Koppar (Cu)

Historik
1878 identifierar Frederick koppar i hemocyanin.
1921 identifierar Bodansky koppar i människans hjärna.
1931 lägger Josephs fram det första beviset på kopparbrist hos barn.
1948 upptäcker Holmberg koppar i ceruloplasmin (blått serum protein).
1966 visar Osaki m.fl. att ceruloplasmin är involverat i järnmetabolismen.
1974 rapporterar Dunlop kopparbrist hos vuxna.

Kemi
Kroppen hos en vuxen människa innehåller ca 60–120 mg koppar. Halveringstiden är ca 1 månad.
Upptag av koppar i maten kan uppgå till 50 procent. Koppar förekommer mest i levern, hjärnan, benmärgen och de röda blodkropparna, men lagras också i musklerna, skelettet och hjärtat.
Upptaget av koppar sker främst i magsäcken och de övre delarna av tunntarmen, men det är levern som kontrollerar både upplagringen och utsöndringen av koppar. Koppar passerar genom tunntarmsväggen både som jon och bundet till protein. Absorptionen av koppar genom tunntarmen regleras genom ett bärande metalloenzym som heter metallotionein. Koppar bärs sedan av transportproteiner till levern där det lagras i form av metallotionein. Kopparceruloplasmin används som en del av superoxiddismutas som syntetiseras i de röda blodkropparna. Ceruloplasmin och albumin är proteiner som svarar för transporten av koppar i kroppen. Ca 95 procent av kroppens koppar finns i blodet som en del av ceruloplasmin.

Förutom detta lagras koppar i leverns galla. Koppar används i levern för energiomsättning och avgiftningsfunktioner. Den används även för absorption, användning och syntetisering av hemoglobin. Kopparupptaget regleras av flera andra näringsämnen: kadmium, kobolt, molybden, järn och zink samt fiber och proteiner.

 

Koppar och zink behövs för kroppens egen produktion av superoxid-dismutas (SOD) ett starkt anti-inflammatoriskt enzym. I blodet finns det ungefär lika mycket koppar i blodkropparna som i plasmat. Halveringstiden för koppar i kroppen är 4 veckor. Koppar utsöndras huvudsakligen med avföringen via gallan, en del genom vätskan i tarmen, en del genom svett och ca 4 procent genom urinen.
Kopparhalten i helblod och ceruloplasmin ökar vid ledgångsreumatism och infektioner. Samtidigt sänks zinkvärdet i blodet.

Nedsatt leveravgiftning samt galla- och leversjukdomar minskar utsöndring av koppar samt ökar risken för att koppar samlas i levern. Nedsatt binjurefunktion ökar kvarhållningen av koppar.

Funktion
Den eldröda kopparn är intimt förbunden med förbränningsprocessen och där främst med syretransporten. Koppar krävs för elastinbildning, vilket ger de stora artärerna (blodådrorna som transporterar syrerikt blod) en elastisk vägg. Vid kopparbrist skadas dessa kärl av det kraftiga tryck som uppstår när blodet kommer rusande från hjärtat genom aortan. Den uppgift som koppar har för att upprätthålla integriteten i det kardiovaskulära systemet är kanske viktigare än den roll koppar spelar i formandet av röda blodkroppar.

Koppar är i blodet bundet till ceruloplasmin, vilket främjar upptaget av järn från tarmen, järnets frigörande från depåer i levern samt dess upptag i hemoglobinet, det syretransporterande färgämnet i blodet. En molekyl ceruloplasmin innehåller 6 kopparatomer. Ceruloplasminet oxiderar viktiga föreningar i ämnesomsättningen (adrenalin, noradrenalin, serotonin och melatonin). Ceruloplasmin behövs vid nybildning av röda blodkroppar. Ceruloplasminet oxiderar tvåvärt järn till trevärt järn. Ceruloplasmin har också en antioxidant aktivitet. När syret väl kommit in i cellen krävs återigen kopparns närvaro i det sista förbränningssteget, där det järnhaltiga cytokromet överlämnar sin elektron till syret och vattenånga slutligen bildas.

Koppar behövs för enzymer som bildar kolesterol. Vid låga kopparvärden ökar risken för förhöjda LDL kolesterolvärden vilket ökar risken för arteroskleros. En av kopparns viktigaste uppgifter är att bidra till ett starkt hjärt-kärlsystem. Långvarig kopparbrist leder till ett förstorat hjärta, svaga blodkärl och förhöjd kolesterolnivå. Genom att gallsalter är nödvändiga för omsättningen av fett kan låga kopparvärden ge mindre gallsalter, besvär med nedbrytningen av fett och sämre matsmältning.

