Magnesium (Mg)

Historik
Forntida Grekland: Man upptäckte glaubersalt (Natriumsulfat) vid orten Magnesia, Grekland, och använde det i hundratals år mot förstoppning.
1808 isolerar Davy mineralet magnesium.
1850 upptäcks magnesium i människokroppen.
1932 beskriver Kruse detaljerat magnesiumbrist hos djur.
1944 beskriver Hirschfelder detaljerat magnesiumbrist hos människor.
1956 bekräftar Flink att magnesiumbrist kan förekomma hos människor.
1969 upptäcker Shils att magnesium är viktigt för mobilisering av kalcium från benvävnad.

Kemi
Jordskorpan består av 2 procent magnesium, och havet ca 1,14 procent. En vuxen människokropp innehåller 20–28 g, ca 2 msk, magnesium och av detta finns hela 99 procent i cellerna.
50–60 procent finns lagrat i skelettet och ca 20–30 procent är lagrat i musklerna. Serumkoncentrationen av magnesium är 1,7–3 mg/100 ml. Magnesium koncentrerar sig i hjärtmuskeln. Det finns 18 ggr mer magnesium i hjärtmuskeln än i serum. Det är den femte i ordningen av de mest förekommande mineralämnena i kroppen och kommer efter kalcium, fosfor, kalium och natrium.

Metabolism
En frisk människa behöver minst 300–450 mg per dag enligt officiella rekommendationer. Enligt professor Robert Tigerstedt var dagsintaget av magnesium från kosten i början av 1900-talet på många håll i västvärlden hela 1 250 mg, och nu är det knappt 250 mg. I allmänhet upptas 30–50 procent av magnesiumet. Upptaget sker både i tunntarmen och tjocktarmen. Resten utsöndras genom avföringen. Enligt dr Patrick Kingsley äter vi alltför mycket kalciumrik mat och alltför lite magnesiumrik föda. Vid många tillstånd där kalciumtillskott rekommenderas kan man få samma eller bättre resultat med tillskott av magnesium, zink och B6. Ju högre kalcium till magnesiumintag desto mer osteoporos förekommer. När magnesiumhalten är låg i kroppen kvarhåller njurarna mer magnesium.

 

Kroppen absorberar ca 80 procent av magnesiuminnehållet i en kost som är magnesiumfattig, ca 45 procent av magnesiumet i en kost med normala ¬halter magnesium; men endast ca 25 procent av magnesiummängden i en kost som är rik på magnesium. Upptaget av magnesium minskar vid stort kalcium-, fosfor-, D-vitamin-, protein- och fettintag.

