Kollage manuka honung manukablommor bin honung på sked förstabandslåda

Manukahonung mer effektiv än antibiotika

Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Manukahonungen är inte som annan honung. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.

All honung har positiva egenskaper men den antibakteriella effekten kopplas främst till opastöriserade varianter och tidigare har även bovete-honung lyfts fram som särskilt hälsosam.

 

Nektar från Manukaträdets blommor
Den sort som nu visar sig särskilt effektiv kommer från nektar från Manukaträdets blommor, vilka växer främst i Nya Zeeland där Manukahonungen redan i tusentals år har använts av maorierna, uninvånarna i Nya Zeeland, för sina många medicinska egenskaper.
Maorifolket använder honungen bland annat som saft, extrakt och inhalant vid matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, ryggont och som lugnande medel. Och med kompresser gjorda av manuka behandlar de effektivt även brännskador, inflammationer, insektsbett och sår.

Mer effektiv än antibiotika
På senare år har även forskningen kunna påvisa de speciella egenskaperna hos Manukahonung. Man har i studier kunnat se att honungen verkar antibakteriellt, antiseptiskt, antioxidantiskt - och sårläkande. Bland annat är den antibakteriella komponenten methylglyoxal särskilt verksam, vilket gör att honungen effektivt motverkar bakteriebildningar och hjälper till att läka sår. Manukahonung har även visat sig vara mer effektiv än antibiotika vid till exempel halsfluss och andra infektioner.

► Läs också: 10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten

Skyddar mot 80 olika bakterier
Honungen har visat sig kunna skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning, ett faktum som inte är helt oviktigt eftersom svårläkta sår idag svarar för fyra procent av vårdkostnaderna i västvärlden, enligt SvD. Så att hitta något som är billigare att använda än antibiotika - och som dessutom bara ska strykas mot huden - är mer än välkommet.

Effektivt redan vid mycket små mängder
År 2012 upptäckte  forskare vid universitetet i Cardiff att redan mycket små mängder Manukahonung snabbt kunde slå ut en streptokock känd för att orsaka öppna och mycket svårläkta sår med hög dödlighet.
Streptokocken, som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning, bildar i en biofilm som vanlig antibiotika har svårt att tränga igenom, men som alltså inte var någon match för manunkahonungen. Redan efter två timmar var 85 procent av bakterierna borta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Studien publicerades bland annat i tidskriften Microbiology.

 

Manukahonung - ett möjligt vapen vid multiresistens
Enligt forskare hindrar honungen bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa docknings-proteiner vilka bakterien har på sin yta.
Andra studier visar att honungen även har stark effekt på MRSA-bakterier vilka orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistent mot flera sorters antibiotika.

Observera
...att Livsmedelsverket inte rekommenderar honung till barn under ett år.

Läs också: 18 fakta om dunderhonung

Av Isabelle Hedander

Källor: 
Jervis-Bardy J, Foreman A, Bray S & Tan L "Methylglyoxal-Infused Honey Mimics the Anti-Staphylococcus aureus Biofilm Activity of Manuka Honey: Potential Implication in Chronic Rhinosinusitis", Laryngoscope, 2011, 121:1104-1107.
Kwakman P.H.S., Velde A.A., de Boer L. & Christina M.J.E. "Two Major Medicinal Honeys Have Different Mechanisms of Bactericidal Activity", PLoS ONE 6(3), 7709. doi: 10.1371/journal.pone.0017709
Maddocks S.E., Salinas Lopez M., Rowlands R.S. & Cooper, R.A., "Manuka honey inhibits the development of Streptococcus pyogenes biofilms and causes reduced expression of two fibronectin binding proteins", Microbiology, 2012, 158, 781-790.
Majtan, J., Klaudiny, J., Bohova, J. & Kohutova, L. "Methylglyoxal-induced modifications of significiant honeybee proeinous components in manuka honey: Possible therapeutic implications". Fitoterapia, 2012, 83 (4): 671-677. doi:10.1016/j.fitote.2012.02.002. PMID 22366273.
Wallace, A., Eady, S., Miles M. & Martin, H. "Demonstrating the safety of manuka honey UMFw 201 in a human clinical trial with healthy individuals", British Journal of Nutrition, 2009, 1-6.
LIVSFS 2003:10 (156). "Livsmedelsverkets föreskrifter om honung"; Livsmedelsverket, Uppsala.
SvD.


Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Anders lyckades sluta snusa – nu vill han hjälpa andra

Mental hälsa

Att sluta snusa kan vara svårt, det vet Anders Åkerman som försökte ett otal gånger innan han slutligen lyckades. Då genom att bokstavligen tänka om helt. Med hjälp av KBT och den egenutvecklade metoden NJUT skiftade han fokus till vinsterna med att sluta – då vände det. Med boken "Snusfri" vill han nu hjälpa andra.

 

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.