Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

baljväxter

Lektiner – kan vissa ämnen i mat vara skadliga?

Lektiner är proteiner som finns i allt från virus, bakterier till djur och växter. Växter använder dem bland annat till att transportera kolhydrater, reglera sin tillväxt och skydda sig mot mikroorganismer eller djur som vill skada eller äta upp dem. Lektiner finns i allt vi äter men deras närvaro i kosten har delat upp experterna i två läger.

Enligt vissa gör det att lektinerna binder till epitelcellerna i tarmkanalens slemhinna att de hindrar upptaget av näringsämnen vilket gör dem till så kallade antinäringsämnen. Kritiker hävdar även att lektinerna kan ta sig igenom tarmepitelet och via blodbanan påverka vävnader i andra delar av kroppen på ett negativt sätt. Många lektiner är även starka allergener. En sjukdom med koppling till lektiner är reumatoid artrit skriver en av kritikerna Patrick Wahlberg i sin bok ”PXP – Ditt bästa jag” något även Kurera berättat om tidigare.

Lektiner kan vara svåra att neutralisera
Det finns rikligt av lektiner i bland annat spannmål och många lektiner är värmebeständiga, vilket innebär att de tål upphettning. Det kan därför vara svårt att inaktivera lektinerna i bland annat vete, jordnötter och baljväxter med vanliga matlagningsmetoder. Patrick rekommenderar blötläggning och uppvärmning som han menar kan eliminera lektinerna till viss del men troligtvis inte hela lektininnehållet. Själv använder han tryckkokare som enligt honom är den mest effektiva metoden.

 

Tar tryckkokare bort alla lektiner i bönor?
– Jag tror att det förhåller sig så men är inte helt säker när det gäller soja exempelvis. Där finns ju även andra antinäringsämnen.

Hur förhåller du dig själv till lektiner i kosten?
– Jag försöker minimera de skadliga så mycket jag kan.
Patrick betonar dock att långt ifrån alla lektiner är skadliga för oss människor, vilket kan kännas betryggande då de finns överallt.

LÄS OCKSÅ: Vad är det för fel på gluten?

Hur kommer det sig att bara vissa blir sjuka av lektiner?
Läkaren och forskaren David LJ Freed menar att vi alla har olika glykokonjugat som är kolhydrater bundna till lipider eller proteiner i våra cellmembran som lektinerna i sin tur binder till. Dessa glykokonjugat har ett skydd som kan förstöras av ett enzym som finns i bland annat influensavirus och streptokocker, skriver Patrick. Beroende på om man exponerats för dessa kan alltså lektiner orsaka sjukdom hos vissa men inte hos andra, även om de intar samma mängd av samma sorts lektin.

Kan ligga bakom autoimmuna sjukdomar

Patrick Wahlberg

Patrick menar därför att det är troligt att lektiner i vissa fall kan vara en komponent vid autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit, diabetes typ-1 och multipel skleros. Skillnaden skulle, enligt Freed alltså bero på om de tidigare utsatts för vissa virus eller bakterier. Dessutom påverkar våra gener hur känsliga vi är när det gäller lektiners påverkan på glykokonjugat.
– Jag skulle inte heller bli förvånad om tarmflorans hälsa även påverkar hur känslig man är för intag av vissa lektiner, säger Patrick till Kurera.

 

LÄS OCKSÅ: Obalans i bakteriefloran kan ligga bakom bröstcancer

Vi är inte betande djur
Tesen om vissa lektiners negativa inverkan på vår hälsa drivs hårt av läkaren Steven Gundry som skrivit boken “The Plant paradox” med undertiteln The hidden dangers in healthy foods that cause disease and weight gain. Steven Gundry förklarar att lektiner kan ha en negativ inverkan på nutidsmänniskans hälsa med att vår tarmflora sedan urminnes tider anpassat sig till en viss diet och därför klarar vissa lektiner som bland andra de i nötter, frön, frukt, fisk och skaldjur bättre än andra. Men vi är inte skapta att äta spannmål som är en gräsväxt och bönor som bättre tåls av andra, främst betande arter. Dessa växter har helt andra lektiner förklarar han, som dessa arter utvecklats att tåla. Medan de är relativt nya för oss människor som bara haft dem i vår kost de senaste tusen åren, sedan vi började bruka jorden. Han rekommenderar därför att vi äter sådant som människan historiskt sett ätit under lång tid, då vår tolerans för lektinerna i dessa livsmedel av evolutionära skäl borde vara större.