Funktion
Magnesium fungerar som ett koenzym till kolhydrat- och proteinmetabol¬ismen. Det bidrar vid absorptionen av andra mineral (kalcium, fosfor, natrium och kalium) och spelar en avgörande roll genom att förhindra nervös hyperaktivitet, njursten och belägg¬ningar i artärerna. Magnesium innehåller enzymer som är engagerade i neuromuskulära kontraktioner och är en förutsättning för att vitaminerna B, C och E fungerar på ett till¬freds¬ställande sätt.
• är essentiellt för många kroppsfunktioner, inklusive > 325 enzymreaktioner. De flesta har att göra med produktion, transport, lagring och andvändning av energi.
• är nödvändigt för hypofysens funktion. Det fungerar som ett lugnande medel och motverkar de stimulerande effekter från binjurarna. Binjurarna måste hämmas i sin produktion annars kommer deras utsöndring att påskynda nedbrytning och reabsorption av benvävnad.
• kalcium och magnesium samarbetar i många funktionella avseenden. Exempelvis har kalcium en sammandragande effekt på muskelcellen, medan magnesium har en avslappnande effekt. Kalcium stimulerar nervsignaler och magnesium ger avslappning. Magnesium reglerar tillgång och användning av kalcium i cellerna.
• bidrar till god nattsömn.
• bidrar till utsöndring och balans i hjärnan
• ingår som en del av regleringsprocessen av blodets pH-värde och därmed kroppens syra-/ basbalans.
• verkar kramplösande på kroppens inre och yttre muskler. Muskelarbete kräver magnesium varför magnesiumbrist leder till muskelsvaghet och trötthet.
• är involverat i kroppens proteinsyntes och DNA-produktion samt i lagringen och frigörandet av musklernas ATP. Omsättningen av ATP ger oss energi. Magnesium är inblandat i alla reaktioner i kroppen som skapar eller frigör energi, t.ex. i muskelkontraktioner och nervimpulser.
• kontrollerar ett flertal cellulära funktioner enligt senare tids forskning. Magnesium och kalium är de viktigaste mineralerna inuti cellen. De är katjoner. Magnesium reglerar mängden och balansen av kalcium, natrium och kalium i cellen.
• en viktig medfaktor för delta-6 desaturase-enzymet som bidrar till produktion av prostaglandinen PGE1.
• reglerar blodtrycket och kan sänka högt blodtryck, förebygga eller förhindra kärlkramp samt minska förekomsten av oönskade kalciumavlag¬ringar i artärer och hjärtklaffar. Magnesium är viktigt för hjärtat och för hela blodcirkulationen. En långvarig och allvarlig magnesiumbrist leder till förkalkningar i aorta, kranskärl, perifera kärl i extremiteterna och njurarna.
• är viktigt för DNA- och RNA-funktioner. Magnesium minskar felprocenten vid dupliceringen ¬av DNA-molekylen.
• befordrar en normal cellkonfigura¬tion i cellmembranen (cellerna vidhäftar varandra på ett riktigt sätt).
• reglerar kolesterolomsättning genom HMG-CoA reduktas.
• bidrar till reglering av blodsockerbalansen.
• minskar inflammation i kroppen.
• bidrar till normal blodkoagulation och minskar risken för blodproppar.
• bidrar till omvandling av D-vitamin till dess aktiva hormon och reglerar mängden av PTH (parathormon) och reglerar också bentätheten genom alkaliskt fosfatas, samt utsöndring av calcitonin. Magnesium reglerar transport, upptag och omsättning av kalk i benstommen.
• bidrar till omvandling av B6 till dess aktiva form P5P.
• bidrar till bildande av saltsyra (HCl).
• är en nödvändig komponent i minst trettio olika enzymsystem, vilka har med celldelning och celltillväxt att göra; dessa 2 funktioner är, som bekant, mycket störda i en cancerogen omgivning.
• förhindrar sjukliga förändringar i cellmembranen som kan orsaka cancer.
• minskar mängderna av gammoglobulinerna IgG, IgA, IgM och IgE mängder hos försöksdjur.
• motarbetar kronisk trötthet, tillsam¬mans med kalium.
• tillräckligt intag förhindrar kalcium från att lagras i leder och mjuk vävnad, såsom artärerna.
• minskar njurstensbildning, speciellt stenar som innehåller kalciumoxalat.
• huvudfunktionen är att aktivera vissa enzymer, speciellt de involverar kolhydratomsättningen.
• upprätt¬håller den viktiga elektriska laddningen som förekommer i nerv- och muskel¬membranen. Magnesium löser upp förkalkningar vid kärlväggar, blodomloppet, i muskler och organ.
• minskar bildning av mjölksyra vid hård träning.
• bidrar till minskat upptag och ökad utsöndring av kemikalier och tungmetaller.
• Fungerar som en naturlig antihistamin och är bronkutvidgande

Magnesiumbrist:
• skapar insulinresistens och ökar risken för diabetes.
• tycks öka mottagligheten för cancer.
• möjliggör att mastceller frigör mer histamin som leder till ökat allergibesvär.
• möjliggör ökad utsöndring av inflammationsstimulerande cytokininer.
• ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

Bristsymtom och terapeutisk användning
• hyperaktivitet och ADHD (600–800 mg)
• stress (400–800 mg)
• panikattacker
(600–1 000 mg)
• sömnlöshet
(400–600 mg vid sänggåendet)
• krampryckningar eller muskelsammandragningar (600–800 mg)
• kärlkramp (600–1 000 mg)
• hjärtrytmstörningar
(600–1 000 mg)
• hjärtsvikt (600–1 000 mg
• eklampsi (600–1 200 mg)
• premenstruella spänningar,
PMS (400–800 mg)
• menskramp (400–800 mg)
• gallsten (400–800 mg)
• migrän (600–800 mg)
• astma (600–1 000 mg)
• förstoppning
(600–1 200 mg)
• nedsatt aptit
• anorexia
• irritation
• allmän svaghet
• muskelskakningar
• stelkramp (muskelkramp)
• ansiktsryckningar
• stelhet och förlamning
• stroke/hjärnblödning
• bortdomning
• nervdegeneration
• utmattning och lättretlighet
• darrningar
• diabetes
• ögonryckningar
• svårigheter att svälja
• svårigheter att anpassa
• sig till starkt ljus
• hörselstörningar
• överkänslighet för oljud och överraskningar
• stickande känslor och krypningar
• personlighetsförändringar
• depression
• inlärningssvårigheter vid idrottsutövande
• tinnitus
• yrsel
• förvirring
• mental trötthet
• psykos
• apati
• minnesförsvagning
• epilepsi
• förhöjd binjureaktivitet
• nedsatta eller förhöjda bisköldkörtelnivåer
• ökad svettning
• stark kroppslukt
• hudskador
• psoriasis
• hjärtinfarkt
• förhöjt systolisk blodtryck
• förhöjt blodkolesterol
• arterioskleros
• mitralklaff prolaps
• takykardi (ökad hjärt-verksam¬het)
• benskörhet
• fibromyalgi
• kroniskt trötthetssyndrom
• pankreatit (inflammation i bukspottkörteln)
• ångest
• rastlöshet
• neuromuskulär underfunktion
• ökad förekomst av öronvax
• sköra ben och tänder
• kalkupplagring i mjuka vävnader
• bursit (skurgumsknä)
• njursten
• ömhet i brösten
• andnöd
• kroniskt ryggont
• Raynauds sjukdom
• Flebit
• Diabetes
• Insulinresistans
• Kolit
• brännande urin
• urinvägsinfektioner
• allergi och överkänslighet.

