Antalet unga som lider av psykisk ohälsa i någon form har ökat drastiskt, de senaste tio åren har siffran mer än dubblats. Även bland unga vuxna är ökningen stor skriver Svt, en utveckling som inte väntas avta.
Sverige skiljer sig mot de övriga nordiska länderna genom att ökningen är större här än i våra grannländer. Hela 190 000 barn och unga i Sverige uppskattas må dåligt psykiskt enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Omräknat utgör det cirka 10 procent av alla flickor och pojkar och unga män medan unga kvinnor drar ifrån med 15 procent. I takt med ökningen skrivs det även ut allt mer psykofarmaka.
Antas bero på miljön
Även om ökningen är generell inom alla grupper visar de från svåra psykosociala förhållanden en större ökning. Socialstyrelsen drar slutsatsen att ökningen är miljöbetingad och beror på skola eller inträde på arbetsmarknaden, skriver Svt.
LÄS OCKSÅ: Socker kan ligga bakom många psykiska besvär
Svårare att komma in på arbetsmarknaden
Men enligt rapportförfattaren Peter Salmi utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen är det svårt att säga exakt vad som ligger bakom utvecklingen. Men han säger bland annat till Svt att det kan bero på förändrade krav inom skolan eller att det kan vara en följd av att det är svårare att ta sig inpå arbetsmarknaden idag.
LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa
Stressrelaterat leder
Bakom ökningen ligger främst depressioner och olika typer av ångestsyndrom, diagnoser som är kopplade till stress. Men neuropsykiatriska tillstånd som adhd och autism ökar också, samt bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Missbruk och beroende av olika substanser ökar också, särskilt bland unga män. Samtidigt ökar risken för självmord. Statistik visar att totalt en halv miljon svenskar – i alla åldrar – går med självmordstankar, 100 000 genomför självmordsförsök och cirka 1 500 dör årligen till följd av självmord.
LÄS OCKSÅ: Ny studie ska kartlägga orsaken bakom depression
Siffror från hälso- och dataregistret
Siffrorna är baserade på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016. De barn och ungdomar som finns med i statistiken är de som vid minst ett tillfälle har fått slutenvård eller specialiserad öppenvård eller fått psykofarmaka utskriven, skriver Metro.
Av redaktionen
Källa: Socialstyrelsen, Svt och Metro
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!