”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Trots att de flesta typer av förkylningar orsakas av virus, inte bakterier, använder man antibiotika.
Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson: ”Det hjälper inte – ta alltså inte antibiotika vid förkylning. Använd antibiotika bara när det verkligen behövs.”

I en del andra länder betonar man vikten av att återuppbygga tarm­floran och immunförsvaret efter en antibiotikakur med hjälp av probiotika. Här i Sverige är informationen tyvärr inadekvat och undermålig vad gäller efterbehandling och hur man undvi­ker flera infektioner. I bästa fall rekommenderas man att äta lite extra filmjölk. Men det räcker oftast inte, utan man behöver en starkare probiotikaprodukt för att återställa tarmfloran.

Läs också: Manukahonung mer effektiv än antibiotika

Bidragande orsaker till ökad allergi
Svensk sjukvård har tyvärr tagit efter andra länder i Europa och USA när det gäller missbruk av antibiotika och inte tagit hänsyn till kost- och livsstilsfaktorer, eller prövat de alternativ till antibiotika som finns inom naturmedicinen. Nu får man betala priset för kortsiktiga lösningar, som inte tar hänsyn till kroppens fysiologiska behov och funktioner. Dessutom får 10–15 pro­cent av barnen biverkningar, som kräkningar och diarré, av antibiotika och cirka fem procent får tydliga allergireaktioner, en del av dessa är allvarliga.
Upprepade antibiotikakurer skapar resistenta bakterier, vilket leder till användning av starkare typer av antibiotika. Resistenta bakterier kan sedan smitta familjemedlemmar eller skolkamrater.

Mer om faktorerna bakom
Vad är det för fel man har gjort? Varför befinner vi oss i en situation där vi förlorar hundratals dyrbara liv varje år på grund av infektioner?
Vi måste börja från början och leta orsaker till problemen. Jag ser följande faktorer som bidragande orsakerna till att allt flera barn får infektioner och är allergiska:

1. Uppväxt på felaktig kost.
Man äter för mycket av följande produkter vid en alltför tidig ålder, innan immunförsvaret har hunnit utvecklats:

• Processade komjölkprodukter, mjölken förändras dessutom under homogeniserings- och pastöriseringsprocessen och bli mer allergen.
• Vete- och andra glutenprodukter.
• Socker, tillsatser och färgämnen.

Förutom att barnet inte får en vital kost som innehåller tillräckligt med vitaminer, mineraler och rätt fettsyror, exponeras det för en stor mängd allergena ämnen under kort tid. Var­ken läkare, barnmorskor, dietister eller föräldrar letar efter sambandet mellan dolda allergier, överkänslighet för mat och astma och eksem.

2. Barnets mamma utsattes för stress, felaktig kost och kanske miljögifter under graviditeten. Alltför många mammor äter raffinerad kost, är stressade, har amalgamfyllningar eller går till tandläkaren under graviditeten. Exponering för miljögifter påverkar fostret och kan försvaga eller överaktivera barnets immunförsvar.

3. För kort amningsperiod. Många mammor ammar inte alls eller endast under några månader. Det är för lite. Barnet bör ammas i minst sex månader, helst mer. Barn som ammas längre drabbas inte lika ofta av allergier.

4. Bristande kunskaper och intresse inom skolmedicinen för hur man identifierar och arbetar med dolda matallergier och överkänsligheter för mat och miljö. Vanliga pricktester och andra allergitester letar främst efter endast en typ av allergireaktion, IgE-reaktioner, som ger klassiska symtom som klåda och hudutslag m. m. Man mäter sällan IgG-reaktioner som ofta är kopplade till långvariga kroniska tillstånd, som astma, eksem och åter­kommande öroninfektioner.

5. För snabb ”receptpenna”. Det är alltför lätt att skriva ut antibiotika och andra läkemedel i samband med barnåkommor. Antibiotika är värdefullt och nödvändigt att använda vid livsho­tande och svåra akuta eller kroniska infektioner. Men om man kan klara av sjukdomsbesvär utan antibiotika bör man försöka med det först.

6. För lite användning av naturmedicin vid barnsjukdomar. Naturmediciner är oftast ”mjuka” och läkemedel oftast ”hårda”. Det är större risk för biverkningar vid användning av läkemedel, och större risk för negativa konsekvenser efter en tids användning. Följande alternativ eller komplement till antibiotika kan användas i de flesta fall och med gott resultat:

Vid infektioner:

• Låt barnet äta minimalt men gärna dricka mycket färskpressad juice, citronvatten, vitlöks­vatten och rent vatten.
• Ge barnet något eller några av följande produkter: vitlök, echinacea, propolis, kolostrum, immunoglobinrikt vassleprotein, kang jang, umeboshiplommon, reishi-, shiitake-, cordyceps- eller maitakesvamp, hög dos C-vitamin (> 250–500 mg 3–4 ggr dagligen).

7. Exponering för vaccination kan reta immunförsvaret på ett felaktigt sätt och leda till utveckling av kroniska allergier, astma, eksem, öroninfektioner och andra besvär.

8. Exponering för toxiner och miljögifter. Om man exempelvis växer upp i ett mögelhus kommer man troligtvis att få kroniska sjukdomar under uppväxttiden och som vuxen.

9. Steril förlossning och ökat antal kejsarsnitt. Alltfler rapporter visar att det inte är gynnsamt för barnet om dess miljö är alltför fri från bakterier. När barnet inte föds naturligt så exponeras det inte för gynnsamma bakterier i födelsekanalen. En frisk och väl utvecklad tarmflora och ett starkt immunförsvar tar längre tid att utveckla för barn som fötts med kejsarsnitt. Barn som växer upp i Östeuropa där hygienen inte är lika sterilt har mycket färre allergier. Spädbarn behöver utveckla en bra tarmflora. De behöver också komma i kontakt med en la­gom mängd bakterier, hårepitel från djur med mera för att stärka sitt immunförsvar.

Av Peter Wilhelmsson