Annons

Stress och hopplöshet mer än fördubblar risken för demens

Efter semestrarna är nu många svenskar tillbaka i ett stressigt vardagsliv. Men det gäller att se upp. Inför Alzheimerdagen nu på lördag kan Hjärnfonden presentera resultatet från en ny studie som visar att personer som lider av stress i medelåldern löper två till tre gånger större risk att drabbas av demens. Även känslor av hopplöshet i medelåldern ger ökad risk att drabbas.

Redaktionen

20 september, 2013
Stress och hopplöshet mer än fördubblar risken för demens
Dela inlägget

Efter semestrarna är nu många svenskar tillbaka i ett stressigt vardagsliv. Men det gäller att se upp. Inför Alzheimerdagen nu på lördag presenterar Hjärnfonden resultatet från en ny studie som visar att personer som lider av stress i medelåldern löper två till tre gånger större risk att drabbas av demens. Även känslor av hopplöshet i medelåldern ger ökad risk att drabbas.

Att tydliga kopplingar mellan stress och hopplöshet redan i medelåldern ger en dramatiskt ökad risk att drabbas av demens, det visar en ny studie som letts av professor Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet och som presenteras i Hjärnfondens kommande rapport. Med utgångspunkt från CAIDE-studien, där 1449 personer undersöktes när de var i 50-årsåldern då studien startade och sedan följdes upp när de var runt 70 år, ger studien ett unikt resultat för hur stress och hopplöshet påverkar hjärnan och risken att drabbas av demenssjukdomar på lång sikt.

– Denna studie visar på ett unikt sätt hur otroligt viktigt det är att ta hand om våra hjärnor igenom hela livet, och att den vardagliga stressen som vi har vant oss vid kan få allvarliga konsekvenser för våra hjärnor på längre sikt, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Stor kostnad

Förutom det stora mänskliga lidande sjukdomarna medför innebär det också en stor kostnad för samhället, redan 2005 uppskattades kostnaderna till 50 miljarder om året.

– Forskning som denna studie är därför en viktig pusselbit för att upptäcka mer om riskfaktorer. Antalet fall av demens ökar kraftigt, men det finns ännu inget botemedel, säger Gunilla Steinwall.

Annons

Hopplöshet en central del av depression

I studien har deltagarnas känsla av stress och hopplöshet undersökts i medelåldern för att sedan jämföras med försämringen av den kognitiva förmågan drygt 20 år senare. Resultatet av undersökningen visar tydligt att de deltagare som hade en stark känsla av hopplöshet eller stress i medelåldern löpte två till tre gånger större risk att drabbas av demenssjukdomar senare i livet. Hopplöshet anses vara en av de mest centrala delarna av depression, och fokuserar på pessimistiska och negativa förväntningar på framtiden.

– Det är mycket intressant att se en så tydlig koppling mellan de som genomgått livskriser i medelåldern, något som ofta leder till hopplöshetskänslor, och hur det påverkar försämringen av minnet och risken att drabbas av demenssjukdomar senare i livet, säger Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.

1 av 3 svenskar känner sig ofta stressade

Vi svenskar stressar mycket – i en ny undersökning som undersökningsföretaget United Minds gjort på uppdrag av Hjärnfonden uppger en av tre svenskar, eller 35 procent, att de ofta känner sig stressade i sin vardag. Medelålders ligger över snittet, hela 40 procent känner sig ofta stressade. Och studien visar också tydliga tecken på att utvecklingen går i fel riktning – hälften av svenskarna uppger att de stressar mer idag än för fem år sedan. Arbetet är den främsta orsaken till stress för 35 procent av svenskarna och för medelålders är den siffran ännu högre, 46 procent. Även hopplöshetskänslor är vanligt – hälften av de tillfrågade i medelåldern uppger att man under de senaste tio åren under en längre period känt hopplöshetskänslor.

Av Redaktionen

Annons