Ca 60 procent av kopparn i röda blodkroppar är fast bundet vid ett viktigt antioxidantenzym, koppar-zink-superoxiddismutas (CuZnSOD).

Koppar skyddar kroppen från syrets skadeverkningar, genom de superoxidjoner som bildas naturligt under ämnesomsättningen och nu i allt högre grad till följd av miljöföroreningar. Cytokromoxidas är ett enzym i andningsprocessen som reducerar molekylärt syre till vatten. Det är mycket viktig för cellernas energiomsättning. Polyfenoloxidas som är en viktig del av kroppens avgiftningssystem, är kopparberoende. Andra viktiga enzymer som är kopparberoende är tyrosinas och dopaoxidas, vilka ansvarar för neurotransmittorsyntesen. Cytokromoxidas är ett kopparberoende enzym som är viktigt för energiproduktionen. Det finns mer än ett dussin kroppsviktiga enzymer som är kopparberoende. Benstommens och bindvävens kollagenbildning är beroende av koppar. Vid brist hos barn kan man därför se tillväxthämning och benskör¬het. Koppar tillsammans med zink, mangan, kalcium och fosfor ingår i benstommens byggnadsmaterial, mikrokristallin hydroxyapatit.

När den kollagena vävnaden (“limgivande” bindvävsmellansub¬stans) i huden, i övermåtta länkas samman korsvis, liknar den mer läder än mjuk, smidig och spänstig hud. Koppar är nödvändig för rätt funktion av nyckelämnena lysyloxidas och elastin, som ger bindväven och kollagenet sin spänst. Överdrivet solande kan, liksom kopparöverskott, ge för tidigt åldrad hud genom att korsvis länka samman proteinet i huden. Dessutom kan förhöjda kopparnivåer bidra till frigörandet av ytterst reaktiva molekyl-fragment, s.k. fria radikaler.

Koppar har också anknytning till hjärnan och nerverna. Den behövs för bildningen av nervcellernas skyddande myelinskida och för såväl produktion som nedbrytning av adrenalin och noradrenalin samt för bildning av melanin i hår- och hudpigmentet. Koppar- och järnbrist och/eller zink- och manganbrist utgör primära orsaker till en typ av schizofreni, som uppkommer av hista¬peni (lågt blodhistaminvärde).

Både zink och koppar behövs på cellnivå för omvandlingen av thyroxin (T4, sköldkörtelhormon i ren substa¬ns) till trijodtyronin (T3), vilket är det aktiva intracel¬lulära sköldkörtelhormonet. Koppar- och zinkbrist kan därför orsaka hypertyreoidism på cellnivå utan att sköld¬körtelhormon¬nivåerna indikeras onormala vid rutinmässiga blodtester. Erfarenhetsmässigt tycks koppar också ha en lindrande effekt på inflammatoriska sjukdomar som t.ex. reuma¬toid artrit. Koppar kan minska smärta och svullnad, samt förstärka effekten av antiinflammatoriska medel.

Koppar deltar i kroppens oxidativa enzymsystem. Den förekommer vanligtvis tillsammans med järn och zink, vilket stöder kroppens immunförsvar. Låga kopparvärden kan ge lågt antal vita blodkroppar. Koppar hjälper till vid formandet av melaninpigment samt vid formandet av bindvävens elasticitet. Den återfinns i myelinskidorna omkring nerverna. Koppar måste vara närvarande för att järn ska kunna upptas och byggas in i hemoglobinet. Kopparbrist har observe¬rats vid lågt proteinintag, njursjukdomar, havandeskapsförgiftning, lång tids intravenös behandling samt vid kroniska depressioner.

Bristsjukdomar och terapeutisk användning
Kopparbrist leder till en lång rad olikartade problem:
• Anemi
• skelettskador
• skelettsjukdomar
• nefros
• Menkesyndrom
• degenerering av nervsystemet (myelinstörningar)
• neutropeni • förlamningar eller störningar i reproduktionsorganen
• fortplantningssvårigheter
• starkt uttalade och tydliga kardiovaskulära organskador
• förhöjda blodkolesterolvärden
• järnbrist • nedsatt immunitet
• defekter i hårets pigmentering och struktur
• håravfall
• ödem
• kwashiorkor och andra proteinbristproblem
• tandköttssjukdomar.

