Idag matas vi ständigt av olika rön, råd och dieter, som alla aspirerar på att vara nyckeln till både god hälsa och viktnedgång. Men vad säger egentligen forskningen?
I boken ”Kostens kraft” (Lava förlag) berättar författaren David Stenholtz, som till vardags jobbar som överläkare i onkologi på Södersjukhuset i Stockholm, vad han kommit fram till efter att ha gått igenom ett gediget forskningsunderlag och vedertagna kostråd från världens alla hörn. Han vill nu hjälpa oss alla att se hur mycket makt vi har över vår egen hälsa, med hjälp av all den forskning och kunskap som finns att tillgå. Kanske kan det ge många av oss den motivation vi behöver för att ändra vår kost och därmed vår hälsa till det bättre på lång sikt, och må bättre!
Vill underlätta välinformerade matval
David är även en av medgrundarna till den ideella föreningen ”Läkare för framtiden”.
Hur kommer det sig att du engagerat dig i kostens påverkan på hälsan och denna förening? Och vad hoppas föreningen uppnå?
– Mitt engagemang började med att jag läste en bok som heter Kinastudien som sammanfattar forskning om långtgående koständringar och att sådana kan leda till en mycket stor förbättring av hälsan. Vi grundade Läkare för framtiden för tio år sedan. Vårt mål är att informera vårdpersonal och allmänhet om evidensbaserade kostråd. Vi vill inspirera och underlätta för vårdpersonal att prata om hälsosam kost. Vår roll är främst att tillhandahålla och sprida information. Detta hoppas vi ska leda till att möjliggöra för alla att göra välinformerade matval.
LÄS OCKSÅ: Johannes Cullberg: ”10 stora matföretag vill styra våra matvanor”
Öka mängden vegetabilier
I boken tar David upp fakta om en rad sjukdomar, samt berättelser av personer med dessa sjukdomar vars hälsa blivit bättre av en kostomläggning. Men även att det finns en viss förvirring hos allmänheten angående vilken kost som verkligen är bäst för hälsan.
Så, vad har den kost gemensamt som visat sig vara bäst för personer med såväl hjärt-kärlsjukdom och cancer, som Parkinson, diabetes-2 och psykisk ohälsa med mera?
– Det gemensamma för kostråd från alla världens hälsomyndigheter och expertpaneler inom näringslära är att vi uppmuntras öka mängden oprocessade, vegetabiliska livsmedel som frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter, frön och bär. Animaliska livsmedel och processade livsmedel som vitt mjöl och socker bör vi minska. De flesta kostråd gör undantag för ett animaliskt livsmedel, nämligen fisk, och vissa även för lätta mejeriprodukter. Bland processade livsmedel lyfts ofta vegetabiliska oljor som hälsosamt alternativ till smör.
I boken lyfter David utöver detta forskning om mer långtgående koständringar som är förenliga med globala, vedertagna kostråd.
– Då maximerar man oprocessade vegetabiliska livsmedel och utesluter eller minimerar alla andra. Hälsovinsterna som presenteras i studier med långtgående kostråd är ofta förbluffande och mycket inspirerande. Inom engelsk litteratur benämns ofta sådana kostråd som whole foods plant-based diet. Inom ”Läkare för framtiden” använder vi gärna ordet växtbaserad kost. Därmed är inte vår avsikt att förmedla att vi saluför en enda diet som är överlägsen alla andra. I studier med långtgående koständringar kan kostråden skilja sig något. Vissa kan innehålla mycket små mängder processade livsmedel och även animaliska. Det kan därför vara bättre att tala om växtbaserade kostregimer, i plural.
Tappade 15 kilo
I boken har David valt att ha med recept från flera välkända profiler och influencers inom mat och hälsa, som Therese Lindgren och Mattias Kristiansson.
Hur kommer det sig?
– För det första läste jag att en av USA:s läkarutbildningar hade startat en kurs i växtbaserad kost. När jag läste studieplanen såg jag att det ingick matlagningsundervisning. Jag blev lite förvånad först men sen slog det mig att vårdpersonal som informerar om långtgående koständringar måste så klart också veta hur man lagar den. För det andra kommer en bok med endast fakta och studiereferat inte vara lika tilltalande för gemene man som en bok som även innehåller färgglada recept. För att öka läsglädjen ytterligare har jag med intervjuer med forskare och läkare samt personliga berättelser från personer som förbättrat sin hälsa genom ändrad kost.
Hur har din egen hälsa och ditt välmående påverkats av att äta växtbaserat?
– Jag var lätt överviktig när jag började äta en växtbaserad kost. På ett fåtal månader gick jag ned 15 kilo och blev normalviktig. Att slippa bära på dessa extra kilon gjorde att jag kände mig piggare och lättare, framförallt i springspåret. Det kändes som att flyga fram i början! Mitt sömnbehov minskade med en timma per natt, mina förkylningar kom glesare, blev lindrigare och mer kortvariga. Hösnuvan blev mycket bättre, från att ha ätit en allergitablett per dag hela sommaren räcker det att jag tar någon enstaka i veckan.
Av Carolina Eriksson Foto: Ajla Stenholtz
David Stenholtz
Ålder: 47 år.
Bor: Villa i Gnesta utanför Stockholm.
Familj: Fru, två döttrar och tre kaniner.
Gör: Jobbar som överläkare i onkologi på Södersjukhuset och är ordförande i Läkare för framtiden.
Så mår jag bra: Mycket tid med familjen och vänner! Springa och styrketräna är prioriterade motionsformer. Vill yoga också men tiden räcker sällan till. Slappa med en god bok eller en serie på TV.
Detta har David alltid hemma i matväg!
– Mycket grönsaker i kylskåpet.
– Bär i frysen.
– Skafferiet är fullt av nötter, frön, baljväxter och fullkorn.
– Jag gillar att använda lokalodlade produkter så vad gäller fullkorn köper jag helt vete, korn, havre och råg. Dessa groddar jag gärna (eller mälta som det heter när man använder spannmål) ett par dygn. Sedan kokar jag dem och använder som frukostgröt, eller kolhydrater till lunch och middag.