Chokladbegär indikerar ofta brist på magnesium och kan minskas med magnesiumtillskott. Begär efter salt eller kolhydrater kan indikera magnesiumbrist eller zinkbrist. Ytliga röda blodkärl kan vara tecken på magnesiumbrist.

Ökad risk för att utveckla brister och sjukdomar som leder till magnesiumbrist
Flera sjukdomstillstånd, terapeutiska och andra åtgärder kan leda till magnesiumbrist och minskat upptag av magnesium:
• alkoholmissbruk
• drogmissbruk
• nedsatt näringsupptag
• urin¬drivande-, och andra läkemedel
• brännskador
• kirurgiska ingrepp
• diabetes acidos och koma
• cirros (skleros)
• hepatit (leverinflamma¬tion)
• hyperaldo¬steronism (ökad utsöndring av binjurebark-hormonet aldosteron)
• hyperparatyreoism (sjuklig överproduk¬tion av parathormon, tyreoidea, med åtföljande hyperkalcemi, d.v.s. ökad kalkhalt i blodet)
• Addisons sjukdom
• Epilepsi • eklampsi
• njursjukdom
• hormonstörningar
• preventivmedels-användning
• diarré
• amning
• laxermedel
• stresstillstånd
• hård träning

Magnesium är en av de vanligaste mineralbristerna. När helkorn och råris raffineras till vitt mjöl och vitt ris försvinner över 75 procent av magnesiuminnehållet. Enligt amerikanska jordbruksdepartementet står den moderna kosten för endast 40 procent av det rekommenderade dagliga intaget av magnesium. Förutom låga magnesiumhalter i kosten förbrukas magnesium vid intag av läskedrycker och alkohol samt raffinerad eller fettrik mat. Förutom magnesiumbrist p.g.a. kosten utsöndrar kroppen mer magnesium än vanligt när andra antagonistiska mineral (t.ex. kalcium) tränger ut magnesium. Magnesiumförbrukningen ökar även vid fysisk och mental stress. Hårdträning ökar magnesiumbehov. Ett surhetstillstånd i kroppen t.ex. lågt urin-pH (< 6,5) ökar behovet av magnesium. Stress ökar behovet av magnesium med minst det dubbla. Personer under stress och typ A personer har ofta ökat behov av magnesium. Kroppen omsätter mer magnesium vid utsöndring av adrenalin och kortisol. Vissa sjukdomar eller typer av mat, alkohol och läkemedel blockerar upptaget av magnesium. Speciellt ett stort intag av mjölkprodukter eller kalciumtillskott (t.ex. > 500 mg/dag). En institutionaliserad person löper stor risk att få magnesiumbrist.

Enligt USDA Food Consumption Survey fick 74 procent av de amerikaner som tillfrågades i sig mindre än RDI av magnesium. Det dagliga intaget av magnesium från kosten var nästan dubbelt så stort på mitten av 1900-talet (400 mg) än på 2000-talet (250 mg). De som äter en modern skräpkost får i sig för lite magnesium. 19 procent får inte i sig ens hälften av RDI.

Paul Mason har samlat forskning och statistik i över 25 år som visar att även tillskott av små mängder magnesium, som t.ex. 10–20 mg/liter skulle rädda miljontals människoliv. Han har räknat ut att om man skulle tillsätta magnesium i allt dricksvatten och i läskedrycker skulle det gå att rädda minst 21 miljoner varje år, flera än antalet som dör av aids. Han rekommenderar att man kan tillföra 100 mg magnesium per liter som magnesiumbikarbonat, magnesiumglukonat eller magnesiumlaktat till drycker, flaskvatten, läsk, saft m.m. Dessa tillsatser påverkar inte smaken men räddar miljontals liv.

Enligt US National Academy of Sciences (1977) finns det över 50 studier i 9 länder som visar tydligt samband mellan hur hårt vattnet är (magnesium- och kalkrikt) samt minskad dödlighet från hjärt-kärlsjukdomar. Man räknade med att man skulle kunna rädda fler än 150 000 amerikanska människoliv varje år genom att tillsätta små mängder magnesium i dricksvattnet. En svensk studie omfattande 18 skånska kommuner år 2000 kom fram till att magnesiumhalten i dricksvattnet förlänger livet. Trots den kraftfulla effekten och bevis som har samlats kring detta område, hur en enkel mineral som magnesium kan rädda miljontals människor från hjärt-kärlsjukdomar, tar inte myndigheter och regelverk i väst detta på allvar.