Hög konsumtion av fruktos tillsammans med ett inadekvat kopparintag har visat sig leda till hjärtrytmstörningar och även hjärtsvikt, diabetes och artrit.
Järnbrist – anemi – är en av de tidigaste tillstånden som kan förekomma vid kopparbrist. Kopparbrist hämmar järnupptaget, men järn kan samlas och lagras i bindväven istället för att användas för det viktiga bildandet av friskt blod. En kronisk kopparbrist kan resultera i hemosideros, ett tillstånd då järn samlars i kroppsvävnaden. Hemosideros uppstår vid maligna och inflammatoriska tillstånd samt vid reumatoid artrit.

Lagring av järn i lederna p.g.a. av kopparbrist kan vara en viktig bidragande orsak till utveckling av reumatoid artrit. Koppar hjälper kroppen motverka inflammation.

Ökad risk för att utveckla brister
Spädbarn, särskilt för tidigt födda barn, utgör den största riskgruppen. De har ett lägre kopparförråd än barn som föds vid normal tid och deras näring är synnerligen fattig på koppar.
Spädbarn som endast får komjölk eller välling utan tillsatt koppar, personer med Crohns sjukdom, celiaki, korttarmsyndrom, cystisk fibros, njursjukdomar, pankreasinsufficiens och alkoholister.
Mag-/tarmopererade, hårdbantande personer som inte intar multivitamin-mineraltillskott innehållande koppar, personer med kronisk diarré, personer med brännskador, kroniska användare av antacida, gravida och ammande kvinnor samt äldre. Vegetarianer som äter stora mängder linser och grönsaker riskerar att få kopparbrist samt personer som har intagit zink- eller molybdentillskott under lång tid.

Vanlig terapeutisk användning
• Förebyggande av hjärtsjukdomar (1–2 mg)
• Reumatoid artrit (1–6 mg)
• Potensiering av kortokoider (1–6 mg)
• Vitiligo (2–6 mg).

Bästa källorna för koppar (mg/100 g) (USA)

Lever                                 8,0

Skaldjur                             7,6

Bryggerijäst                        3,3

Oliver                                 1,6

Nötter                                 1,4

Baljväxter                          0,8

Bovete                               0,8

Solrosolja                           0,5

Koppar från dricksvatten p.g.a. kopparledningar är en vanlig källa. Man kan också få i sig extra koppar genom mjölk som är pastöriserad. Utrustningen i pastöriseringsprocessen kan bidra med koppar i mjölken. Kokkärl gjorda av koppar kan också ge små mängder koppar. Man kan även ta upp små mängder av koppar från armband. Studier från Australien har bekräftat att det sker ett visst upptag av koppar från koppararmband som har gynnsamma effekter på många med reumatoid artrit.

Toxiska källor
Koppar används i rör, ledningar, mekaniska delar och behandlat trä.

Dosering
Vanligtvis får vi i oss 1–2 mg per dag genom kosten.
RDI: 1,5 mg genom kosten.
ODI: 1,5–3 mg genom kosten samt tillskott.
TDI: 3–12 mg genom tillskott.
Det är ytterst sällsynt att man behöver ge mer än 6 mg per dag i form av tillskott. Inta alltid koppar tillsammans med 10–20 ggr mer zink om man inte noggrant följer värden via labbanalyser. Koppar liksom järntillskott har en oxiderande och nedbrytande effekt om man tar för mycket eller intar det utan att det finns behov. Koppar i kosten samt i ditt multivitamin-mineraltillskott räcker i > 90 procent av fallen.

Toxiska doser
Över 25 mg per dag är toxiskt. Över 60 mg orsakar kräkning. Ca 3 500 mg kan vara livsfarligt.
Det är viktigt att undersöka om dricksvattnet innehåller mycket koppar.
Koppar är ett relativt ofarligt spårämne om man har en adekvat zinkstatus, men bör användas försiktigt p.g.a. att den är oxidant i höga mängder. Man får främst problem med koppartillskott när det förekommer brist på zink. Inga skadliga effekter på människan kan förväntas vid intag av 0,5 mg koppar per kilo kroppsvikt och dag under korta perioder på några dagar. Detta motsvarar 25 mg koppar per dag för en person som väger 50 kg, och 35 mg för en person på 70 kg. Det är dessutom vanligt med illamående och andra symtom vid intag av koppartillskott som överstiger 3 mg per dag. Använd inte koppar som tillskott vid tungmetallsförgiftning med undantag av zink- eller molybdenförgiftning som är mycket sällsynt.

