Att äta frukt anses av de allra flesta som nyttigt. Men allt eftersom kommer det fram fakta som talar för att fruktsockret är det som gör oss feta. Dock är det är den industriella tillsatsen av fruktos i bland annat läsk som är den största boven.
En vanlig frukt innehåller inte mer fruktsocker än vad vi kan hantera. 100 gram persika innehåller ca 1,3 gram fruktos. Innehållet av fibrer i frukten gör att upptaget går långsammare. Den fruktosen som livsmedelsindustrin tillsätter i godis, läsk, motsvarar så mycket frukt att det inte går att få i sig på samma tid som du halsar i dig en läsk. Dessutom tas läsken upp av kroppen på betydligt kortare tid än med fruktosen i en frukt.
Fruktos och insulin
Fruktos är en monosackarid på precis som glukos är. När man äter fruktos omsätts den í levern vilket gör att blodsockret inte höjs på samma sätt som med glukos, därför har man trott att fruktos var ett bra alternativ för sötning.
– Fruktos påverkar kroppen på annat sätt än vad glukos gör. Det frisätter inte insulin på samma sätt som glukos och har på så sätt ett lägre GI, säger Carolin Helt, kostrådgivare, PT samt tidigare expert i Kureras expertpanel.
Fruktos kan bidra till fettbildning
Glukos bryts ner och blir till energi. Om kroppen inte behöver energi vid tillfället kommer glukosen lagras i levern som glykogen till dess att kroppen behöver energi. Vid ökat behov av energi släpper levern ut glykogen, därav sker en naturlig omsättning av glukosen. Men när vi äter fruktos och levern, som för de flesta moderna, kolhydratsätande människor, redan är full med glykogen så reagerar kroppen lite annorlunda.
– Efter att fruktos absorberas i tunntarmen transporteras det direkt till levern där det omvandlas till leverglukos. Fruktosen kan bidra till bildandet av fett. Detta sker om du har ett energiöverskott, om du helt enkelt äter för mycket och rör dig för lite, berättar Carolin.
Fulla lager i levern
När levern har fulla lager bildas fettsyror av överskottet av fruktos, så kallade triglycerider, som lagras som fettceller.
– Fruktos kan leda till ökade blodfetter och på så sätt rubba balansen mellan kolesterolet – LDL och HDL, säger Carolin.
Fruktos i stora mängder kan alltså påverka kolesterolet negativt samt kan ge problem med fettlever vilket i förlängningen kan ge diabetes typ 2 och bukfetma. Fruktosen fungerar inte heller särskilt bra som energi för musklerna.
Varning för tillsatt högfruktossirap
Frukt och bär innehåller visserligen en hel del fruktos men även så mycket mer som är bra för oss – vitaminer, mineraler, antioxidanter, kostfibrer och enzymer. Det är den höga exponeringen för tillsatt fruktos som inte är bra.
– Äter man frukt som de är hinner man i de allra flesta fall bli mätt innan man fått i sig för stora mängder fruktos. De stora bovarna är läsk, saft, godis, bakverk, sylt och andra livsmedel där man tillsatt extra fruktos i form av högfruktossirap (High Fructose Corn Syrup). Dessa livsmedel är kolhydrattäta och gör det lätt att få i sig på tok för mycket kolhydrater, avslutar Carolin.
Av Malin Duvstedt
Ordlista
Socker – Sackaros
Sackaros är vanligt socker, rörsocker, består av glukos och fruktos.
Glukos – Druvsocker
Glukos ger snabbt en hög höjning av blodsockret.
Glukos förekommer under många olika namn dextros, druvsocker och blodsocker.
Fruktos – Fruktsocker
Fruktos bidrar inte till att insulin frisätts. Det kan dock omvandlas till triglycerider. Om fettet lagras in i fettväven eller förbränns beror på om man äter mer än man gör av med.
Finns i frukt och bär i en vanligtvis, relativt låg, mängd. Tillsatt i större mängd bland annat i läsk, kakor och andra sötsaker.
Glykogen (eller leverstärkelse) är en polysackarid som kroppen använder för att lagra kolhydrater. Glykogen finns i muskler och levern. När kroppen behöver energi kan den spjälka glykogen så att det bildas glukos. Av kroppens glykogen finns ungefär 100 g i levern och 400 g i musklerna.
Fakta från Livsmedelsverket och Wikipedia