De visar väldigt lite intresse men det förekommer istället debatt kring hur man kan sprida användningen av kolesterolsänkande statiner till så många som möjligt, trots dess risk för biverkningar samt sämre betydelse för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med magnesium. Förutom alla liv man skulle kunna rädda från dödlighet orsakad av hjärt-kärlsjukdomar skulle minst lika många liv ytterligare kunna räddas från dödlighet orsakad av diabetes, cancer, benskörhet med regelbunden supplementering av magnesium genom dricksvatten eller tillskott. Mer information kan hämtas på Paul Masons hemsida, www.mgwater.com.

Ett av de stora problemen som gör att nästan alla människor i Sverige bör ta magnesiumtilskott är att de allra flesta har ett 5 –10 ggr större kalciumintag än magnesium. Det är mycket bättre med ett
1-3:1 Ca: Mg ratio. Detta sker främst p.g.a.
1) intag av sjukmanskost med för lågt magnesiuminnehåll.
2) en stor konsumtion av mjölkprodukter som innehåller 8–9 ggr mer kalcium än magnesium.

3) en överbetoning på kalcium och underbetoning på magnesium hos myndigheter, medier och skolmedicin.
4) intag av kalciumtillskott utan intag av magnesium.
5) för lågt intag av magnesiumrikt vatten, magnesiumrik föda och magnesiumtillskott.

Bästa källorna för magnesium (mg/100 g)

Vetekli                              480

Sötmandlar                        280

Sojabönor                         265

Cashewnötter                    260

Dulse                                220

Torrjäst                             195

Bovete                              180

Hasselnötter                      160

Råris              134

Hårt vatten och vissa magnesiumrika vatten kan bidra som källa av magnesium för kroppen.

Dosering
RDI: 350 mg genom kosten. Genomsnittssvensken får i sig 200–250 mg genom kosten i Sverige.
ODI: 200–600 mg genom tillskott.
TDI: 400–1 200 mg totalt, (600–1 000 mg genom tillskott).

Lös avföring uppträder oftast vid doser mellan 500–1 000 mg beroende på känslighet samt vilken form av magnesium man använder. Inta magnesiumtillskott vid måltid för att öka upptag och minska risken för lös avföring. Börja tillskottsdosering med 300–400 mg per dag och öka dosen med 100–200 mg var tredje, fjärde dag tills avföringen blir för lös och återgå till föregående dosering. Efter några veckor kan du prova med att öka intaget med ytterligare 100–200 mg. Vid sömnstörningar och förstoppning kan du gärna inta hälften magnesiumtillskott under dagen och t.ex. 300–600 mg som kvällsdos före sänggående. Om du redan har lös avföring undvik magnesiumtillskott eller börja med magnesiumglycinat 100 mg och öka eventuellt försiktigt. Du ska inte inta en dos av magnesium som ger för lös avföring. Passagen av tarminnehållet ska helst ta mellan 18–25 timmar. Diarré, alltför lös avföring eller tarmpassage på mindre än 14 timmar efter intag av födan orsakar långvariga näringsbrister och näringsobalanser. Däremot är det utmärkt att dagligen äta 500–800 mg magnesium med största dosen på kvällen om man har tendens till diarré. Kvinnor har oftast större behov av magnesium än män p.g.a. hormonsvängningar, speciellt vid hormonstörningar som PMS, och vid graviditet och amning.

Toxiska doser
Toxicitet är mycket sällsynt. Njurarna kan utsöndra upp till 60 g av överskottsmagnesium per dag. För äldre människor och njursjuka finns det en liten risk för toxicitet om de intar höga doser av magnesium eller ett läkemedel innehållande magnesium. Vid plasmakoncentrationer över 15mg/l kan det förekomma svaghet, apati, förlamning av skelettmuskulaturen, andningssvårigheter, depressioner, koma och dödsfall, men kalciuminjektioner kan ges som motmedel. Magnesiumglycinat ger sällan diarré i doser under 1 000 mg. Över 9 000 mg per dag är en akut toxisk dos. De som har mycket svåra hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar bör endast inta extra magnesiumtillskott under insyn och rekommendation från läkare.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antacida, antiarytmika, bronkdilaterande medel, cytostatika, diuretika, hjärtglykosider, kelatkomplexbildare, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, medel som påverkar renin-angiotensin-systemet, medel vid magsår, medel vid skelettsjukdomar, neuroleptika, lugnande medel, sömnmedel, p-piller, östrogen.
Negativ interaktion/undvik tillskott: antiinflammatoriska och antireumatiska medel, antikoagulantia, cytostatika, diuretika, medel vid diabetes, medel vid skelettsjukdomar, urologiska medel.
Blandad interaktion: antibakteriella medel, medel vid diabetes. Magnesiumtillskott kan intagas minst 2 timmar efter intag av läkemedel.