Reaktioner vid överdosering eller kroniskt överskott
Wilsons sjukdom är en sällsynt genetisk sjukdom som beror på toxiskt kopparöverskott. Det drabbar
1: 50 000 –1:100 000 mäniskor. Koppar lagras i levern, njurar, ögon och nervsystemet och det uppstår en kronisk kopparförgiftning. Symtom som följer är hepatit, ögonlinsdegeneration, njurproblem och neurologiska besvär. Personer med Wilsons ska helt undvika koppar. Schizofreni kan i vissa fall starkt påverkas av kopparöverskott. Hög kopparhalt i håret associeras med depression, PMS, infektioner, candiasis, humörsvängningar, känslomässig obalans, inlärningssvårigheter och till och med psykos.

Mycket höga kopparvärden ger också en tendens till virusinfektioner och ett svagare immunförsvar. Infektioner, reumatoid artrit, reumatisk feber, SLE, hjärtinfarkt, leukemi och vissa cancerformer kan förekomma vid koppartoxicitet. Överdosering av koppar hämmar immunologiska funktioner. Höga kopparvärden minskar både sköldkörtelns och binjurarnas funktion, ökar det totala kolesterolvärdet och bidrar till hjärt-kärlsjukdomar.
Kronisk förgiftning av koppar ger liknande symptom som kvicksilverförgiftning men betydligt mer PMS-besvär hos kvinnor samt ökade inflammationer. Höga kopparvärden i samband med intag av mättade fetter ökar risken för demens.

I områden där dricksvattnet innehåller höga koppar- och låga selenhalter är det större risk för ateroskleros. Strukturella besvär som skolios kan uppstå vid kronisk kopparbrist eller kopparförgiftning. Kopparvärdena stiger vid hemokromatos.

Det är inte ovanligt att man upplever illamående vid intag av koppartillskott. Det sker oftast vid en dosering mellan 3–12 mg per dag. Kräkning förekommer oftast vid 50–60 mg per dag men det finns ingen anledning att inta mer än högst 12 mg. I de allra flesta fall kan man trappa upp försiktigt med doseringen, så försvinner reaktionen. I andra fall får man hålla sig till mindre doser eller dela upp intaget 3–4 ggr per dag. Vid reaktioner av illamående börja med 0,5 mg tillsammans med 2–3 måltider per dag och trappa upp till 1–3 mg 2 ggr per dag.

Reaktioner vid akut överdosering
Illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel och metallsmak i munnen.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antiepileptika, antihypertensiva medel, antiinflammatoriska och antireumatiska medel, cytostatika, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikoider, medel mot tuberkulos, virushämmande medel, östrogen.

Negativ interaktion/undvik tillskott: antiinflammatoriska och antireumatiska medel, p-piller. Koppar potensierar/förstärker effekten av antiinflammatoriska läkemedel och kan användas vid nedtrappning för att minska risken för mer inflammation. Penicillamin är läkemedlet som starkast binder till koppar och avgiftar kroppen från överskottskoppar.

Interaktion med näringsämnen och metaller
Kvicksilver, bly, sulfider och silver samt förhöjda mängder eller höga doser av kalcium, järn, C-vitamin, zink och molybden minskar upptaget av koppar. Ökade mängder av fruktos i kosten sänker kopparnivå. Högt intag av zink, B5 och molybden minskar förhöjda kopparvärden, samt leverrening/leverregeneration. Zink/kopparförhållandet i kroppen är viktigt och kan utvärderas med bl.a. hårmineralanalys. Om man inte följer förhållandet med labbtester, se till att alltid ta 10–20 ggr mer zink än koppar, för att säkra att inte zink/kopparbalansen rubbas eller att koppartoxicitet skapas.

Beredningsformer
Kopparsulfat kan irritera mag-tarmkanalen och är svårare att ta upp än kopparglukonat, koppar- pikolinat eller aminosyrebundet koppar. Koppar tas upp lättare än t.ex. zinktillskott och beredningsformen är inte lika viktig.

Nyckelorgan
Lever, nervsystem, hjärta, binjurar, hjärna, skelett. Levern lagrar koppar och styr dess utsöndring.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B12, folsyra. Mineral: Fe, Co, Zn.

