Historik
1871 beskriver Salkowski för första gången absorptionen och utsöndringen i kroppen av natrium.
1895 upptäcker Biederman att skelettmuskler kontraherar rytmiskt i en natriumlösning.
1926 upptäcker St John att natrium i födan är livsviktigt för normal tillväxt och liv.
1937 vetenskapsmän fastställer att natrium och därmed bordssalt är essentiellt för människans hälsa.
1952 upptäcker Simpson och Tait aldosteronets reglering av kroppsnatrium.
1972 upptäcker Coleman m.fl. att: ”Natrium är en möjlig orsak till högt blodtryck”.
Kemi
En fullvuxen människa har ca 100 g natrium i sin kropp. Kroppen innehåller 1,8 g av natrium per kilo kroppsvikt eller 0,15 procent av den totala kroppsvikten. Ungefär hälften av kroppens natrium finns innanför cellerna och hälften finns utanför. Om för mycket natrium tränger in i cellerna får man ödem. Normala natriumvärden i serum är 310–330 mg/100 ml. Människans behov av natrium är ca 3 g per dag. Med maten får vi vanligtvis 5–15 g. Natrium absorberas till nästan 100 procent genom födan och upptas väl från tunntarmen och även i viss utsträckning från magsäcken. Över 90 procent av det natrium vi intar utsöndras med urinen.
Natriumupptag sker i tarmkanalen. Natriumomsättningen regleras av binjurebarkshormonet aldosteron. Aldosteron reglerar natriumresorbtionen från njurarna. Den hindrar natriumbrist och för mycket utsöndring av natrium. Utsöndring sker genom svett, urin och avföring.
Salt består av både natrium (40 procent) och klorid (60 procent).
Funktion
Genom sin buffrande funktion mellan den inre och yttre världen skapar natrium betingelser för livets mycket snäva krav i varierande klimat. Ca 50 procent av natriumet finns i kroppsvätskorna och ca 40 procent i skelettet, varav hälften utgör ett förråd såväl för upprätthållande av kroppens vätskevolym och dess osmotiska tryck (där 90 procent av kroppsvätskornas katjoner utgörs av natrium) som upprätthållande av kroppens syra- basbalans via njurarna. Natrium, klorid och kalium utgör elektrolyter som reglerar vätskebalansen i kroppen. Det motverkar värmeslag och uttorkning.
Natrium:
• Na-K-pumpen upprätthåller aktivt cellernas membranpotential, d.v.s. skillnaden i elektrisk laddning mellan cellens ut- och insida som möjliggör nervimpulsens ledning och muskelcellens kontrak¬tion.
• ingår i ATP-as, ett enzym som spjälkar ATP och ger energi åt bl.a. Na-K- pumpen. Man räknar med att en betydande del av kroppens basalmetabolism används för detta ändamål.
• är nödvändigt tillsammans med klorid för saltsyreproduktionen i magsäck¬en.
• hjälper till med musklernas kontraktion och avslappning.
• underlättar upptaget av glukos och vissa aminosyror från tarmen eller blodet till kroppens celler.
• både behov och låga värden kan tyda på binjureutmattning.¬
• har en uppgift i extracellulärvätskan att upprätthålla osmotisk jämvikt (den optimala skillnaden mellan det antal joner som löses upp i vätskorna innanför och utanför cellen) och rätt mängd av denna vätska.
• är involverad i överföringen av nervimpulser, upprätthållandet av rätt muskeltonus och i transporten av näringsämnen.
• bidrar till friskt blod och lymfa.
• hjälper till att avgifta kroppen från koldioxid.
• motverkar värmeslag
• de funktionerna som är uppräknade upprätthålls tillsammans och i samarbete med kalium.
• avlägsnas med lätthet vid svettning. När mer än 2 till 3 liter svett avdunstar bör natrium ersättas för att undvika obehag i form av illamående, kräknings¬anfall, yrsel, kramp, utmattning, apati eller cirkulationsrubbningar.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Det är sällsynt med natriumbrist. Det är vanligare med överskott av natrium.
Brister kännetecknas av:
• insjunkna ögon
• muskelsvaghet med ryckningar eller kramper
• muntorrhet • svindel
• irritationer
• luftrörsbesvär
• viktförlust • olust
• lätt feber
• nedsatt aptit med kräkningar sänkt blodtryck.
