Vi känner ofta igen drag hos oss själva som påminner om våra föräldrar – kanske samma envishet, skratt eller sätt att se på världen. Det kan handla om mer än bara inlärda vanor.
Ny forskning från Lunds universitet visar att personligheten i stor utsträckning är ärftlig. Precis som vi ärver ögonfärg eller längd bär vi också med oss ett genetiskt avtryck i hur vi tänker, känner och beter oss.
Generna spelar avgörande roll
Personlighetsforskaren Petri Kajonius har länge studerat vad som formar oss som människor. I en ny studie framkommer att generna spelar en avgörande roll, och att mycket av vår personlighet faktiskt går att härleda till arv.
Miljön vi växer upp i har naturligtvis betydelse, men forskningen visar att det genetiska arvet lägger en stabil grund som vi bär med oss genom livet.
– Sannolikheten att ärva sina föräldrars personlighet är stor, förklarar Kajonius i ett inslag i Sveriges radio P4 Kristianstad.
LÄS OCKSÅ: Dina gener styr om du blir hundägare
Personlighet ärvs på samma sätt som längd och utseende
Han beskriver vidare personligheten som en slags byggnadsställning vi föds med, där miljön sedan kan påverka hur huset inreds. Men grunden är biologisk.
– Personligheten ärvs på samma sätt som längd och utseende, säger han och påminner om att vi inte alltid blir medvetna om detta förrän senare i livet.
Kajonius pekar på att vi ofta inte ser hela personligheten förrän i 25–30-årsåldern, när vi etablerar relationer, karriär och vanor som förstärker våra drag.
– Våra gener blommar ut först i 25–30-årsåldern, vilket kan ge insikt om likheter med föräldrar, säger han.
Det är i denna period som många plötsligt upptäcker slående likheter med sina föräldrar – en bestämdhet, en känslighet eller kanske samma sinne för humor.
LÄS OCKSÅ: Är du född med depressionsgen – den kan faktiskt öka din lycka
Egenskaper förs vidare till nästa generation
Ett av de mest uppmärksammade citaten från Kajonius belyser dessutom arvets långsiktiga betydelse:
– Det största dina föräldrar kan göra för dig är att välja rätt partner.
Med detta vill han understryka att arv inte bara är en fråga om utseende eller personlighet hos en individ, utan också om hur egenskaper förs vidare och blandas i nästa generation.
Ärftlighet betyder inte ödesbestämt
Samtidigt betonar forskarna att ärftlighet inte betyder ödesbestämdhet. Vår miljö – relationer, utbildning, livshändelser och vardagliga val – kan forma och förändra hur de genetiska dragen uttrycks.
Den som ärver en benägenhet till oro kan till exempel utveckla strategier för återhämtning och balans. På samma sätt kan en person som är född med stark nyfikenhet odla den till kreativitet och innovationsförmåga.
Förståelse för vår personlighet skapar trygghet
Att förstå hur mycket som faktiskt är nedärvt kan därför skapa både trygghet och nya perspektiv. Det kan ge en större acceptans för våra egna personlighetdrag och samtidigt öppna upp för ett mer nyanserat sätt att se på relationer, familjeband och självutveckling.
Så formas din personlighet – gener och miljö i samspel
- Stark genetisk påverkan: Personligheten är i stor utsträckning ärftlig, på samma nivå som längd och kroppsliga drag.
- Utvecklas över tid: Personligheten blir tydligare i 25–30-årsåldern, när livet stabiliseras.
- Miljön spelar roll: Uppväxt, relationer och erfarenheter påverkar hur de genetiska dragen kommer till uttryck.
- Generationseffekt: Egenskaper förs vidare och blandas – vilket gör föräldrarnas ”val av partner” avgörande för kommande generationers personlighet.
- Självinsikt som styrka: Att förstå sitt arv kan öka acceptansen för egna styrkor och svagheter och skapa bättre förutsättningar för balans i livet.