Synergister
Vitaminer: B1, B10, B12 , D . Mineral: Fe, Co, Ca, Na, Se.

Antagonister
Vitaminer: A, B3, B5, B6, C. Mineral: Mo, Fe, Hg, Pb , Ca, Zn, Cd, K, P. Zn är den viktigaste antagonisten då det gäller att sänka förhöjda kopparvärden.

Analyser och mätmetoder
• Vid hårmineralanalys av koppar pekar vetenskaplig forskning på en 99,9 procent överensstämmelse mellan den faktiska koppar¬halten i levern och motsvarande i håret. Förhöjda kopparvärden i håret är oftast förknippat med ökad förekomst av fobier, kreativitet, frånvarokänsla, konstnärlighet och varierat temperament.
• Låga kopparvärden i håret har ofta samband med kroniska, bakteriella infektioner.
• Höga kopparvärden i håret har ofta samband med kroniska virusinfektioner.
• Förhöjda kopparvärden i förhållande till zink i håranalys kan tyda på överskott av östrogen jämfört med progesteron. Serumkoppar anses också vara en bra metod för utvärdering av kopparstatus.
• Kopparhalten i blodplasman är normalt 14–23 umol/l (90–145 µg/l).
• Normala kopparvärden i helblod är 12–20 umol/l (85–120 µg/l).
• Kopparvärden i blodet kan variera upp och ned vid inflammatoriska tillstånd.
• Tungmetaller och infektioner kan också förhöja blodkopparvärden.
• Överskottskoppar kan analyseras genom att mäta koppar i urinen före och efter orala doser av kopparkelatet, D-penicillamin.
• Kraftigt förhöjda kopparvärden kan också mätas genom insamling och analys av 24 timmars urin.
• Vid misstänkt kopparförgiftning bör kopparhalten i dricksvattnet analyseras.
• Förhöjt koppar i håret kan komma ifrån kontamination från simbassängsvatten om man simmar ofta men moderna tvättmetoder tvättar oftast bort överskottskoppar i håret före hårmineralanalys. Hårmineralanalys är en tillförlitlig analys för att utvärdera kopparstatus samt zink/koppar förhållandet.
• Vid sällsynta genetiska defekter som Menkes och Wilsons sjukdom där kopparomsättningen är störd hittar man inte förhöjt koppar i håret trots systemisk toxicitet.
• Vid kopparbrist brukar kopparvärden från alla vätskor vara låga, inkl. hår, urin, serum, ceruloplasmin och erytrocytvärden. Det är även oftast förknippat med följande symptom: trötthet, utmattning, nedsatt sköldkörtelfunktion, huvudvärk, migrän, kalla händer och fötter, depression, torr hud, chokladbegär, förstoppning, nedsatt minne, candidiasis, PMS, körtelfeber, lågt blodtryck, lågt blodsocker.

Exempel på studier, referenser

Socker och kopparbrist
Råttor med kopparbrist hade ökade kolesterolvärden i en studie. Ökad tillförsel av socker till råttorna ökade kopparbrister, organpåverkan och dödsfallen medan ökad tillförsel av stärkelse minskade risken för dödsfall.
Fields M. et al. “Effect of Copper Deficiency on Metabolism and Mortality in Rats Fed Sucrose or Starch Diets”.
Journal of Nutrition, 1983;113:1335-45:11.

Kopparbrist hos amerikaner
Enligt studier från amerikanska jordbruksministeriet lider 50–60 procent av USAs befolkning brist på koppar. Detta kan leda till sämre antioxidantstatus, sjukdom och döden p.g.a hjärtsjukdom eller nedsatt immunförsvar.
“Copper Needs Surveyed” Medical Tribune, 1990;14:18/10.

Antioxidantpåverkan
12 postmenopausala kvinnor fick under 105 dagar en diet som innehöll extremt lite koppar och därefter åt de vanlig kost i 35 dagar med ett koppartillskott. Man kunde se en signifikant minskning av antioxidanterna erytrocytsuperoxiddismutas (som inte heller gick att återhämta) och erytrocyt glutationperoxidas. Serumkolesterolet och hematologiska blodvärden förändrades däremot inte. Vid djurförsök har man sett motsatsen och kanske måste man nu revidera sin uppfattning.
Milne DB. et al. “Effects of a diet low in copper on copper-states indicators in post-menopausal women”.
Am J of Clin Nutr, 1996;63:3:358-64.

