helene_bengtsson_kampen_om_halsoparadigmet

Hallå där Heléne Bengtsson filmaren bakom “Kampen om hälsoparadigmet”

Fakta

Namn: Heléne Bengtsson
Ålder: 48 år
Yrke: Egen företagare i mediebranschen
Gör: Skriver främst manus till egna filmproduktioner men även för Tidningen Hälsa.
Läs mer och se filmen här.

Kurera ställde några frågor till journalisten och filmaren Heléne Bengtsson som gjort filmserien “Kampen om hälsoparadigmet”. I serien om tre delar beskriver Heléne hur alternativa och komplementära metoder inom sjukvärd och hälsa motarbetas och hur viss forskning förtigs.

Du säger i en intervju att det länge har drivits ett välorganiserat motstånd och en opinionsbildning mot integrativa vårdformer. Hur märks det av i den allmänna debatten och nyhetsrapporteringen?
– Det märks genom att det sällan rapporteras eller skrivs om integrativ medicin i positiva ordalag. En del tror till och med att det är förbjudet. Journalister är i allmänhet sällan insatta i det komplementärmedicinska fältet. Man vet inte vad det innebär och då är det naturligt att rapporteringen uteblir säger Heléne och fortsätter:
– När sedan media väl skriver, rapporterar eller intervjuar någon i dessa frågor, kommer det ofta kritik från den opinionsbildande skeptikerrörelsen. Och är det något som journalister i allmänhet är känsliga för, är det att bli anklagade för att vara oseriösa och flummiga.
Hon ser däremot att det finns ett stort intresse hos befolkningen i övrigt när det kommer till olika inriktningar av alternativmedicin. Och menar att sociala medier har spelat en stor roll.
– Det har nästan bildats två läger, säger Heléne. En grupp väl pålästa och insatta i sin egen personliga hälsa och så debattörer som motsätter sig den kunskapsutvecklingen och som envisas med att poängtera att om man är sjuk, går man till doktorn, man botar inte sig själv.

Är det inte bra att vara skeptisk?
– Självklart. Jag ser mig själv som en väldigt skeptisk person. Den skepsis som jag anser är kontraproduktiv är när man redan har bestämt sig för hur saker och ting är. Det finns ingen utveckling i det utan verkar bara bakåtsaträvande. Att vara skeptisk kan även kombineras med en nyfikenhet och strävan att utveckla ett område, som till exempel hälsa.
Något Heléne efterlyser mer av.

 

 

Vad är faran med den typen av opinionsarbete som du syftar på?
– En opinionsbildning som mynnar ut i att likrikta åsikter stagnerar ett samhälle. Opinionsbildning som går ut på att offentligt kölhala de som anses tänka och agera på fel sätt skapar rädsla hos andra, som hellre håller tyst om sina tankar och idéer för att undvika att bli påhoppade. Pionjärer och oliktänkande skulle istället lyftas fram, något som skulle leda till en vidgad debatt, tror Heléne.
Med filmen vill hon upplysa om hur det organiserade opinionsbildande arbetet går till.
– Det är inte allmänt känt att det ens pågår, därför är det viktigt att det kommer fram.
Hon vill också inspirera till en vidgad syn på hälsa och hoppas skapa en vision om ett nytt hälsoparadigm som utgår från individen.

LÄS OCKSÅ: ”Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”

Du efterlyser även en mer nyanserad rapportering från media, hur borde journalister agera annorlunda tycker du?
– De borde läsa på och aktivt söka upp aktörer som arbetar med integrativ medicin. Det är inte svårt. De borde också våga gå utanför boxen och ha inställningen att deras uppgift faktiskt är att spegla alla delar i ett samhälle. Om nu en stor grupp människor i sociala medier beskriver och delar sina egna erfarenheter om hur de på egen hand blivit friska med hjälp av alternativmedicin, så ska man naturligtvis lyfta fram det som en viktig del i beskrivningen av samhället.

“Idag tystas det ned”
Idag är det enligt Heléne tvärtom så att när journalister inom traditionella media intervjuar personer som beskriver sin friskresa med alternativmedicinska inslag, istället ofta väljer att utelämna just den alternativmedicinska delen.
– Det finns flera exempel på det och jag tror att det behövs mer mod helt enkelt. Det finns en rädsla för att framstå som oseriös om man skulle lägga för stor vikt vid sådant som inte ingår inom skolmedicinen upprepar Heléne. Och säger att hon efterlyser större mångfald.
– Medier i Sverige är som kopior av varandra. I princip alla stora medier skriver om samma ämne, väljer liknande vinklar och intervjuar samma personer.
Heléne är noga med att poängtera att det naturligtvis finns bra journalister och modiga medier, men då rör det sig enligt henne ofta om mindre och mer specialiserade tidningar och webbsidor.

