Det har länge skrivits om riskerna med paracetamol. Nu går en grupp barnläkare ut med en varning om att även ibuprofen hos barn kan orsaka ett livshotande tillstånd kallat Reye’s syndrom där fler än hälften avlider.
Med två fallbeskrivningar vill de nu varna för alltför frikostig användning av så kallade NSAID-preparat hos barn.
Det är i Läkartidningen som fem barnläkare, varav tre vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, slagit larm om riskerna för barn med ibuprofen. Preparatet kan orsaka det livshotande tillståndet Reye’s syndrom.
Barnläkarna redogör för hur två svenska barn dog efter att ha fått ibuprofen: en 22-månader gammal och tidigare frisk pojke samt en femårig flicka med en lättare CP-skada.
– Det ena barnet var ju fullständigt friskt innan. Det är det mest typiska för Reye’s syndrom, att det kommer plötsligt, som en blixt från klar himmel, säger Antal Németh, professor emeritus, vid Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska universitetssjukhuset, till Aftonbladet.
Orsakas av kombination av virussjukdom och acetylsalicylsyra
Risken för Reye’s syndrom är cirka en på miljonen. I Sverige insjuknar högst ett till två barn årligen. Sedan länge känner man till att sjukdomen orsakas av kombinationen av vissa virussjukdomar och läkemedel med acetylsalicylsyra. Därför avråder man från att ge sådana preparat till barn under 18 år. I stället rekommenderas paracetamol, som Alvedon, till barn vid hög feber och smärta.
För cirka tio år sedan var förbrukningen av ibuprofen väldigt liten i Sverige. Men det har förändrats sedan paracetamol ifrågasatts alltmer, skriver Aftonbladet.
– Det är uppenbart att ibuprofen har blivit ett förstahandsval på barnsjukhus och akutmottagningar, säger Antal Németh.
”Risken uppenbar med ibuprofen”
Idag rekommenderas ibuprofen till barn redan från sex månaders ålder. Ibuprofen är en febernedsättande, antiinflammatorisk och smärtstillande medicin. Preparatet hör – precis som acetylsalicylsyra – till gruppen NSAID, icke-steroida antiinflammatoriska medel.
– Båda verkar mot inflammation på samma sätt. Därför är risken uppenbar att ibuprofen också ger liknande effekter och det visar vi nu med våra två fall.
Febernedsättande ges ofta i onödan
Ibuprofen kan ge allvarlig leverskada hos barn redan vid rekommenderade doser, enligt experterna.
Om barnet får feber bör man först fråga sig om febernedsättande verkligen behövs eftersom det ofta ges i onödan. Följer man Folkhälsomyndighetens rekommendationer – se faktaruta – kan användningen av samtliga preparat halveras, enligt Antal Németh.
”Paracetamol klart säkrare än ibuprofen”
– Om barnet verkligen behöver medicin, då tycker jag att förstahandsvalet absolut ska vara paracetamol. Det är klart säkrare än ibuprofen. Då kommer konsumtionen av ibuprofen hos barn att bli en bråkdel av vad den är i dag, säger Antal Németh.
För konsumtionen måste ned, menar han.
– Om vi fortsätter att vara lika fruktansvärt frikostiga med ibuprofen som i dag kommer vi att få se fler fall av leverskador och Reye’s syndrom. Då kommer vi att förlora några barn varje år i den här sjukdomen.
Liten risk
Han poängterar samtidigt att risken är liten och att de flesta barn klarar ibuprofen väldigt bra.
– Men några reagerar på ibuprofen och då utvecklar de Reye’s syndrom.
Varva paracetamol och ibuprofen om febernedsättande krävs
Om barnet har hög feber och påverkat allmäntillstånd och paracetamol absolut inte hjälper, föreslår Antal Németh att man prövar att ge paracetamol och ibuprofen varannan gång.
Hela listan: Alla läkemedel med preparatet ibuprofen
Här är listan på alla godkända läkemedel i Sverige som innehåller den verksamma beståndsdelen ibuprofen.
