Återvunnen ull och bomull – eller textilier av bambu och hampa? Kläder av nya, mer hållbara material har blivit allt vanligare i butikerna.
Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är utan om något helt annat, menar hållbarhetsexperten.
Att vår stora klädkonsumtion sätter rejäla avtryck i miljön är ett faktum. Men samtidigt som miljösamvetet gnager i oss vill vi hänga med i modet, och gärna ofta pigga upp med något nytt.
Växande utbud av återvunnet material hos kedjorna
Butikskedjorna erbjuder ett växande utbud med kläder av mer hållbara material. H&M, Lindex, Kappahl och flera andra märken har sedan en tid tillbaka alla egna kollektioner med plagg av till exempel återvunnen ull, återvunnen polyester, lyocell, hampa och bambu.
– Konsumenterna blir allt mer medvetna och tänker på vad de sätter på sig. Efterfrågan på mer hållbara kläder ökar samtidigt som företagen också vill ta mer ansvar, säger Elin Lydahl, generalsekreterare på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teko, Sveriges textil- och modeföretag, till Testfakta, som tror att vi kommer att få se ännu mer av det framöver, till exempel mer fibrer från svenska skogar och mer återvunnet.
Bäst är second hand
Enligt David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är de hållbara alternativen som erbjuds i butikerna dock inte alltid så bra som man kan tro.
– Den som vill handla kläder miljömedvetet bör i första hand se till att köpa färre plagg av högre kvalitet, så att kläderna räcker längre. Alternativt köpa second hand, säger han till Testfakta.
Näst bäst = en oberoende miljömärkning
Det näst bästa, ur miljösynpunkt, menar David Palm är att välja kläder med en oberoende miljömärkning – som till exempel Bra Miljöval eller Svanen. Detta eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan. Först som ett tredje alternativ tycker han man bör välja kläder av återvunnet material.
– Det är väldigt många faktorer som väger in när man ska bedöma klädernas miljöpåverkan, som hur de spinns, färgas och behandlas innan de sys. Var fibrerna ursprungligen kommer ifrån är bara en del. Att delar av fibrerna är återvunna gör inte nödvändigtvis en stor skillnad för plaggets totala miljöbelastning, specificerar han.
Material att vara skeptisk mot
När det gäller kläder av nya fibrer som marknadsförs som mer miljövänliga kan det också finnas anledning att vara skeptisk.
– Bambu är ett sådant exempel. Många blir jättebesvikna när man säger det, eftersom bambu verkligen har framställts som ett bra miljöalternativ. Men bara att det är bambufibrer säger väldigt lite, det viktiga är hur bambutyget är tillverkat, säger David Palm.
Och enligt Elin Lydahl på Teko är det viktigt att man som miljömedveten konsument själv ligger på och frågar i butiken hur tillverkningsprocessen ser ut.
► Läs också: Vad är vad? Guide till 7 material i klädbutikernas hållbara hylla
Av Isabelle G Hedander
Vår klädkonsumtion i siffror
Under perioden år 2000 till 2009 ökade konsumtion av kläder och hemtextil med cirka 40 procent i Sverige. Mellan 2011 och 2013 minskade dock konsumtionen med 9 procent.
2013 konsumerades cirka 12,5 kilo nya textilier per person i Sverige.
Vi slänger cirka 8 kilo textilier var i hushållssoporna varje år.
Globalt förbrukas idag 80 miljoner ton textilier per år. Till år 2050 beräknas förbrukningen öka med 200 procent, till 240 miljoner ton per år.
För att producera en t-shirt krävs cirka 1400 liter vatten.
CO2-utsläppen från produktionen av en persons genomsnittliga årskonsumtion av textilier i Sverige motsvarar 1 902 kilometers bilkörning.
I en svensk undersökning identifierades 165 skadliga kemikalier som används vid textilproduktion.
Källor: Naturvådsverket, Nordiska ministerrådet, Teko, Testfakta.