Fettsyror är långa kedjor av kolatomer med en syragrupp i ena ändan. De består av ett varierande antal kolatomer (vanligtvis ett jämnt antal), och kan dessutom ha en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna.

Fettsyror

Fettsyror är långa kedjor av kolatomer med en syragrupp i ena ändan. De består av ett varierande antal kolatomer (vanligtvis ett jämnt antal), och kan dessutom ha en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna.
Fettsyror är huvudbeståndsdelar i triglycerider. Fettsyrorna är uppbyggda av en kedja av kolatomer till vilken väte binds. Fettsyror kan vara mättade eller omättade. En omättad fettsyra innehåller en eller flera dubbelbindningar, vilket innebär att 2 väteatomer saknas vid 2 närliggande kolatomer. Fettsyror utan dubbelbindningar är mättade, t.ex. stearinsyra 18:0. Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning, t.ex. oljesyra (18:1 n-9), medan fleromättade fettsyror har 2 eller flera dubbelbindningar, t.ex. linolsyra (18:2 n-6 och linolensyra (18:3 n-3). Antalet dubbelbindningar anges av siffran efter kolon. Placeringen av dubbelbindningarna anges med beteckningen n- eller omega- (w) och 1 siffra. Fettsyror som har samma n- eller omega-beteckning tillhör samma familj.

Fettsyror med dubbelbindningar kan ha olika utseende i rymden beroende på väteatomernas placering vid de dubbelbundna kolatomerna. 2 former förekommer: cis och trans. I cis-form är väteatomerna placerade på samma sida om dubbelbindningen, medan väteatomerna vid trans-form är placerade på motsatt sida. Cis-fettsyrorna blir p.g.a. detta vinklade i rummet medan transfettsyrorna blir mer raka. Transfettsyror med sina raka kedjor har fysikaliska egenskaper liknande mättade fettsyrors. I de naturligt förekommande fettsyrorna har dubbelbindningen företrädesvis cis-form.

Alfalinolensyra (18:3w3) omvandlas till stearidonsyra genom enzymen delta-6-desaturas. Formeln 18:3w3 kan förklaras på följande vis som figuren nedanför visar:
18 står för antalet kolatomer i alfalinolensyrakedjan. Den första trean står för det totala antalet dubbelbindningar, mellan kolatomer i kolkedjan. Den andra trean ”w3” står för platsen där den första dubbelbindningen påträffas (3 kolatomer från slutet av kedjan).

 

Fettsyrorna delas också upp efter om de är korta, medellånga eller långa. Beroende på antalet kolatomer i molekylen delas fettsyrorna in i 3 grupper:

• Korta fettsyror (SCFA, Short-Chain Fatty Acids) består av 2 till 4 kolatomer. De är något lösliga i vatten men förekommer sällan i livsmedel. De produceras av tarmbakterier och utnyttjas gärna av tarmcellerna som energikälla.

• Medellånga fettsyror (MCFA, Medium-Chain Fatty Acids) består av 8–14 kolatomer. Sällsynta i livsmedel, förekommer dock rikligt i kokosolja. Lite lösliga i vatten och kan tas upp från tarmen via blodet. Används därför medicinskt i dieter vid fettabsorbtionsstörningar.

• Långa fettsyror (LCFA, Long-Chain Fatty Acids) består av 16–26 kolatomer. De är dominerande i naturen och i vår kost. De är helt olösliga i vatten och tas upp från tarmen via lymfan i form av kylomikroner; mikroskopiskt små fettdroppar i blodet. Långa fettsyror, som inte omgående omvandlas till energi, lagras i fettvävnaden för att användas senare. De är oxidations¬benägna och måste skyddas med lämpliga antioxidanter som E-vitamin, C-vitamin och selen.

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Testerna som avslöjar obalanser i kroppen

Diagnostik

Obalanser och kroniska besvär kan vara svåra för sjukvården att upptäcka, vilket gör dem svåra att komma till rätta med. Problemen kan ha uppstått under lång tid och ofta hänger till synes skilda symtom ihop och behöver behandlas som en helhet. Kureras näringsexpert Zarah Öberg går igenom vilka tester som finns att tillgå för att hitta grundorsaken till problemen.

12 anledningar att äta C-vitamin

Hälsa

Immunförsvaret behöver C-vitamin för att fungera. Det kan både förkorta en förkylning eller lindra dess symtom, samtidigt minskar det trötthet och utmattning. C-vitamin behövs även för att bygga upp kroppens brosk- och benvävnad. Läs om vad det mångsidiga vitaminet kan göra för nytta för din kropp.

Så slapp Sivert värken i höfterna

Hälsa

En timme, varje dag. Ensam med tankarna, på stigarna i den småländska skogen bakom husknuten. Det är livskvalitet för Sivert Andersson, 80 – men i våras var den nära att gå förlorad. Artrosen i höften höll på att ta ifrån Sivert det han älskar allra mest.

Kalla bad – en quick fix som funkar

Naturlig hälsa

Knastrande snö, mörka skogstjärnar och stormigt hav. Ett vinterbad kan ske på många sätt – men det finns något som alla kalla bad har gemensamt, de ger oss hälsosamma effekter både direkt och långtgående. Linda Ahlgren och Linda Vagnelind är inbitna kallbadare som nu skrivit en bok om sin stora passion.

Kureras skönhetspanel testar: Handkrämer

Hud

Torr inomhusluft och kyligare luft ute gör snabbt våra utsatta händer torra och fnasiga. Skönt då att hålla händerna mjuka med en välgörande kräm. Kurera satte ett gäng handkrämstuber i händerna på testpanelen och lät den prova sig fram bland fem naturliga alternativ. Läs om panelens utlåtande och favorit!

Vanligt med muskelsmärta vid skrivbordsarbete

Värk

Besvär på grund av arbete vid bildskärm i form av spända axlar och smärta i armar och nacke kryper nedåt i åldrarna i takt med att datoranvändande startar allt tidigare. Bland vuxna är kvinnor överrepresenterade och så många som var tredje kvinna i vuxen ålder uppger enligt en ny underökning att de har besvär.

Slipper förkylningar med bättre immunförsvar

Hälsa

Efter många år med kliande utslag fick Britt-Marie äntligen en medicin som hjälpte mot hennes psoriasis – sprutor som funkade som trolleri! Fast medaljen hade en baksida. Sprutorna försvagade hennes immunförsvar så att Britt-Marie drog på sig den ena förkylningen efter den andra. Lösningen heter probiotika och stöttar den viktiga bakteriefloran i magen. Med det kan Britt-Marie träna simning och tävla som hon vill, för nu håller hon sig frisk.

eva sanner

Eva Sanner om naturens läkande kraft

Intervju

Alla har väl hört att det är hälsosamt att vistas i naturen. Men även om vi ”vet” att det är bra och kan känna att vi mår bättre är det först på senare år som vi tack vare vetenskapen börjat förstå varför.

kind

Näring för huden – utsidan speglar insidan

Skönhet

Idag finns stor kunskap om hur vi kan ta hand om vår hud på bästa sätt. Utsidan speglar insidan, och faktorer så som livsstil, kost och genetiska förutsättningar påverkar hudens funktion och utseende. Här berättar Nina Jonasson hudterapeut och diplomerad näringsterapeut om hur du skapar bäst förutsättningar för frisk och ungdomlig hud.

saffranssoppa med tofu

Saffransoppa med tofu

Recept

En vegansk tappning av en klassisk fisksoppa passar perfekt när höstkylan kryper sig på för den som heller vill ha fisk är det bara att byta ut tofun mot valfri vit firre.