Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

probiotika_prebiotika

Magspecial – nyckeln till god hälsa finns i tarmen

Tarmfloran kallas ibland kroppens största organ, inte helt oförtjänt då vi har fler bakterier i tarmen än vi har celler i hela kroppen. Ungefär 75 procent av immunförsvaret finns dessutom i tarmfloran så det är inte konstigt att bakteriebalansen påverkar allt från depression och ADHD till IBS.

Ungefär 75 procent av vårt immunförsvar finns i tarmfloran och där bildas även en stor mängd signalsubstanser. Man har till exempel sett att 95 procent av signalsubstansen serotonin, kroppens lyckohormon, tillverkas i tarmen. Hur tarmfloran mår kan alltså kraftigt påverka även vår psykiska hälsa.

 

Grunden läggs redan vid förlossningen
Grunden till vår inre bakterieflora läggs redan vid förlossningen då barnet exponeras för moderns bakterieflora vid passagen genom underlivet. Man kan se en tydlig skillnad i bakterieflora hos barn som fötts vaginalt jämfört med barn som fötts med kejsarsnitt. Tre dagar efter förlossningen innehåller nämligen vaginalt födda barns avföring avsevärt mycket mer bifidobakterier än barn födda med kejsarsnitt. Genom bröstmjölken får sedan barnet en kombination av bakterier och prebiotika som fortsätter det uppbyggande arbetet.

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Antibiotika förstör tarmfloran
Under livet utsätts vi löpande för både uppbyggande och nedbrytande processer för tarmfloran. Våra ökade renlighet och goda boendeförhållanden har bidragit till en generellt försämrad bakterieflora då vår exponering för bakterier, goda som onda, har minskat. En annan vanligt förekommande företeelse som stör tarmfloran är antibiotikabehandling. Antibiotikans roll är att motverka skadliga bakterier som fått fäste i kroppen. Tyvärr slår den även ut de goda bakterierna i tarmfloran. Det anses att det tar minst sex månader för tarmfloran att återhämta sig efter en antibiotikakur. Processen kan underlättas genom att man ger kroppen extra probiotika och prebiotika under och efter kuren.

Forskningen går framåt
Tarmflorans effekt på hälsan har inspirerat ett antal forskningsprojekt där man försöker förstå mer kring hur vår bakteriestatus påverkar vårt mående. Hittills har forskarna hittat samband mellan rubbad tarmflora och ADHD, autism, depression, ångest och psykiskt hälsa. Man har även sett tydliga samband mellan sjukdomar som IBS, Crohns och ulcerös colit och tarmflora. Vad som är hönan och vad som är ägget gällande rubbad tarmflora och andra sjukdomstillstånd är i dagsläget oklart men det finns en konstaterad samsjuklighet.

LÄS OCKSÅ: Glad och frisk mage med mjölksyra

Nya forskningsrön
Det senaste forskningsrönet kommer från institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin. Där har man sett samband mellan tarmflora och tumörutvecklingen vid tjocktarmscancer. I studien, som utfördes på 15 personer med elakartad cancer, visade sig bakteriestammarna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium lactis Bl-04 minska inflammationer och sakta ned tillväxten av cancerceller. Man upptäckte även att tarmfloran skiljde sig mellan friska och sjuka personer.

Probiotika
Ett enkelt sätt att påverka tarmfloran positivt är att öka sitt intag av probiotiska bakterier, även kallade mjölksyrabakterier. Själva ordet probiotika betyder “för livet” och sett till hur stor effekt tarmfloran har på vår hälsa är det inte ett oskäligt namn! Alla bakterier som normalt kan förekomma i tarmfloran får inte per automatik kallas för probiotika. Kriterierna för att en bakterie ska få räknas som probiotisk är att den är bevisat säker att använda och har en positiv effekt på hälsan. Den måste även överleva i respektive produktform, till exempel en kapsel, samt överleva kroppens matsmältningssystem för att sedan vara aktiv i tjocktarmen. Prebiotika och probiotika samarbetar för en sund tarmflora och bättre hälsa.