Interaktioner med näringsämnen
Högt intag av kalcium, D-vitamin, alginat, järn, mangan, fosfor, protein och/eller fett minskar magnesiumupptaget. Låga mängder kalcium ökar upptag av magnesium.
Kolinintag ökar upptag av magnesium i blod och vävnad. Oxalsyra och fytinsyra minskar upptag av magnesium. B6 arbetar med magnesium i många enzymreaktioner och ökar dess upptag och användning. Högre intag av kalcium (> 2:1) jämfört med magnesium, minskar magnesium i kroppen. Oftast är det bäst att inta lika mycket, eller mer, magnesium än kalcium.

Interaktion med metaller
Tungmetaller, bly, arsenik, kvicksilver, kadmium och nickel lagras i större mängder i kroppen vid låga magnesiumvärden i kroppens vävnad.

Matlagning
Merparten (80 –99 procent) av magnesium försvinner vid raffinering av sädesprodukter, t.ex. polering av ris (vitt ris). Betydelsefulla mängder av magnesium försvinner också vid kokning och stekning av grönsaker. Koka, stek, woka under kort tid, spar och använd vattnet vid kokning.

Beredningsformer
I naturen förekommer magnesium i olika mineralkombinationer, främst magnesiumsulfat, magnesiumoxid, magnesiumkarbonat och dolomit. Vissa beredningsformer av magnesium har bättre upptag och effekt än andra.
Bättre former: Mg-glycinat, aminosyrebundet Mg, Mg-aspartat, Mg EAP2, Mg-malat, Mg-citrat.
Sämre former: Mg-glukonat, Mg-palmitat, Mg-klorid, Mg-sulfat, Mg-karbonat, Mg-oxid.
Vid långvariga och svåra sjukdomar som fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom är det svårt och tar lång tid att bygga upp cellulära depåer av magnesium, speciellt om man inte intar magnesiumglycinat.
Magnesium i form av intramuskulära injektioner eller intravenös behandling ger snabbare och starkare respons för de personer som har kroniska svåra besvär som inte förbättras tillräckligt med peroralt magnesium. Intravenöst magnesium har visat sig vara en billig och effektiv behandling vid, astma, akut hjärtinfarkt och stroke. Det är mycket synd att man inte tar tillvara på detta inom akutsjukvården. Det skulle rädda många liv. Det råder en stor okunskap och ovilja att använda intravenös och intramuskulär behandling med magnesium inom svensk sjukvård, trots att det används mycket framgångsrikt i andra länder. Det finns många användningsområden. Kirurgen Dr Bernard Horn (Kalifornien), har under mer än 15 år behandlat över 8 000 patienter med magnesium intravenöst, med utmärkt resultat.

Nyckelorgan
Bisköldkörtlar, hypofys, hjärta, njurar, nerver, stela muskler.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B6, C, D, Mineral: Ca, P, K

Synergister
Vitaminer: A, B1, B2, B3, C, E. Mineral: Ca, K, Zn, Mn, P, Cr, Na.

Antagonister
Vitaminer: B1, B10, E, D, B12. Mineral: Fe, Mn, Ca, P, Na, Pb, K.

Analyser och mätmetoder
Hårmineralanalys och magnesium
• Höga halter av magnesium i håret antyder att skelettet håller på att avkalkas eller förtäras (osteoporos och peridontit).
• Höga halter av kalcium och magnesium i håret antyder risk för osteoporos (benskörhet) eller peridontit med preklinisk hyperparatyreoism (joniserat kalciumvärden är något förhöjt trots att serumkalciumnivån är normal).
• Både förhöjda och låga halter Mg i en håranalys tyder på lågt Mg i kroppen. Man kan då misstänka att kosten kan ha lågt intag av magnesium i förhållande till intaget av Ca, P, och/eller Al. Detta antyder också låg produktion av saltsyra i magsäcken.
• Om förhållandet Ca: Mg är högt indikerar detta en tendens till benskörhet, muskelspänningar, stram muskulatur, ökad bisköldkörtelaktivitet och hyperinsulinism.
• Om förhållandet Ca: Mg är lågt indikerar detta en tendens till slapp muskulatur, nedsatt bisköldkörtelaktivitet och hypoinsulinism.
• Om förhållande Na: Mg är högt indikerar detta en tendens till inflammatoriska tillstånd och högt blodtryck. Det indikerar en ökad aldosteronproduktion och -dominans.

