Kollage manuka honung manukablommor bin honung på sked förstabandslåda

Manukahonung mer effektiv än antibiotika

Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Manukahonungen är inte som annan honung. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.

All honung har positiva egenskaper men den antibakteriella effekten kopplas främst till opastöriserade varianter och tidigare har även bovete-honung lyfts fram som särskilt hälsosam.

Nektar från Manukaträdets blommor
Den sort som nu visar sig särskilt effektiv kommer från nektar från Manukaträdets blommor, vilka växer främst i Nya Zeeland där Manukahonungen redan i tusentals år har använts av maorierna, uninvånarna i Nya Zeeland, för sina många medicinska egenskaper.
Maorifolket använder honungen bland annat som saft, extrakt och inhalant vid matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, ryggont och som lugnande medel. Och med kompresser gjorda av manuka behandlar de effektivt även brännskador, inflammationer, insektsbett och sår.

 

Mer effektiv än antibiotika
På senare år har även forskningen kunna påvisa de speciella egenskaperna hos Manukahonung. Man har i studier kunnat se att honungen verkar antibakteriellt, antiseptiskt, antioxidantiskt – och sårläkande. Bland annat är den antibakteriella komponenten methylglyoxal särskilt verksam, vilket gör att honungen effektivt motverkar bakteriebildningar och hjälper till att läka sår. Manukahonung har även visat sig vara mer effektiv än antibiotika vid till exempel halsfluss och andra infektioner.

► Läs också: 10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten

Skyddar mot 80 olika bakterier
Honungen har visat sig kunna skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning, ett faktum som inte är helt oviktigt eftersom svårläkta sår idag svarar för fyra procent av vårdkostnaderna i västvärlden, enligt SvD. Så att hitta något som är billigare att använda än antibiotika – och som dessutom bara ska strykas mot huden – är mer än välkommet.

Effektivt redan vid mycket små mängder
År 2012 upptäckte  forskare vid universitetet i Cardiff att redan mycket små mängder Manukahonung snabbt kunde slå ut en streptokock känd för att orsaka öppna och mycket svårläkta sår med hög dödlighet.
Streptokocken, som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning, bildar i en biofilm som vanlig antibiotika har svårt att tränga igenom, men som alltså inte var någon match för manunkahonungen. Redan efter två timmar var 85 procent av bakterierna borta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Studien publicerades bland annat i tidskriften Microbiology.

Manukahonung – ett möjligt vapen vid multiresistens
Enligt forskare hindrar honungen bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa docknings-proteiner vilka bakterien har på sin yta.
Andra studier visar att honungen även har stark effekt på MRSA-bakterier vilka orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistent mot flera sorters antibiotika.

Observera
…att Livsmedelsverket inte rekommenderar honung till barn under ett år.

Läs också: 18 fakta om dunderhonung

Av Isabelle Hedander

Källor: 
Jervis-Bardy J, Foreman A, Bray S & Tan L “Methylglyoxal-Infused Honey Mimics the Anti-Staphylococcus aureus Biofilm Activity of Manuka Honey: Potential Implication in Chronic Rhinosinusitis”, Laryngoscope, 2011, 121:1104-1107.
Kwakman P.H.S., Velde A.A., de Boer L. & Christina M.J.E. “Two Major Medicinal Honeys Have Different Mechanisms of Bactericidal Activity”, PLoS ONE 6(3), 7709. doi: 10.1371/journal.pone.0017709
Maddocks S.E., Salinas Lopez M., Rowlands R.S. & Cooper, R.A., “Manuka honey inhibits the development of Streptococcus pyogenes biofilms and causes reduced expression of two fibronectin binding proteins”, Microbiology, 2012, 158, 781-790.
Majtan, J., Klaudiny, J., Bohova, J. & Kohutova, L. “Methylglyoxal-induced modifications of significiant honeybee proeinous components in manuka honey: Possible therapeutic implications”. Fitoterapia, 2012, 83 (4): 671-677. doi:10.1016/j.fitote.2012.02.002. PMID 22366273.
Wallace, A., Eady, S., Miles M. & Martin, H. “Demonstrating the safety of manuka honey UMFw 201 in a human clinical trial with healthy individuals”, British Journal of Nutrition, 2009, 1-6.
LIVSFS 2003:10 (156). “Livsmedelsverkets föreskrifter om honung”; Livsmedelsverket, Uppsala.
SvD.


Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Vanligt med muskelsmärta vid skrivbordsarbete

Värk

Besvär på grund av arbete vid bildskärm i form av spända axlar och smärta i armar och nacke kryper nedåt i åldrarna i takt med att datoranvändande startar allt tidigare. Bland vuxna är kvinnor överrepresenterade och så många som var tredje kvinna i vuxen ålder uppger enligt en ny underökning att de har besvär.

Slipper förkylningar med bättre immunförsvar

Hälsa

Efter många år med kliande utslag fick Britt-Marie äntligen en medicin som hjälpte mot hennes psoriasis – sprutor som funkade som trolleri! Fast medaljen hade en baksida. Sprutorna försvagade hennes immunförsvar så att Britt-Marie drog på sig den ena förkylningen efter den andra. Lösningen heter probiotika och stöttar den viktiga bakteriefloran i magen. Med det kan Britt-Marie träna simning och tävla som hon vill, för nu håller hon sig frisk.

eva sanner

Eva Sanner om naturens läkande kraft

Intervju

Alla har väl hört att det är hälsosamt att vistas i naturen. Men även om vi ”vet” att det är bra och kan känna att vi mår bättre är det först på senare år som vi tack vare vetenskapen börjat förstå varför.

kind

Näring för huden – utsidan speglar insidan

Skönhet

Idag finns stor kunskap om hur vi kan ta hand om vår hud på bästa sätt. Utsidan speglar insidan, och faktorer så som livsstil, kost och genetiska förutsättningar påverkar hudens funktion och utseende. Här berättar Nina Jonasson hudterapeut och diplomerad näringsterapeut om hur du skapar bäst förutsättningar för frisk och ungdomlig hud.

saffranssoppa med tofu

Saffransoppa med tofu

Recept

En vegansk tappning av en klassisk fisksoppa passar perfekt när höstkylan kryper sig på för den som heller vill ha fisk är det bara att byta ut tofun mot valfri vit firre.

Immunförsvaret – ett underverk att vårda

Förkylning

Vi kommer dagligen i kontakt med tusentals virus och bakterier. Bara genom ett tryck på din mobilskärm så har du kommit i kontakt med cirka 6000 bakterier. Vi har dessutom miljoner bakterier och virus i vår egen mikroflora. Med tanke på det är det ett under att vi inte blir sjuka oftare. Underverket kallas immunförsvar.

Kureras skönhetspanel testar: Duschkrämer

Hud

Idag är det premiär för Kureras skönhetspanel, först ut är duschkrämer. Oavsett när och hur du duschar är sällskapet i duschen viktigt. Ja, duschkrämen, alltså. Eller gelen. Kurera har låtit skönhetstestpanelen prova sig fram bland fem naturliga alternativ och hittat en löddrande och smart favorit.

äng

Cancer- och allergifonden hjälper från två håll

Forskning

Cancer- och Allergifonden bildades för lite drygt trettio år sedan och delar ut anslag till forskning som syftar till att öka kunskapen om dessa sjukdomar, vad som orsakar och vad som förhoppningsvis kan bota. Utöver det kan även sjukdomsdrabbade privatpersoner söka ekonomiskt stöd hos fonden.

Ingrid: “Äntligen kan jag cykla igen”

Värk

Ingrid Ahlén gillat att cykla och promenera, gärna långt och länge. När värken i höfterna satte stopp för utflykterna blev livet lite fattigare. Nu är hon igång igen – tack vare två nya höftleder och extrakt av nypon. – Till och med min ortoped sa att jag skulle fortsätta med nyponen, för det verkade göra mig så gott, säger Ingrid.