 

LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Prebiotika
Prebiotika är speciell typ av kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältning utan istället når tjocktarmen i intakt form. Väl på plats i tjocktarmen fungerar de som foder för de goda bakterier vi har i vår tarmflora. I prebiotikans välgörande funktioner ingår att de kan minska mängden förruttnelsebakterier i tarmen, stimulera tillväxten av bifidobakterier, stabilisera blodsockret, boosta effekten av probiotiska bakterier, stimulera tarmrörelserna samt förbättra upptaget av vissa vitaminer och mineraler. Prebiotika kan till exempel vara betaglukaner, fibrer samt inulin och andra fruktooligosackarider (FOS).
Bra källor till prebiotika är inulinrika livsmedel som chikoriarot, jordärtskocka, vitlök, lök, bönor och betaglukanrika livsmedel som havregryn. Även pektin, kolostrum, resistent stärkelse och vasslekoncentrat anses vara prebiotiska.
Motsatt effekt mot prebiotika har socker. Socker fungerar nämligen som foder för dåliga bakterier vilket gör att ett högt sockerintag kan leda till en obalans i tarmfloran där de dåliga bakterierna växer sig starkare än de goda.

Boosta tarmfloran med mjölksyrat
En väl vald kost kan boosta tarmfloran. Bra tarm-kost är fiberrika frukter och grönsaker, surdegsbröd, syrade mjölkprodukter, mjölksyrade grönsaker, miso och Molkosan. Mjölksyrning, även kallat fermentering, är en av våra äldsta metoder för att lagra livsmedel. Det ger inte bara en mycket bra hållbarhet utan har även visat sig öka tillgången av enzymer, viktiga mikroorganismer och bra bakterier i det som lagrats. Vanliga fermenterade produkter är surkål, soja och kimchi.

Av Therese Hagberg

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Har du magnesiumbrist? Här är maten som innehåller magnesium

Kost

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som många av oss kan ha brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag, ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

rysk rot

Trött? Prova rysk rot som snabbt ger energi

Naturlig hälsa

Rysk rot kallas också sibirisk ginseng och är den fysiska adaptogenen. Den har använts vid stressrelaterade besvär, utmattning och som en behandling för att undvika biverkningar av andra läkemedel på grund av örtens leverrenande effekt. Rysk rot har också används vid mental trötthet och impotens.

kvinna på badstrand

Drick mer och undvik urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Många har någon gång haft urinvägsinfektion och känner väl igen den brännande känslan vid urinering, och behovet av att ständigt gå på toaletten. Men gå känner till att något så enkelt som att dricka mer vatten kan bidra till att minska risken för att få besvär med urinvägarna.

 

flicka som blåser på maskros

Ogräsen som är riktigt nyttiga

Kost

Ogräs är inte bara dåligt. Det finns en anledning till att ogräs växer i ohejdat takt. Dessa är starka och när de växer under dåliga förutsättningar utvecklar de kraft. Många medicinalväxter är  vad vi kallar för ogräs. Här kommer några spännande ogräs att lägga på minnet.

kvinna tar sig för munnen

Lindra herpes på naturlig väg

Hälsa

Det är många som lider av herpes. Det finns rapporter om att åtta av tio har herpes typ 1, vilket oftast betyder att man får munsår. Cirka en av fyra svenskar har herpes typ 2, vilket betyder att man har det i underlivet. Det finns naturliga sätt att lindra smärtan av ett herpesutbrott.

 

bär

Bären som främjar god hälsa

Kost

När vi använder ordet superbär så beskriver det bär som är särskilt rika på antioxidanter, vitaminer och mineraler. Antioxidanter skyddar mot fria radikaler i kroppen, och kan likans vid ett rostskydd på bilen. Forskningar har visat att befolkningsgrupper med hög medellivslängd och låg sjukdomsförekomst har haft ett högt intag av antioxidanter. Här kommer några antioxidantrika bär.

kvinna serverar seniorer mat

Så ska undernäring hos äldre förhindras

Äldre

2017 kom en rapport från Socialstyrelsen som berättade att 40 000 personer som har äldreomsorg lider av undernäring och att fler än 100 000 riskerar att hamna där. I Sigtuna utbildar man personalen, men även seniorer som vill, för att komma tillrätta med problemet.

Ett par vilar

9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven

Hälsa

Vi behöver sova tillräckligt för att må bra. Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. Anledningarna till sömnproblem kan vara många, och inte sällan går problemen i cykler. Här är några tips för att hjälpa sömnen på traven.

 

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

 

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.