Kollage manuka honung manukablommor bin honung på sked förstabandslåda

Manukahonung mer effektiv än antibiotika

Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Manukahonungen är inte som annan honung. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.

 

All honung har positiva egenskaper men den antibakteriella effekten kopplas främst till opastöriserade varianter och tidigare har även bovete-honung lyfts fram som särskilt hälsosam.

Nektar från Manukaträdets blommor
Den sort som nu visar sig särskilt effektiv kommer från nektar från Manukaträdets blommor, vilka växer främst i Nya Zeeland där Manukahonungen redan i tusentals år har använts av maorierna, uninvånarna i Nya Zeeland, för sina många medicinska egenskaper.
Maorifolket använder honungen bland annat som saft, extrakt och inhalant vid matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, ryggont och som lugnande medel. Och med kompresser gjorda av manuka behandlar de effektivt även brännskador, inflammationer, insektsbett och sår.

 

Mer effektiv än antibiotika
På senare år har även forskningen kunna påvisa de speciella egenskaperna hos Manukahonung. Man har i studier kunnat se att honungen verkar antibakteriellt, antiseptiskt, antioxidantiskt – och sårläkande. Bland annat är den antibakteriella komponenten methylglyoxal särskilt verksam, vilket gör att honungen effektivt motverkar bakteriebildningar och hjälper till att läka sår. Manukahonung har även visat sig vara mer effektiv än antibiotika vid till exempel halsfluss och andra infektioner.

► Läs också: 10 anledningar till varför du ska starta dagen med citronvatten

 

Skyddar mot 80 olika bakterier
Honungen har visat sig kunna skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning, ett faktum som inte är helt oviktigt eftersom svårläkta sår idag svarar för fyra procent av vårdkostnaderna i västvärlden, enligt SvD. Så att hitta något som är billigare att använda än antibiotika – och som dessutom bara ska strykas mot huden – är mer än välkommet.

Effektivt redan vid mycket små mängder
År 2012 upptäckte  forskare vid universitetet i Cardiff att redan mycket små mängder Manukahonung snabbt kunde slå ut en streptokock känd för att orsaka öppna och mycket svårläkta sår med hög dödlighet.
Streptokocken, som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning, bildar i en biofilm som vanlig antibiotika har svårt att tränga igenom, men som alltså inte var någon match för manunkahonungen. Redan efter två timmar var 85 procent av bakterierna borta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Studien publicerades bland annat i tidskriften Microbiology.

Manukahonung – ett möjligt vapen vid multiresistens
Enligt forskare hindrar honungen bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa docknings-proteiner vilka bakterien har på sin yta.
Andra studier visar att honungen även har stark effekt på MRSA-bakterier vilka orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistent mot flera sorters antibiotika.

 

 

Observera
…att Livsmedelsverket inte rekommenderar honung till barn under ett år.

Läs också: 18 fakta om dunderhonung

Av Isabelle Hedander

Källor: 
Jervis-Bardy J, Foreman A, Bray S & Tan L “Methylglyoxal-Infused Honey Mimics the Anti-Staphylococcus aureus Biofilm Activity of Manuka Honey: Potential Implication in Chronic Rhinosinusitis”, Laryngoscope, 2011, 121:1104-1107.
Kwakman P.H.S., Velde A.A., de Boer L. & Christina M.J.E. “Two Major Medicinal Honeys Have Different Mechanisms of Bactericidal Activity”, PLoS ONE 6(3), 7709. doi: 10.1371/journal.pone.0017709
Maddocks S.E., Salinas Lopez M., Rowlands R.S. & Cooper, R.A., “Manuka honey inhibits the development of Streptococcus pyogenes biofilms and causes reduced expression of two fibronectin binding proteins”, Microbiology, 2012, 158, 781-790.
Majtan, J., Klaudiny, J., Bohova, J. & Kohutova, L. “Methylglyoxal-induced modifications of significiant honeybee proeinous components in manuka honey: Possible therapeutic implications”. Fitoterapia, 2012, 83 (4): 671-677. doi:10.1016/j.fitote.2012.02.002. PMID 22366273.
Wallace, A., Eady, S., Miles M. & Martin, H. “Demonstrating the safety of manuka honey UMFw 201 in a human clinical trial with healthy individuals”, British Journal of Nutrition, 2009, 1-6.
LIVSFS 2003:10 (156). “Livsmedelsverkets föreskrifter om honung”; Livsmedelsverket, Uppsala.
SvD.


Fakta Manukahonung:

Manukahonungen kommer från nektar som bin samlar från Manukaträdets blommor. Växten heter på latin Leptosspermum Scoparium, växer på Nya Zeeland och har distinkta fina vita eller rosa blommor som blommar sent på våren.

Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato, är den som anses kunnigast när det gäller den antibakteriella aktiviteten hos honung. Han har upptäckt att Manukahonung har en alldeles unik antibakteriell aktivitet som överträffar all annan honung. Han kallade denna aktivitet för "UMF", vilket står för "Unique Manuka factor", vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen.

Det specifika med Manukahonungen är att den är rik på det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Studier har visat att Manukahonung har en större antibakteriell aktivitet jämfört med honung som inte innehåller MGO.
Vid värdet +250 är halten MGO mycket hög.
Den internationella termen NPA eller "non-peroxide" är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. Över 300 olika honungsarter har testats runt om i världen och Manuka är den enda som producerar icke-peroxid-aktivitet.
För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning.
Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

 

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.

 

Kryddiga vegobollar med pigga ärtor

Mat

Ett recept du måhända kommer sucka över eftersom det innehåller en hel del kryddor, men det är inte några konstiga kryddor utan kryddor du hittar i din vanliga matbutik, lovar Mattias Kristiansson på tidningen VEGO – som verkligen lovordar denna maträtt. "De här bollarna är världsbäst eftersom de smakar så enormt mycket, doftar av Mellanöstern och är klara på nolltid".

Trädgården läkte artistens psykiska ohälsa – släpper nu bok om odling

Intervju

Vissa som mår psykiskt dåligt har självskadebeteenden eller stoppar fingrarna i halsen. Artisten och poptrubaduren Karl Martindahl stoppade fingrarna i jorden i stället. För Kurera berättar den bokaktuelle musikern om sina mörka år och om det som till slut blev hans väg tillbaka – och som numera är hans livsföljeslagare: odlingen. "Odling ger rötter i dubbel bemärkelse. En naturlig självmedicinering fanns rakt framför näsan på mig", säger han till Kurera.

Det är dags att prata om mens på jobbet!  

Kurera debatt

Lika självklart som det är att människor blir hungriga och behöver lunchraster, eller kissnödiga och behöver toaletter, bör det vara att ta hänsyn till personers menstruella behov. Därför vill organisationen Mensen - forum för menstruation, menscertifiera våra arbetsplatser.

Artros: Hur kan man behandla naturligt?

TV

Eftersom artros inte går att bota idag måste vi se på behandlingen är ett långtidsperspektiv. Därför vänder många blickarna mot naturpreparat. Och det finns många: Nypon, ingefära, gurkmeja, boswellia, omega-3.