Trots att flertalet människor får i sig för mycket koksalt kan brist tänkas uppstå vid långvariga eller profusa kräkningar, diarréer, svält, hög blodsockernivå, hård fysisk träning, yrsel, förvirring och mental trötthet.
Sjukdomar som leder till natriumbrist
Brist kan uppstå vid ett flertal sjukdomstillstånd, t.ex. hormonell obalans med ökad utsöndring av vasopressin eller binjurebarkhormoner, myxödem, lunginfektioner, lungcancer, levercirrhos, njursjukdom, havandeskaps-förgiftning och hjärtsviktsödem.
Sjukdomar som leder till natriumöverskott
Tumörbildning i binjurarna leder till hyperaldosteronism, ger förhöjd behållning av natrium och ökad utsöndring av kalium.
Ökad risk för att utveckla brister
Hårdidrottande människor som dricker mycket vatten. Människor med ovanligt mycket svettning. Folk som bor i öknen och dricker mycket vatten (över 4 liter per dag). De som har kroniska njurbesvär, kronisk diarré, binjureutmattning, läkemedelsintag, speciellt antibiotika.
Bästa källorna för natrium (mg/100 g)
Sojasås (1 msk) 5 900
Bacon, rökt stekt 3 491
Kelp, torkad 3 100
Gröna oliver 2 400
Spirulina 1 049
Cornflakes 966
Skinka, konserv 900
Makrill, rökt 803
Getost 686
Surkål 320
Cottage Cheese 340
Maskrosblad 108
Selleri 62
Torrjäst 52
Salt består av natrium (40 procent) och klorid (60 procent). Natrium förekommer naturligt i maten (t.ex. i selleri), som ingrediens i bordsvatten och som tillsats i maten för smak eller som konserveringsämne, som bordssalt eller havssalt.
Modern raffinerad mat innehåller mycket salt, som ofta är av dålig kvalitet. Tyvärr har de flesta av oss för mycket av det sämre saltet i kroppen. Salt är lätt att få i sig genom maten och även om man äter en saltfattig kost täcks natriumbehovet gott och väl genom dess rikliga förekomst i sallad, selleri och andra grönsaker samt i miso, messmör, och sojasås som några exempel.
Eftersom natrium förekommer i riklig mängd i vår föda är natriumbrist mycket sällsynt. Saltöverskott däremot är mycket vanligt och är en av huvudorsakerna till det höga antalet hjärt- och kärlsjukdomar i vårt land. Ett gott råd är att minska på saltet och öka kaliumintaget. Vid användning av salt vid matlagning bör havssalt helst användas. Minska på intaget av salt till högst ½ tsk per dag eller byt till saltersättning med kaliumsalt. Använd mer antioxidantrika kryddor i matlagning som: salvia, oregano, timjan, rosmarin, curry, basilika och koriander och minska på salt samtidigt. Celtic salt och Himalayasalt är nyttigare än vitt salt med jod. Problemet med minskning av salt är att man får i sig mindre jod. Ett för stort intag av natrium ökar risken för gråstarr, benskörhet, muskelstyvhet, samt leverbesvär.
Dosering
RDI: 500 mg genom kosten.
ODI: Mycket sällan behöver man ge tillskott av natrium, i så fall i form av alger, selleri, havssalt.
TDI: Mycket sällan behöver man ge tillskott av natrium, i så fall i form av alger, selleri, havssalt.
Undantag kan vara att en elektrolytbalanserade sportdryck bör innehålla natrium för att ersätta det man svettas ut vid kraftiga ansträngningar.
De flesta konsumerar för mycket salt och behöver inte tillskott. En genomsnittlig kosthållning innehåller 10–15 g salt per dag (2–3 tsk) och därmed 4–7 g natrium. Toxiska doser anses vara över 12 g natrium per dag.
Akuta reaktioner vid överdosering
Högt blodtryck, hjärtsvikt, koma, svullnader och migrän.
Kroniska sjukdomar vid överdosering
Högt blodtryck, hjärtsvikt, koma, svullnader, migrän, njursten och benskörhet.
Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: analgetika, antibakteriella medel, antikoagulantia, antimykotika, diuretika, giktmedel, medel som påverkar renin-angiotensin-systemet, medel vid diabetes, medel vid magsår, psykoanaleptika.
