Det är allmänt känt att de flesta av oss går upp lite i falsett när vi pratar med spädbarn och små barn – och ofta även med våra husdjur. Och det är helt rätt väg att gå, enligt bland annat en brasiliansk studie, som publicerats i tidskriften Animals. Det ljusare och melodiska tonläget, ett så kallat ”hundanpassat” tonläge, påverkar nämligen både din fyrbente väns känslor, inlärning och prestation på ett positivt vis.
Tidigare forskning har redan visat att både hundar och katter är mer uppmärksamma på vad vi säger när vår röst flyttas upp i högre, ljusare tonlägen. Vilket vi har skrivit om tidigare här på Kurera, i en artikel som dock visade att katter framförallt lystrar om det är deras ägare som pratar, inte vem som helst alltså. Men enligt den forskningen gällde inte samma sak för hundar, som verkar reagera positivt vem som än pratar med en ”hundanpassad röst”.
9 hundar och vargar deltog
I just denna studie analyserade forskarna inspelade filmer från 270 träningstillfällen med hundar, och även vargar som var vana vid mänsklig kontakt. Detltog gjorde totalt fem tränare, nio hundar av blandras och nio vargar, vars reaktioner på människors röstläge inte tidigare hade studerats. Forskarna var nyfikna på om en liknande respons på människors röstlägen fanns hos vargar som hos hundar.
Forskarna utvärderade sedan tränarnas röster och framtoning när de interagerade med djuren. Tränarnas beteenden och röster kategoriserade man som antingen ”snäll”, ”neutral” eller ”tillrättavisande”. Man mätte också hur ett högre, ljusare tonläge påverkade djuren.
Snälla röster gav viftande svansar
Och intressant nog visade det sig att såväl hundar som vargar reagerade positivt på en snäll röst. De höll sig närmare sin tränare, viftade mer med svansen och verkade avslappnade. Och ett högre, ljusare tonläge fick även hundarna att svara positivt på tränarens instruktioner. Samma reaktion på det ljusare tonläget såg man dock inte hos vargarna, vilket kan bero på att de inte var lika domesticerade som hundarna.
De tränare som använde en skarpare, tillrättavisande ton möttes dock av motsatsen hos både hundar och vargar. De viftade mindre med svansen och höll sig längre bort från tränaren.
Hård ton sämre för hundens lydnad
En förebrående ton var inte bara negativ för djurens välbefinnande, utan resulterade också i sämre träningsresultat. Ju längre tränarna använde en förebrående ton, desto sämre blev djuren på att svara på kommandon. De reagerade också mer oförutsägbart på tränarnas instruktioner.
Så vill då få en hund som både mår bra och som gör som du vill att den ska – börja prata med din ljusaste, snällaste röst!
Källa: Illustrerad vetenskap och Animals