Cancer, koppar och zink
Det finns ett starkt samband mellan ett förhöjt koppar till zink förhållande och förekomst av cancer i gallblåsan. En ökad risk för gallblåscancer förekommer också vid låga värden av selen, zink och E-vitamin.
Shukla VK. et al. “Micronutrients, antioxidants, and carcinoma of the gallbladder”. J Surg Oncol, 2003 Sep;84:1:31-5.

Låg koncentration av koppar är associerad med högt blodtryck
En studie av Kedzierska visade att koppar var viktigt för natrium-erytrocyt-transportsystemet och att koppar kan ha gynnsamma effekter som bidrar till att sänka högt blodtryck hos blodtryckspatienter.
Kedzierska K. et al. ”Copper Modifies the Activity of Sodium-Transporting Systems in Erythrocyte Membrane in Patients with Essential Hypertension”. Biol Trace Elem Res, 2005;107:1:21-32.

Högt intag av koppar i kombination med mättat fett eller transfetter gör hjärnan trög
Kognitiva funktionen försämrades med 143 procent i den grupp med 3 718 personer, 65 år gamla, som under 6 år fick i sig mest koppar samt regelbundet intag av höga mängder mättat fett eller transfetter.
Morris M. et al. “Dietary Copper and High Saturated and Transfat Intakes associated with Cognitive Decline”.
Arch Neurol, 2006;63:1085-1088.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

petra månström

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Intervju

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

Återhämta dig från utmattning med hjärngympa

Intervju

Att se hjärnan som en muskel är ett bra sätt att förstå hur stress fungerar, varför återhämtning är ett måste och varför det inte går att vila sig tillbaka från utmattning. Det menar Karin Isberg, stresscoach och författare till den bästsäljande boken ”15 sätt att bli fri från stress”.

gron_trendsåaning

Kurera guidar bland hudvårdstrenderna

Hud

Micellärvatten, dubbeltvätt och stamceller. Det kommer ständigt nya trender inom hudvård och skönhet, många försvinner lika snabbt medan vissa är här för att stanna. Kurera har tagit hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att titta närmre på de senaste årens trender.

varm appeldryck

Varm äppeldryck med ingefära

Recept

Den här tiden på året finns det tillgång till nyskördade svenska äpplen. Frossa i äppelpaj, must, kompott eller varför inte baka bröd med äpplen eller äta dem i en god sallad. Det här receptet är på en varm äppeldryck som är perfekt att värma sig med under svala sensommar- och höstkvällar. 

Kortisol i balans gav Eva lugnet tillbaka

Mental hälsa

Det är inte bara yttre stress som kan påverka oss, den inre stressen är minst lika farlig. Eva Sundh hade mycket oro och tankar och kände sig aldrig riktigt lugn. Oron påverkade även hennes mage. Eva började äta KSM-66, som stabiliserar stresshormonet kortisol. Idag är hon lugnare och mår bättre.

surkal

Surtantens eget recept på surkål

Recept

Surkål är en tidlös klassiker som kompletterar och lyfter mången god maträtt. Här kommer ett grundrecept från boken "Fermentera 2.0" av Jenny Neikell som kan varieras på otaliga vis genom att tillsätta kryddor och andra grönsaker.

Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist

Lotta och Victoria instiftar “Surkålens dag”

Kost

Syrat och fermenterat är rena hälsokosten och det bara ökar i popularitet. Allt fler får upp ögonen för hälsofördelarna med gamla trotjänare som surkål och mjölksyrad gurka – det ges kurser och hålls föreläsningar och i höst kommer flera böcker i ämnet.

Mer fokus med ginkgo biloba

Mental hälsa

Om minnet sviker och du får svårt med koncentration och fokus beror det ofta på cirkulationsproblem. Studier på extrakt av bladen från det asiatiska tempelträdet ginkgo biloba har visat att dessa har en stark antiinflammatorisk effekt, kan vidga blodkärlen och därmed öka blodgenomströmningen. Det medför att minne, inlärning och koncentrationen förbättras.

tänder skepp citrusfrukt

Sjömännens sjukdom på återtåg

Forskning

I vår moderna tid är näringsbrist knappast något vi tror ska ska finnas i västvärlden, ändå drabbas många av undernäring. Och på sina håll har den gamla "sjömanssjukdomen" skörbjugg börjat komma tillbaka.

illustration och eva ruzs

Är du tillsammans med en relationspsykopat?