Interaktion med näringsämnen
En stegrad natriumhalt i blodet kan bero på allför stor konsumtion av bordssalt, aspirin, sodahaltigt mineral och alkoholdrycker. Förlust av kalium och magnesium höjer natriumets relativa andel i blodet. Högt intag av natrium ökar behovet av kalium. Optimalt kalium till natrium ratio är 3–7:1. Litium ökar utsöndring av natrium.
Matlagning
Natrium är stabilt vid kokning och upphettning. Bästa sättet att minska natriumintaget är att läsa etiketter och minska intaget av läskedrycker, natriumrikt kolsyrat vatten, konserveringsmedel som är natriumrika: bakpulver, glutamat, natriumalginat, dinatriumfosfat, natriumsulfit, natriumdioxid, natriumpropionat och vanligt bordssalt (salta mindre och använd mer kryddor istället).
Vid behov kan man övergå till ett bättre mer naturligt natrium genom att salta med havssalt (Celtic salt) eller Himalayasalt. Öka intag av fisk, kelp, miso, alger, och selleri.
Nyckelorgan
Njurar, binjurar, nerver.
Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: D. Mineral: K, Ca, S.
Synergister
Mineral: K, Se, Co, Ca, Fe, Cu ,P, Mg.
Antagonister
Vitaminer: A, B3, B2, Mineral: Ca, K, Mg, Zn.
Analyser och mätmetoder
Hårmineralanalys
Många anser att det natrium som mäts i håret inte ger en tydlig indikation på intag och lagring av natrium via kosten. Men detta beror främst på att hänsyn inte tas till hormonella och metaboliska faktorer som påverkar natrium när det väl har kommit in i kroppen. Följande mineralförhållanden ger viktig information vid hårmineralanalystolkning:
• förhållandet mellan Na och K reflekterar binjurefunktionen.
• hög Na-nivå i förhållande till K uppstår när kroppen befinner sig i en stressituation, som ger en ökad aldosteronutsöndring från binjurebarken. Effekten blir att kroppen håller kvar natrium, och att kalium minskar i förhållande till natrium.
• låg Na-nivå i förhållande till K uppstår när den katabola (nedbrytnings-) aktiviteten ökar i hormonsystemet. Som följd av det sker en ökad utsöndring av glukokortikoider från binjurebarken. Dessa antiinflammatoriska hormoner minskar stress. Låg Na-nivå i förhållande till K visar också på tendens till låg saltsyraproduktion.
• hög Na-nivå i förhållande till Mg påvisar en tendens till inflammatoriska tillstånd och högt blodtryck. Det indikerar en ökad aldosteronproduktion och -dominans.
• hög Na-nivå i förhållande till Ca visar på tendens till högt blodtryck.
• tungmetaller stör produktionen av aldosteron samt glukokortikoider i binjurebarken. Många som har låg aldosteronhalt blir sugna på salt och kan lätt överkonsumera det.
Serum
Natriumhalterna i serumet används ofta för att konstatera intorkning och ger inte specifik information om den totala natriummängden i kroppen.
Kroppstecken och begär
Ödem och uppsvällda leder kan tyda på att kroppen har svårt att eliminera natrium.
Sug efter salt eller salta födoämnen som t.ex. saltgurka tyder oftast på binjuresvaghet.
Exempel på studier, referenser
Saltintag och ökad risk för grå starr
Intag av höga saltmängder ökar risken för grå starr.
Tawani A. et al. ”Food and nutrient intake and risk of cataract”. Ann Epidemiol, 1996;6:41-46.
Saltintag och ökad risk för benskörhet
Intag av höga saltmängder ökar risken för benskörhet genom ökad kalkförlust i skelettet.
Sellmeyer DE. et al. ”Potassium citrate prevents increase urine calcium excretion and bore resorption induced by a high sodium chloride diet”. J Clin Endocrinol Metab, 2002:87:5:2008-12.
Natriumberikat salt och kardiovaskulär risk
I en kontrollstudie med 1 981 äldre män i medelåldern 74,8 år som ersatte vanligt bordssalt med natriumberikat salt under 31 månader, kunde deltagarna förbättra överlevnad från kardiovaskulär sjukdom, öka livslängd och reducera behandlingstiden för kardiovaskulär sjukdom.
Chang HY. et al. ”Effect of potassium-enriched salt on cardiovascular mortality and medical expenses of elderly men”.
Am J Clin Nutr, 2006; 83:6: 1289-96.