Kollage manuka honung manukablommor bin honung på sked förstabandslåda

Manukahonung mer effektiv än antibiotika

Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Manukahonungen är inte som annan honung. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.

All honung har positiva egenskaper men den antibakteriella effekten kopplas främst till opastöriserade varianter och tidigare har även bovete-honung lyfts fram som särskilt hälsosam.

Nektar från Manukaträdets blommor
Den sort som nu visar sig särskilt effektiv kommer från nektar från Manukaträdets blommor, vilka växer främst i Nya Zeeland där Manukahonungen redan i tusentals år har använts av maorierna, uninvånarna i Nya Zeeland, för sina många medicinska egenskaper.
Maorifolket använder honungen bland annat som saft, extrakt och inhalant vid matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, ryggont och som lugnande medel. Och med kompresser gjorda av manuka behandlar de effektivt även brännskador, inflammationer, insektsbett och sår.

 

Mer effektiv än antibiotika
På senare år har även forskningen kunna påvisa de speciella egenskaperna hos Manukahonung. Man har i studier kunnat se att honungen verkar antibakteriellt, antiseptiskt, antioxidantiskt – och sårläkande. Bland annat är den antibakteriella komponenten methylglyoxal särskilt verksam, vilket gör att honungen effektivt motverkar bakteriebildningar och hjälper till att läka sår. Manukahonung har även visat sig vara mer effektiv än antibiotika vid till exempel halsfluss och andra infektioner.

► Läs också: 10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten

Skyddar mot 80 olika bakterier
Honungen har visat sig kunna skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning, ett faktum som inte är helt oviktigt eftersom svårläkta sår idag svarar för fyra procent av vårdkostnaderna i västvärlden, enligt SvD. Så att hitta något som är billigare att använda än antibiotika – och som dessutom bara ska strykas mot huden – är mer än välkommet.

Effektivt redan vid mycket små mängder
År 2012 upptäckte  forskare vid universitetet i Cardiff att redan mycket små mängder Manukahonung snabbt kunde slå ut en streptokock känd för att orsaka öppna och mycket svårläkta sår med hög dödlighet.
Streptokocken, som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning, bildar i en biofilm som vanlig antibiotika har svårt att tränga igenom, men som alltså inte var någon match för manunkahonungen. Redan efter två timmar var 85 procent av bakterierna borta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Studien publicerades bland annat i tidskriften Microbiology.

Manukahonung – ett möjligt vapen vid multiresistens
Enligt forskare hindrar honungen bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa docknings-proteiner vilka bakterien har på sin yta.
Andra studier visar att honungen även har stark effekt på MRSA-bakterier vilka orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistent mot flera sorters antibiotika.

Observera
…att Livsmedelsverket inte rekommenderar honung till barn under ett år.

Läs också: 18 fakta om dunderhonung

Av Isabelle Hedander

Källor: 
Jervis-Bardy J, Foreman A, Bray S & Tan L ”Methylglyoxal-Infused Honey Mimics the Anti-Staphylococcus aureus Biofilm Activity of Manuka Honey: Potential Implication in Chronic Rhinosinusitis”, Laryngoscope, 2011, 121:1104-1107.
Kwakman P.H.S., Velde A.A., de Boer L. & Christina M.J.E. ”Two Major Medicinal Honeys Have Different Mechanisms of Bactericidal Activity”, PLoS ONE 6(3), 7709. doi: 10.1371/journal.pone.0017709
Maddocks S.E., Salinas Lopez M., Rowlands R.S. & Cooper, R.A., ”Manuka honey inhibits the development of Streptococcus pyogenes biofilms and causes reduced expression of two fibronectin binding proteins”, Microbiology, 2012, 158, 781-790.
Majtan, J., Klaudiny, J., Bohova, J. & Kohutova, L. ”Methylglyoxal-induced modifications of significiant honeybee proeinous components in manuka honey: Possible therapeutic implications”. Fitoterapia, 2012, 83 (4): 671-677. doi:10.1016/j.fitote.2012.02.002. PMID 22366273.
Wallace, A., Eady, S., Miles M. & Martin, H. ”Demonstrating the safety of manuka honey UMFw 201 in a human clinical trial with healthy individuals”, British Journal of Nutrition, 2009, 1-6.
LIVSFS 2003:10 (156). ”Livsmedelsverkets föreskrifter om honung”; Livsmedelsverket, Uppsala.
SvD.

Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.