LÄS OCKSÅ: Hallå där … Lina och Mia bakom uppropet #sjukmat

Vad tror du möjligheterna är till en större valfrihet inom vården?
– Möjligheterna är stora. Jag pratade häromdagen med en politiker med ansvar för hälsofrågor i en svensk region. Han saknade i princip helt kunskap om hur integrativ medicin fungerar säger Heléne som menar att det behövs seriösa källor som skulle kunna förse honom med den informationen.
Hon tror därför att insatser behöver göras för att informera politiker i beslutande ställning, något som hon menar skulle kunna leda till att bilden förändras.
Hon menar även att begrepp som evidens samt vetenskap och beprövad erfarenhet behöver omprövas och även innefatta enskilda människors erfarenheter och behov.
– Jag tror att en utveckling är fullt möjligt och ser verkligen att den integrativa medicinen har framtiden för sig, säger Heléne.

LÄS OCKSÅ: Karin Björkgren Jones efterlyser ett #metoo för ”foliehattar”

Hur skulle det se ut om du fick bestämma?
– Då skulle all vård ha tillgång till komplementärmedicinska medel, behandlingar och metoder. Jag skulle även gärna se att läkare och annan vårdpersonal fick komplettera sina kunskaper om kost, näringslära och ett helhetstänkande när det gäller livsstil.
Enligt Heléne bör utgångspunkten vara att sträva efter balans och söka efter orsaker till sjukdomars uppkomst.
– Symptombehandling känns gammaldags, åtminstone när det gäller kroniska sjukdomar. Akuta åtgärder kommer alltid att behöva finnas, men när det gäller folkhälsa i stort behöver man tänka om.

Men har inte skeptikerna en poäng, är det inte viktigt att värna om patientsäkerheten?
– Patientsäkerheten är viktig i alla vårdformer. Den tas ofta upp som ett argument av de som är emot komplementär medicin. Men varje år skadas ju enormt många både av rätt ordinerade läkemedel och oaktsamhet inom den traditionella sjukvården så man borde kanske städa framför egen dörr först, säger Heléne som menar att det dessutom ofta varnas för oseriösa aktörer inom det alternativmedicinska fältet.
Något hon inte blundar för men trots det känner hon ingen oro.
– Det finns redan ett anmälningssystem inom vården, det skulle ju gälla även de alternativmedicinska aktörerna.

LÄS OCKSÅ: Sanna Ehdin: ”Sverige är världsledande inom hälsa”

“Få vänder vården ryggen”
Heléne är ingen motståndare till traditionell vård som hon kallar det, tvärtom ställer hon sig högst tveksam till att helt vända ryggen till skolmedicinen och skulle aldrig rekommendera någon att förlita sig helt till alternativa metoder.
– Den traditionella vården har så mycket mer resurser i sin diagnostisering som kan vara nödvändig för att få en helhetsbild.
Hon tror att gruppen som hamnar fel och blir ”alternativtroende” är mycket liten.
– De flesta går till läkaren först, de är när de inte får gehör eller hjälp som de söker sig vidare till alternativmedicinen, säger hon.

Utredning på regeringens uppdrag
Som Kurera rapporterat tidigare pågår det på regeringens initiativ en omfattande utredning om hur skolmedicin och alternativmedicin ska kunna närma varandra. En utredning med patientsäkerheten i fokus.

Din film blev klar i höstas, hur har den tagits emot?
– Jag är verkligen glatt överraskad av alla fina ord som jag har läst om filmen. Många har beskrivit den som banbrytande. En av de bästa kommentarer jag har läst om filmen var en kvinna som skrev: “Den här filmen tror jag att jag längtat efter i hela mitt vuxna liv och när jag nu såg den första delen så väcktes ett hopp som jag förut aldrig känt”.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Heléne Bengtsson
Ålder: 48 år
Yrke: Egen företagare i mediebranschen
Gör: Skriver främst manus till egna filmproduktioner men även för Tidningen Hälsa.
Läs mer och se filmen här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Låt 2019 bli starten på ett friskare liv

Naturlig hälsa

Har du lovat att leva hälsosammare det här året? I så fall grattis. I en serie artiklar kommer nutritionisten Lina Åhlén dela med sig av sina bästa tips för att hålla sig frisk. Och det behöver inte vara så svårt som det låter, med rätt mat, motion och god sömn kommer man långt enligt Lina.

Smygträna i köket – fyra enkla övningar

Träning

Träna i hemmet utan att ens bli svettig och ändå bygga muskler, låter det för bra för att vara sant? Det är det inte, Leila Söderholm som skrivit boken "Smygträna" Delar med sig av några övningar ur boken som passar bra att göra i köket. Och lovar att de ger effekt. 