Urintester
Ett av de bästa testerna för att undersöka magnesiumstatusen i kroppen är ett 24 timmars Mg-belastningstest. Man mäter mängden Mg före och efter intag av en avvägd mängd Mg parenteralt. Sedan utvärderas procentretentionen i förhållande till njurfunktionen och serum Mg-värden. Om mindre än 80 procent av den tillförda Mg-doseringen utsöndras anser man att personen har magnesiumbrist. Detta är ett besvärligt test som sällan används i Sverige.

Skrapningar under tungan
Mg-värden i cellerna under tungan anses motsvara den befintliga Mg-nivån i hjärtmuskelcellerna. Förhållandet Mg: Ca från skrapningarna under tungan kan förutse risker för arterioskleros, hjärtinfarkt, slaganfall och ibland även cancer.

Elektronmikroskopi
Elektronmikroskopi med röntgenfluorescens mäter Mg och andra ämnen intracellulärt.

Serum och röda blodkroppar
Mg-halten i blodserumet och röda blodkroppar påverkas endast av svåra brister.
Magnesium i blodserum representerar endast 1 procent av kroppens totala mängd och speglar inte magnesiumtillståndet i cellerna. När serummagnesium-värdena är låga, är även intracellulär-magnesiumet lågt, men intracellulär-magnesiumet kan vara lågt utan att visa sig i serummagnesium-värdena.

Leukocyter och lymfocyter
Mg-värdena i leukocyter och lymfocyter överensstämmer bättre med Mg-värdena i vävnaderna än med magnesiumhalterna i serumblodet, men är otillfredsställande som magnesiumstatusanalys, trots att den är bättre än serummagnesiumanalys och helblod Mg.

Jonformen
Mätning av jonformen av magnesium speglar en tillförlitlig mätning av intracellulärt magnesium. Det joniserade magnesiumtestet med elektrodmätningar, utvecklad av de amerikanska forskarna Bella och Burton Altura, verkar ge den allra bästa mätningen av magnesium, men är ej tillgänglig i Sverige.

Provokationstest
Ett provokationstest av magnesium i vävnad görs av vissa läkare/terapeuter med D-penicillamin för att utvärdera den cellulära magnesiumstatusen.

Nästan alla människor behöver magnesium
Man kan förutsätta att nästan alla människor behöver mer magnesium än de får via kosten. Om inte multivitamin-mineraltillskott innehåller minst 200 mg magnesium, är det bra att inta extra tillskott dagligen.

Exempel på studier, referenser

Förebyggande behandling efter hjärtoperation
100 patienter som genomgått hjärtkirurgi randomiserades till placebo eller 6 doser intravenöst magnesium första dygnet efter operation. Magnesiumgruppen hade signifikant färre farliga ventrikelarrytmier (hjärtrytmsstörningar) och signifikant mindre behandlingsbehov än placebogruppen. De hade även lägre kreatinkinas-MB, vilket är ett tecken på att hjärtat skyddats bättre.
Karmy-Jones R. ”Magnesium Sulfate Prophylaxis after Cardiac Operations”. Ann of Thoracic Surg, 1995;59:502-7.

Förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer slår förmaken mycket snabbt och ojämnt, vilket även försnabbar hjärtrytmen.
18 patienter med förmaksflimmer fick antingen placebo eller magnesium under 48 timmar. I magnesiumgruppen nådde 100 procent målsättningen (< 90 slag/minut i 60 minuter) vilket enbart 50 procent nådde i placebogruppen (signifikant skillnad). Författarna menar att magnesium har en gynnsam effekt vid förmaksflimmer, förutom att det är billigt och utan biverkningar.
Brodsky MA. ”Magnesium Therapy in New-Onset Atrial Fibrillation”. Am J of Cardiol, 1994;73:1227-1229.

Koncentrationer av magnesium vid plötslig hjärtdöd
Personer som dött i plötslig hjärtdöd hade signifikant lägre magnesiumkoncentrationer i hjärtat än dem som dött av andra anledningar. Inga skillnader i kalk eller zink sågs.
Chipperfield B. et al. ”Heart-Muscle Magnesium, Potassium, and Zink Concentrations after Sudden Death from Heart-Disease”.
The Lancet, 1973;302:293–6.

Hjärtinfarkt och arytmier
Vid 2 metaanalyser (hopslagningar av flera studier) gav den ena resultatet att magnesiumtillförsel efter en hjärtinfarkt minskar dödligheten signifikant under de första veckorna men inte på längre sikt. Den andra metaanalysen fann ingen skillnad mellan magnesium och placebo, men där ingick en stor studie där magnesium hade satts in sent i förloppet. Detta kan snedvrida metaanalysen. Det finns ett signifikant säkerställt samband mellan magnesiumdosen och relativa dödlighetsrisken, där 50–60 mmol under de första 24 timmarna är en optimal dos. Andra studier har visat att första tiden efter en hjärtinfarkt föreligger ett samband mellan magnesiumtillförsel och minskad mängd farliga arytmier, vilket skulle förklara den minskade dödligheten.
Egger M. et al. ”Magnesium and myocardial infarction”. Lancet, 1994;343:1285.
Teo KK. et al. ”Intravenous Magnesium for Acute Myocardial Infarction: A Meta-analysis”. Therapeutics, 1992.
Millane TA. ”Is Hypomagnesia Arrhythogenic?”. Clin Cardiol, 1992;15:103–8.

