Även de mest udda forskningsidéerna kan ibland leda till verkliga medicinska genombrott. Ett aktuellt exempel är forskarna bakom det ökända skämtpriset IgNobelpriset 2024 – samma forskargrupp som visade att vissa däggdjur faktiskt kan andas genom ändtarmen.
Forskarna testade först metoden på gnagare och grisar. Djuren överlevde i syrefattiga miljöer som annars hade varit dödliga. Nu har teamet tagit nästa steg. Den första kliniska studien på människor – så kallad enteral ventilation – är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Med.
Ökad syremättnad i blodet
I den nya studien tillförde forskarna syre via tarmen. Där togs det upp i blodet utan att lungorna behövde arbeta för fullt. Resultatet: högre syremättnad och lägre koldioxidnivåer.
Studien omfattade 27 friska män. Forskarna visade att det går att tillföra upp till 1,5 liter vätska via ändtarmen på en timme utan allvarliga biverkningar. Syftet var att testa säkerhet och tolerans, inte mäta exakt hur mycket syre som tas upp. Men tidigare djurstudier visade tydligt förbättrad syresättning.
Medicinskt stöd – inte ersättning för andning
Tekniken ska inte ersätta andning, utan fungera som stöd när lungorna inte räcker till. Det kan handla om andningssvikt, operationer eller akuta tillstånd, till exempel vid vård av nyfödda.
Samtidigt väcker idén intresse även utanför vården. Biohackers, elitidrottare och hälsoinvesterare ser möjligheter för bättre syreupptag, återhämtning och prestation.
I gränslandet mellan wellness och intensivvård
Enteral ventilation rör sig i gränslandet mellan intensivvård och wellness. Om tekniken utvecklas utanför sjukhusmiljön kan den på sikt användas för att förbättra återhämtning och prestation vid extrem fysisk belastning – eller för att stötta kroppen vid höghöjdsträning och sömnapné.
Det visar också hur snabbt nya medicinska innovationer kan gå från laboratorium till livsstil.
Flera frågor återstår
Tekniken är ännu inte godkänd för patientvård. Forskarna betonar att mycket återstår: effekt, säkerhet, etik och praktisk användning.
Metoden kräver att stora mängder vätska förs in via kateter, och det är fortfarande oklart hur mycket syre tarmen faktiskt kan ta upp. Även risken för komplikationer behöver undersökas vidare.
Även om vi knappast kommer se ”rumpandning” som nästa wellness-trend, visar forskningen hur snabbt gränsen mellan medicin och livsoptimering suddas ut. Framtidens hälsa kan mycket väl börja där vi minst anar det.
Källor
Så fungerar enteral ventilation (rumpandning)
- Vad är det? Enteral ventilation innebär att syre tillförs kroppen via tarmen, oftast i vätskeform.
- Hur går det till? En vätska med hög syretransportförmåga, till exempel perfluorodecalin, förs in i ändtarmen där syre diffunderar genom tarmväggen och tas upp av blodet.
- Vad har testats? Djurförsök och en första studie på människor har visat att metoden verkar säker, men hur mycket syre som kan tas upp är ännu oklart.
- Varför forskas det? Målet är att utveckla nya sätt att syresätta kroppen vid andningssvikt, där traditionell lungventilation inte räcker till.