- Alindrin
- Ardinex
- Brufen
- Brufen Retard
- Burana
- Burana Comp
- Flarin
- Ibumax
- Ibumetin
- Ibuprofen Actavis
- Ibuprofen Apofri
- Ibuprofen Banner
- Ibuprofen farmalider
- Ibuprofen Orifarm
- Ibuprofen ratiopharm
- Ibuzin
- Ifenin
- Ipren
- Nurofen
- Pedea
Källa: Läkemedelsverket
Rekommendationer till primärvården vid användning av febernedsättande hos barn:
”Hög feber i sig är inte farlig, men orsaken kan vara farlig. Tappa inte fokus genom att försöka sänka temperaturen, utan fokusera alltid på allmäntillstånd och statuts. Att barn blir piggare av febersänkning är ingen garanti för att det inte är en allvarlig infektion. Föräldrar bör vara restriktiva med att ge febernedsättande till barn under sex månader som har feber av okänd orsak utan att först kontakta vården. Febernedsättande läkemedel förebygger inte feberkramper”.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Av Redaktionen
Fakta
Fakta Reye’s syndrom:
Sällsynt akut tillstånd hos barn som drabbar hjärna och lever och där primärt cellernas mitokondriesystem. Fem till sju dagar efter feber med influensaliknande symptom debuterar sjukdomen med ihållande kräkningar, tilltagande slöhet, som kan övergå i medvetslöshet och kramper. Ett karakteristiskt symptom är låg blodsockerhalt. Den förstorade levern visar tecken på kraftig fettinlagring i levercellerna. Hjärnödem och förhöjt tryck i ryggmärgsvätskan hör till sjukdomsbilden.
Källa: Nationalencyklopedin.
Fallbeskrivningar
- Fall 1. Det första fallet var en 22 månader gammal pojke, förstfödd till friska föräldrar och tidigare frisk. Han insjuknade med feber och fick diffusa övre luftvägssymtom. Han fick erytromycin och en normaldos ibuprofen. Symtomen började avta. 5 dagar efter debuten fick pojken dock diarré och kräkningar samt dagen därpå tilltagande medvetanderubbning och generaliserade kramper. Han inremitterades till barnhepatologen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge, på grund av uppenbar ikterus och tecken till leversvikt. Han förblev medvetslös till sin död 2 veckor efter de första sjukdomssymtomen.
- Fall 2. Det andra fallet var en 5-årig flicka, tidigare utredd för lätt CP-skada, sannolikt på grund av perinatal ischemi, och valproinsyra hade satts in ett halvår före den aktuella sjukdomen på grund av kramper och epileptogen aktivitet på EEG. Hon insjuknade i feber utan fokala symtom och utvecklade några dagar senare CNS-påverkan. Omedelbart därefter tillkom tecken till leversvikt. Hon fick i detta skede en normaldos ibuprofen mot feber. Tre dagar senare avled flickan i leversvikt, mycket höga blod-ammoniaknivåer och hjärnödem. I samband med patientens terminala sjukdom upptäcktes att hon var heterozygot för en tidigare icke-diagnostiserad POLG-mutation. Fyndets kliniska betydelse är än så länge osäker.
Båda barnen hade klassiska laboratoriemässiga tecken till leversvikt, där dock ASAT/ALAT-kvoten var över 1,5, dvs ASAT-stegringen översteg kraftigt ALAT-nivån.
I fall två får valproinsyra anses vara den primärt utlösande orsaken, men även ibuprofen uppfyller kriterierna för möjlig allvarlig biverkning.
Källa: Läkartidningen
Rekommendationer
- Ibuprofen
Rekommenderas internationellt inte till barn Rekommenderas i Sverige inte till barn Rekommenderad dos: 5–10 mg/kg kroppsvikt var 6–8:e timme. - Paracetamol
Internationellt och nationellt rekommenderas strikt terapeutiska doser: 75 mg/ kg kroppsvikt/dygn, dvs 10–15 mg/kg kroppsvikt var 4–6:e timme.
Källa: Läkartidningen
Sammanfattat
Infektioner hos barn är vanliga och ger inte sällan hög feber.
Det senaste decenniet har användningen av paracetamol ifrågasatts alltmer, och i dag är ibuprofen allt vanligare i kliniken.
Paracetamols effekter på levern är dosberoende och välstuderade. Det gör det till ett säkert preparat att använda till barn enligt dagens gällande rekommendationer och kontraindikationer.
Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) är nyckfulla preparat i hepatotoxiskt avseende, och mycket är ännu okänt om varför de i sällsynta fall ger en icke-dosberoende leverskada.
Källa: Läkartidningen