En ny internationell studie har visat att de barn som äter hälsosamt har större chans att få fler kompisar, bättre självkänsla och färre känslomässiga problem.
7 675 barn i åldrarna två till nio år från åtta europeiska länder deltog i studien som visade att de som åt bättre vid studiens början hade bättre självkänsla än de som inte gjorde det när barnen följdes upp, skriver Svt.se. De hade dessutom bättre relationer till sina kompisar och mådde även bättre känslomässigt.
”Kosten förbättrar barns välmående”
Louise Arvidsson folkhälsovetare vid institutionen för medicin på Göteborgs universitet säger på Sahlgrenska akademins hemsida att studien tyder på att hälsosam kost kan förbättra barns välmående.
– Hos barn mellan två och nio år såg vi ett samband mellan hälsosam kosthållning och bättre psykosocialt välmående, vilket innefattade färre emotionella problem, bättre relationer till andra barn och bättre självkänsla två år senare.
LÄS OCKSÅ: Ny forskning: ”Du beter dig som du äter”
Tydliga samband med kosten
Riktlinjerna för vad som utgör hälsosam kost är gemensamma för de åtta länderna som ingått i studien och inbegriper bland annat ett begränsat intag av raffinerat socker och fett, val av fiberrika livsmedel när det är möjligt samt fisk ett par gånger i veckan. Bättre välmående hörde ihop med konsumtion av frukt, grönsaker, socker och fett i enlighet med riktlinjerna, medan bättre självkänsla hörde ihop med lägre sockerintag, rapporterar Sahlgrenska Akademin. Goda relationer till föräldrarna kunde kopplas till frukt och grönt, färre emotionella problem till lägre fettintag och bättre kompisrelationer hörde ihop med högre konsumtion av frukt och grönsaker.
LÄS OCKSÅ: Socker kan ligga bakom många psykiska besvär
Kosten påverkar hur vi mår
Många studier har fokuserat på sambandet mellan fysisk aktivitet och mental hälsa och visat på ett samband. Men då allt mer tyder på att kosten och vårt psykiska välmående hänger ihop ville forskarna undersöka om det sambandet kunde konstateras även hos barn.
Studien behöver upprepas
Barn med dålig kosthållning och dåligt välmående lämnade i större utsträckning studien och var därför underrepresenterade när uppföljningen gjordes, något som kan ha försvagat studiens slutsats. Studien skulle behöva upprepas bland barn med kliniska diagnoser, som till exempel depression, för att resultatet ska bli helt tillförlitligt, menar studiens upphovsmakare.
Av redaktionen
Källa: Svt.se och Sahlgrenska akademin
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!