Enligt Steven Gundry bör vi äta mindre av
• Spannmål
• Bönor
• Nattskatteväxter som tomater, aubergine, paprika och gojibär
• Quinoa

Skadliga lektiner i mejeriprodukter
Gundry hävdar vidare att en genmutation för 2 000 år sedan har gjort att kor numera producerar det lektinliknande proteinet Kasein A1, Då dessa kor enligt Gundry föredras av mjölkindustrin för att de är friskare och producerar mer mjölk innebär det att många mejeriprodukter är skadliga för hälsan menar Gundry. Han tror dessutom att många som tror sig vara laktosintoleranta egentligen har en reaktion på detta protein. Dock ska södra Europa fortfarande använda de kor som producerar det normala kaseinet – kasein-2 – och många tros därför tåla mejeriprodukter från länder som Frankrike, Italien och Schweiz bättre.

Steven Gundry rekommenderar oss istället att äta mer av
• Bladgrönsaker
• Broccoli, blomkål, ruccola och kronärtskockor
• Sötpotatis
• Selleri, lök, sparris, vitlök och endiver
• Avokado
• Svamp
• Oliver

 

Vissa ifrågasätter kritiken
Det finns dock de som ställer sig tveksamma till kritiken mot lektiner. En av dem är läkaren Michael Greger som skrivit boken ”Konsten att inte dö”. Han har funnit stöd för att små doser av lektiner från tillagade baljväxter som bönor visat sig gynna matsmältningen, minska övervikt och hämma tillväxten hos tumörer. Han säger i ett avsnitt av Nutritional facts att de till och med visat sig kunna bidra till att utplåna cancerceller vid till exempel tarmcancer samtidigt som friska celler lämnas opåverkade. Det finns studier som tyder på detta. Det forskas även på att ta fram mediciner baserade på lektiner som Kurera skrivit om tidigare (se länk ovan).

LÄS OCKSÅ: Dr Michael Greger: "Vad vi äter är en fråga om liv och död"

Vidta försiktighetsprincipen
Och oavsett vem som än har rätt – troligen har båda sidor en poäng – kan det vara så att vissa lektiner trots allt ska njutas med måtta och framför allt ska de tillagas ordentligt. Torra okokta bönor kan nämligen göra dig ordentligt sjuk och kidneybönor lär till och med vara dödliga i otillagad form. Det ska även gå att överdosera jordnötter så att man blir sjuk av lektinerna i dem, så försiktighet bör iakttas.

Av Nina Törmark

Källor: PXP – ditt bästa jag av Patrick Wahlberg, Goop, Nutritional facts och The Independent

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sex olika balsam som Kureras skönhetspanel har testat

Skönhetspanelen testar: Balsam

Kurera testar

Ge ditt torra och spröda hår en dos kärlek i form av ett återfuktande och glansgivande balsam. Men vilket är bäst – och vilket passar för just ditt hår? Kureras skönhetspanel har testat några naturliga balsam och valt ut en favorit.

kvinna badar bastu

Bastubad – en riktig dunderkur för hälsan

Hälsa

Mitt i vintern badar vi extra mycket bastu för att det värmer skönt. Fortsätt med det! Bastubad är inte bara en härlig upplevelse, det kan minska risken för demens, stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbundet bastubadande verkar även kunna minska ångest, lindra värk och kan förbättra sömnen.

 

kvinna på vinterväg sträcker ut armarna

I dag är det kramens dag – lär dig kramas digitalt

Hälsa

Det har snart gått ett år sedan vi uppmanades att hålla social distans för att inte smitta varandra med coronavirus. Baksidan av allt det bra som avstånd mellan varandra medför så saknar nog de allra flesta att kramas. Men du kanske inte visste att musik eller en film som associeras med glädje kan aktivera samma centrum i hjärnan som en verklig kram – så lär dig kramas digitalt.

En tallrik med rött kött och sallad

Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Eko/miljö

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

trött mamma häller upp kaffe

10 vanliga tecken på järnbrist

Kost

Sex av tio kvinnor lider av trötthet och många har känt sig trötta under ett år eller mer. En långtidströtthet som de upplever påverkar vardagen. Trötthet kan bero på många saker, men för de kvinnor som är i fertil ålder och känner sig trötta finns en tydlig koppling till järnbrist. Här är tio vanliga tecken på järnbrist.

 

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

 

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Hälsa

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

 

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.