Sex- och relationer

Lever du med en partner som utåt sett är charmerande, trevlig och betraktas som en ”hyvens kille” eller ”schysst tjej”, rent av en svärmorsdröm. Men som blir en mardröm inom hemmets fyra väggar där han eller hon fritt kan kränka, manipulera och bryta ner dig. Och när du försöker få hjälp är det ingen som förstår eller tror dig – för du har ju en så trevlig partner.

bestick måttband citronvatten

Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Forskning

Ett flertal gamla hälsorutiner har fått upprättelse på senare år. Till exempel har forskning inom neurovetenskap kunnat visa att vad som händer med hjärnan när vi mediterar. Nu har forskare dessutom upptäckt att fasta möjliggör regeneration av våra inre organ.

grönsaker och johanna bjurström

Hudterapeutens topplista med näringen som skyddar huden

Hud

Det är inte åren i sig som gör att vi får rynkor, slapp och glåmig hy. Med tiden syns resultatet av vad vi ätit, druckit och på annat sätt exponerat oss för i kroppens yttersta lager. Hudterapeuten Johanna Bjurström delar i del tre av artikelserien om vår åldrande hud med sig av sina bästa tips på hur vi skyddar huden från att åldras i förtid.

skalle i siluett med saknad pusseslbit, hand med pusselbit

Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mental hälsa

Bipolär sjukdom kan vara svår att hantera för såväl patienter som familj och vänner. Maniska faser kan ha starkt negativ inverkan på människors livskvalitet och patienterna kan ibland bli inlagda på sjukhus i flera dagar tills symptomen har lagt sig – men ett vanligt kosttillskott kan hjälpa.

havregrynsgröt och fullkornsbrld

Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes

Forskning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Så länge det rör sig om fullkorn skyddar samtliga mot typ 2-diabetes. Enligt en stor nordisk studie räcker det med en portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen för att minska risken för diabetes.

Ingefära och gurkmeja fixade värken i fötterna

Värk

När Lena Månsson gick i pension såg hon fram emot att ha tid för långa härliga promenader. Men drömmen grusades när fötterna började värka. Ett tag gjorde de så ont att hon knappt kunde gå och ingen läkare kunde ge svar eller bot. Till sist hittade hon ett preparat med ingefära och gurkmeja – och nu kan hon njuta av långpromenader igen.

maria borelisu

Maria vill revolutionera synen på hälsa

Intervju

Maria Borelius är bosatt i London och har världen som sin arbetsplats, något som stundtals slitit på hälsan. För fem år sedan nådde hon sin personliga botten och kände att nu får det räcka, kroppen sade helt enkelt ifrån och den här gången valde Maria att lyssna.

äldre kvinna i solglasögon

Professor: ”Vår livslängd har ingen fast gräns”

Forskning

De råder delade meningar om huruvuda det finns en absolut gräns för hur gammal en människa kan bli eller inte. En svensk professor i matematisk statistik menar att det inte finns någon fast gräns och forskning visar att vare sig livsstil som genetiska faktorer verkar spela roll efter 110 års ålder.

C och en kvinna som snyter sig

Förkorta förkylningen med C-vitamin

Naturlig hälsa

Hösten närmar sig med stormsteg och med den följer ofta förkylningar som byter av varandra samt en lång rad med sjukdagar. Det finns en mängd, mer eller mindre beprövade, huskurer att ta till för att lindra symptom som följer med sjukdomen. En av dessa som nu får stöd genom ny forskning är att inta höga doser av C-vitamin.

halsovalet2018 fi

Feministiskt initiativ: “Minska köttkonsumtionen”

Politik

Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö.  Vi har även slängt in en joker i leken och idag har turen kommit till Feministiskt initiativ där riksdagskandidaten Sandra Isaksson och Gubb Marit Stigsson, miljöpolitisk talesperson har svarat på frågor från Kureras expertpanel.

man som svetsar man som fiskar carl schlyter

Carl Schlyter: “Arbetstid – en klimatfråga”

Kurera debatt

Den före detta Miljöpartisten och avgående riksdagsmannen Carl Schlyter skriver i detta debattinlägg att minskad arbetstid inte bara gynnar vår hälsa genom att det ger oss mer tid för återhämtning, det gynnar även klimatet då det visat sig att vår resursförbrukning minskar när vi går ned i arbetstid. Lägg till basinkomst på det och vi har ett recept på ett friskare och friare samhälle.