Hjärtinfarkt
194 personer med akut hjärtinfarkt, som inte var kandidater för trombolytisk (blodförtunnande) behandling, fick antingen intravenös magnesiumsulfat eller placebo i 48 timmar. Behandlinggruppen hade färre arytmier, bättre vänsterkammarfunktion efter 72 timmar, 1 och 2 månader samt minskad sjukhusdödlighet. Förändringarna var signifikanta.
Schechter M. et al. ”Magnesium Therapy in Acute Myocardial Infarction when Patients are not Candidates for Thrombolytic Therapy”.
Am J of Cardiol, 1995;75:5:321–3.

Hjärtinfarkt
Man analyserade erytrocytmagnesiumvärden hos 49 hjärtinfarktspatienter och jämförde med en kontrollgrupp. Både erytrocyt- och serummagnesium minskade under det akuta skedet av hjärtinfarkten. Koncentrationerna av erytrocytmagnesium var lägre hos patienter med allvarliga arytmier än hos dem som inte hade det besväret. Författarna drar slutsatsen att intracellulär magnesiumbrist är inblandad i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.
Tsutsui M. “Intracellular Magnesium Deficiency in Acute Myocardial Infarction”. Japan Heart J, 1993;34:391-401.

Magnesium i skånska dricksvatten minskar risken för att dö i hjärtinfarkt
En studie bland 18 skånska kommuner visade att halten av magnesium, inte kalcium, gav skydd mot hjärtinfarkter och förlänger livet.
Rubenowitz E. et al ”Magnesium in drinkingwater in relation to morbidity and mortality from acute myocardial infarction”.
Epidemiology, 2000;11:416-21.

Magnesium kan halvera cancerrisk
Forskare i Pasteurinstitutetet i Frankrike har konstaterat att en hög magnesiumhalt i blodet minskade den samlade risken för dödlighet med 40 procent i alla sjukdomar och minskade risken för dödlighet i cancer med 50 procent.
Leone N. et al. “Zinc, copper and magnesium and risk for all-cause, cancer and cardiovascular mortality”. Epidemiology, 2006;17:308-14.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sabine Rosén

Sabine Rosén: ”Blåbär är effektivt vid allergi och fettsyror vid barnönskan”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Andra personen ut: Näringsterapeuten, kinesiologen och akupunktören Sabine Rosén.

närbild mygga på hud

Naturliga – barnvänliga – knep mot mygg

Gravid/barn

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då bör du fortsätta läsa. Här är nämligen några effektiva naturliga sätt att bli slippa de irriterande små rackarna.

Sandra springer i skogen

Bytte antidepressiva mot ett naturligt alternativ

Mental hälsa

Efter sitt andra barn fick Sandra diagnosen PMDS – en svår form av PMS som kan leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Efter ett år med antidepressiva medel ville hon hitta en naturlig lösning. Idag har känslostormarna lagt sig och Sandra har en trygg bas i livet som består av träning, balans och en liten tablett som innehåller saffran.

peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson: Här är kosttillskotten jag äter dagligen

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför startar idag serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag berättar om vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Först ut: Näringsmedicinaren och författaren Peter Wilhelmsson.

Ulrika Davidsson

Kostvanor under semestern

Krönikan

Många fasar över hur man ska hålla vikten eller hålla en hälsosam livsstil under sin semester. Det blir lätt för mycket glass, godis, chips och andra onyttigheter under sommarens varma dagar. Känslan att komma tillbaka efter semestern och ställa sig på vågen som visar många kilon plus är inte en önskvärd tanke. Det går dock att ändra sitt tankesätt och boka ett styrelsemöte med sig själv innan du går på semester. Då kan du fundera igenom vad du skulle kunna förbättra denna sommar med din kosthållning och dina sommaraktiviteter.

kvinna håller sig om armen

6 naturliga och effektiva tips för skelett, leder och muskler

Naturlig hälsa

Börjar du känna dig gammal och svag - med mer ledvärk, minskad muskelmassa och så kanske lite benskörhet på det? Eller är du inte där än men vill gärna vara ute i tid för att förebygga och förhoppningsvis förhindra? Här är några stärkande tips för dig som vill hålla dig frisk, stark och värkfri längre - med hjälp av naturliga egenvårdsprodukter.

