdegen, även kallad surdegsstart, surdegsgrund eller startkultur, blandar du enkelt ihop på 2 msk vatten och 1 msk mjöl i en burk, där den får producera sin egen nyttiga bakteriekultur och jäst.
- Du”matar” startdegen regelbudet med mer mjöl och vatten varannan dag till en gång i veckan beroende på hur varmt startdegen förvaras.
- Ha tålamod, efter några dagar tidigast är degen redo att bakas.
- Se tips och ett enkelt surdegsbrödsrecept på Saltå Kvarns hemsida här!
- Välj helst fullkorns-surdeg med lång jästid för att få flest hälsofördelar!