Kräftpremiären äger rum runt den 7 augusti, då det traditionella kräftfisket brukar starta detta datum. Längden på kräftsäsongen varierar men kan pågå ända till slutet av september. Många av oss tycker nog att det är ett fint och festligt sätt att avsluta sommaren med en kräftskiva, samtidigt som vi firar in hösten. Med alla goda tillbehör som oftast serveras ihop med kräftor blir det också en både kulinarisk och social högtid.
Och det finns flera hälsofördelar med att äta de röda skaldjuren!
Kräftor:
- Är fettsnåla och kolhydratsnåla
- Innehåller nyttiga omega-3-fettsyror
- Är rika på protein
- Inehåller både B-vitaminer och E-vitamin
- Innehåller en mängd mineraler, som: kalium, kalcium, magnesium, selen, jod, fosfor, järn och zink
Kräftors näringsinnehåll har därmed flera potentiellt sjukdomsskyddande effekter.
LÄS OCKSÅ: Omega 3 lindrar depression orsakad av kronisk inflammation
Välj kräftor från dessa länder
Men välj kräftor med omsorg om du är mån om våra sjöar och hav och vill motverka överfiskning. Enligt Fiskguiden från WWF (Världsnaturfonden) är det bästa valet att köpa kräftor från Turkiet (P. leptodactylus) fiskade med bur, kräftor från USA (P. Clarkii) som är odlade i dammar, samt från Egypten, Spanien eller Portugal (P.Clarkii) som är fiskade med bur.
Den vanligaste kräftsorten i svenska butiker är dock den röda sumpkräftan, även kallad louisianakräftan (Procambarus clarkii) som vi framförallt importerar från Kina.
Undvik helt dessa kräftor:
- Vildfångade kräftor, oavsett fångstområde och fångstmetod
- Alla flodkräftor från svenska vatten
- Kräftor som är odlade i dammar i Kina (Procambarus Clarkii)
- Något som är okej att köpa ibland (”ät med försiktighet”) är vildfångade signalkräftor från svenska sjöar
Det finns nämligen två arter av sötvattenskräftor i Sverige: flodkräftan och signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) som ursprungligen kommer från Nordamerika. Flodkräftan är klassad som akut hotad och är hårt drabbad av kräftpest, en sjukdom som den introducerade signalkräftan fört med sig till Sverige.
LÄS OCKSÅ: För mycket PFAS i dricksvattnet hos 2 miljoner svenskar
Höga halter av PFAS
Av hälsoskäl kan det också vara en god idé att inte frossa i kräftor för ofta och i för stora mängder. I alla fall inte kräftor från våra svenska insjöar. I en mätning gjord av Naturskyddsföreningen (augusti 2023) hade dessa nämligen för höga PFAS-halter. Av sju testade kräftpaket hade fyra PFAS-halter över EU:s lagliga gränsvärde på 5 mikrogram per kilo.
PFAS är de omtalade ”evighetskemikalierna”; extremt svårnedbrytbara miljögifter som finns i naturen och även lagras i våra kroppar. PFAS finns i våra sjöar och vattendrag där de lätt lagras in i fisk och skaldjur. Den allra största delen PFAS vi får i oss via mat kommer från den fisk vi äter. Men enligt Livsmedelsverket kan vi dock äta kräftor utan hälsorrisk eftersom vi äter det så pass sällan –kanske bara en gång om året – att vi totalt sett får i oss väldigt lite PFAS via just kräftor.
Källor: Jönköpings universitet, WWF, Naturskyddsföreningen, Livsmedelsverket