Kureras skönhetspanel testar: Schampo

Hud

Tillsammans med duschkräm är schampo den hygienprodukt de flesta av oss förbrukar mest av. Därför är det viktigt att välja ett som både är snällt mot kroppen och miljön. Kureras skönhetspanel har testat naturliga och ekologiska schampon för att hjälpa dig att hitta din favorit.

Snabb mikroomelett med spenat

Recept

Att tillaga ägg i mikron gör att en omelett bara tar ett par minuter att bli klar och mängden disk blir minimal. Inspirerade av Charlotte Kallas "mugcake", bjuder vi på ett mikrorecept till,  för er som tycker om att laga mat i mikrovågsugnen.

Nanoplast påverkar fiskars beteende

Eko/miljö

Vår konsumtion av plast är ett välkänt miljöproblem och omkring 10 procent av all plast som tillverkas hamnar i haven. Det finns stor risk att plastsopor i naturen ger upphov till partiklar i nanostorlek, så kallad nanoplast som kan påverka fiskars beteende.

charlotte kalla

Charlotte Kallas bästa motivationstips

Intervju

Om någon kan det här med pepp och motivation är det Charlotte Kalla. För idrottare är det viktigt med självdisciplin men belöningar som middag med vännerna eller att bara ge sig själv en klapp på axeln är minst lika viktiga.

Därför ska du unna dig en tupplur

Hälsa

Svårt att hålla ögonen öppna efter lunch? Unna dig en tupplur! Det finns en hel rad goda hälsoskäl att knoppa in på soffan en stund. Och så får du några råd för att få ut det mesta av din lilla extra slummer. 

Mjukstarta året med smygträning à la Leila

Träning

Det är lätt att tro att vi tränar mer än vad vi gör men klyftan mellan de som tränar mycket och de som inte rör sig alls ökar år för år. Och studier visar att vi rör oss för lite. Men Leila Söderholm vet råd, enligt henne skulle de flesta tjäna på att ta efter henne och börja träna i smyg.

Skiljas: Att hämnas eller inte hämnas?

Mental hälsa

Det är naturligt att vilja ge igen när vi har blivit sårade, svikna och respektlöst behandlade. Och så känns det ofta i en skilsmässa. Stresscoachen Karin Isberg förklarar vilka mekanismer som ligger bakom hämndbegäret och varför den bästa strategin är att låta bli.

Därför ska du ställa om till grönt i badrummet

Hud

Hudens är kroppens största organ. Allt du utsätter den för måste kroppen ta hand om. Och det som spolas bort i avloppet hamnar i naturen. Det finns alltså en rad goda skäl att ställa om till ekologiskt även inom hud- och skönhetsvård, för dig och för miljön.

charlotte kalla muggkaka

Recept på Charlotte Kallas “Muggkaka”

Recept

Snabb och energirik mat är viktigt för en idrottare, Charlotte Kalla är inget undantag. När hon är hemma knaprar hon gärna på riskakor med olika toppings eller scones, till det tar hon gärna en grön smoothie. Här bjuder hon på receptet på sin snabba och mumsiga "Mugcake" som passar utmärkt till frukost och tipsar om sina bästa mellanmål.

charlotte kalla

Glöden för skidåkning får Charlotte Kalla att fortsätta

Intervju

Under Tour de Ski 2008 fick Charlotte Kalla sitt stora internationella genombrott. Tio år senare är hon fortfarande en superstjärna, men ännu starkare både fysisk som mentalt och fast besluten att vinna allt som går. Hon har sitt första pris kvar i en låda hemma hos pappa i Tärendö. Idag är hon inte bara en av världens bästa skidåkare utan också folkhemmets hjältinna.

Carina Sunding: “2019 ska bli mitt bjussigaste år”

Krönikan

Vad är det som gör oss lyckliga? Idag pratas det mycket om de blåa zonerna – områden i världen där människor lever längre och är lyckligare. Vad är hemligheten? Mycket rörelse och bra mat är några ingredienser. Men det handlar också om att vara tillsammans och tillhöra. Att vara en del av något där du känner dig trygg, känner mening och blir sedd skriver Carina Sunding som lovar att 2019 ska bli året då hon tittar upp från mobilen och säger hej till en främling.

Gott nytt år önskar Kurera!

Allmänt

2018 har varit ett fantastiskt år för oss på Kurera, antalet läsare bara ökar och vi känner oss uppmuntrade och peppade av framgången. Vi tackar för förtroendet och hoppas 2019 blir ett lika framgångsrikt år – och att ni vill fortsätta följa oss.