Birgitta kempe på en stubbe på en sommaräng

Enzymer och örter mot livslånga magproblem

Mage

Birgitta Kempe, 71 år, har haft bekymmer med magen så länge hon kan minnas. Redan i tonåren började den att krångla. Hon fick alla möjliga mediciner, men inget hjälpte. Till slut tvingades hon lära sig leva med illamående, svullnad och magknip. Men förra året kom en oväntad vändning. Hon började med ett kosttillskott som innehåller naturliga matsmältningsenzymer och örter. Och nu, efter mer än 50 år, mår magen bra igen.

sara ström visar yoga mot ryggont

Yoga mot ryggont

Träning

Stillasittande vardag? Många lyft? När vi får ont i ryggen vill vi gärna vara stilla, men det bästa är att istället röra sig mjukt för att motverka stelhet och för att bibehålla styrka. Denna övning, som bara tar 3,5 minut i anspråk, bjuder på snälla, sittande övningar som ger dig just detta.

tre kvinnor med solhatt solar vid strandkanten

12 tips för en skön semester (utan sommarplågor)

Allmänt

Ska du ut och resa i sommar eller njuta av en ”hemester”? Oavsett vilket kan det vara bra med några matnyttiga tips på vägen om hur du på bästa sätt står rustad mot sommarens olika prövningar. Vi hjälper dig med naturliga tips mot oönskad solbränna, turistmage, sommarförkylning, flygrädsla - och mycket mer.

Vitt MSM-pulver på träslev

Därför ska du äta MSM

Naturlig hälsa

MSN? Nej, MSM. Alltså organiskt svavel. MSM är ”mirakelmedlet” som tillför kroppen detta svavel och är bra för alltifrån ledvärk till hudproblem, sköra naglar och håravfall. Och mycket mer än så. Här får du veta mer om det svavelrika tillskottet och varför det har så god effekt på kroppens bindväv.

Ivan Valencia

Ekologiska skönhetsexperten tipsar: Knepen som håller dig snygg längre!

Hud

Hans titel är eco beauty consultant, han är en av medgrundarna till ansedda Organic Beauty Awards och en av de främsta experterna inom ekologisk skönhet i Sverige idag. Kurera frågade Iván Valencia om vad som är trendigt inom hudvård och skönhet just nu – och vilka knep som är hetast att ta till för att främja skönhet inifrån. "De företag som ligger i framkant tar fram lösningar som tas oralt som komplement till krämer", avslöjar Iván bland annat för Kurera. Dessutom avslöjar han knepet för naturlig botox.

Citron- och kokostårta

Nyttigare citron- och kokostårta

Recept

Fira in sommaren med ett härligt tårtkalas. Sommaren är här med sol, färska bär och firande av student, bröllop, dop och midsommar. Här kommer en tårta utan gluten och vanligt socker - som passar till sommarens alla festligheter.

tomater

Lykopen minskar risken för stroke

Hälsa

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, blodpropp i hjärnan, och hjärnblödning. Det är också en av våra stora folksjukdomar och antalet strokedrabbade unga ökar. Men det finns sätt att skydda sig. Ett av dem är ämnet lykopen, som finns i tomater, vilket i forskning har visat sig minska risken att drabbas.

Marie Erlandsson Tordsjänta

”Adaptogener gav mig energin och livsglädjen tillbaka”

Naturlig hälsa

Marie Erlandsson Tordsjänta, 41 år, har varit sjukskriven på heltid för utbrändhet två gånger. Hon blev riktigt sjuk båda gångerna och gick tillbaka till jobbet alldeles för tidigt med stressymtom kvar i kroppen. Men ett nytt kosttillskott gav Marie en välkommen energi. "Jag mådde bättre med en gång. Kroppen orkade börja läka, tröttheten blev mindre och jag kände att livsglädjen återvände. För mig tog livet en positiv vändning", säger hon till Kurera.

man i jeans står vid pissoar

7 tips för god prostatahälsa

Hälsa

Är du man? Då är risken stor att du vid något tillfälle i livet kommer att oroa dig för din prostata. Här är tipsen som gör dig lugnare när – eller innan – den oron sätter in.

vacker kvinna med fint hår och fin hy mot gul bakgrund

Därför behöver du kisel

Mage

Kisel är ett spårämne som finns naturligt i kroppen. Det är en viktig komponent i ditt kollagen och stärker även hud, hår, naglar och ledsna magar. Här får du veta mer om ämnet och om varför du behöver tillföra extra kisel.

omega-3-kapsel i form av en fisk

Fiskoljan som inte härsknar i kroppen

Forskning

1971 publicerades den första studien som visade att fet fisk är bra för hjärt- och kärlhälsan. Men att ta tillvara den nyttiga fiskoljan och göra tillskott som inte förlorade effekten visade sig vara svårare än man trodde. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen ägnade tio år på att ta fram en fiskolja som inte härsknar i kroppen – och lyckades. Här berättar han mer om en studie som gjordes på de tio största svenska fiskoljorna och om vilken fiskolja som hade mest effektivt skydd mot härskning.