De flesta barn i Sverige mår bra och deras levnadsvanor har på många sätt förbättrats sedan 1980-talet, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Samtidigt är vissa resultat oroande. Många flickor uppger att de har psykosomatiska besvär och nästan var femte 13-årig flicka har försökt att gå ner i vikt.
Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 ger överlag en ljus bild av barns och ungdomars hälsa. De allra flesta uppger att de mår bra. Allt färre dricker sig berusade, röker eller snusar. Fler äter grönsaker dagligen samtidigt som andelen som äter godis eller dricker läsk varje dag minskar.
– Skolbarn i Sverige har mycket goda levnadsvanor på det stora hela. Andelen ungdomar som har varit berusade är till exempel den lägsta på 30 år, säger Johanna Ahnquist, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Försämrad kroppsuppfattning
Några av resultaten från årets undersökning är oroväckande. Det gäller främst unga flickors psykiska hälsa, mätt genom förekomsten av psykosomatiska besvär. Andelen 15-åriga flickor som upplever minst två psykiska och/eller kroppsliga besvär så som ont i magen eller sömnproblem mer än en gång i veckan fortsätter att öka, och är nu den högsta sedan studien började, 57 procent.
Häften anser sig för tjocka
Unga kvinnors kroppsuppfattning har också försämrats. Hälften av de 13- och 15-åriga flickorna anser att de är för tjocka. Nästan var femte 13-årig flicka, 18 procent, säger sig ha försökt att gå ned i vikt, en ökning jämfört med förra mätningen.
– Det är en oroande signal. En starkt negativ kroppsuppfattning hänger ihop med en ökad risk för psykisk ohälsa även senare i livet, säger Johanna Ahnquist.
Rekordhög skoltrivsel
När det gäller miljön i skolan är bilden splittrad. Å ena sidan har trivseln ökat i alla åldrar sedan 1980-talet. Andelen 15-åringar som tycker mycket bra om skolan är historiskt hög och de flesta har en positiv uppfattning om sina lärare. Å andra sidan har stressen över skolarbetet ökat. Andelen 13-åriga flickor och pojkar som säger att de ganska eller mycket stressade över skolarbetet har fördubblats på fyra år, till cirka 36 respektive 22 procent.
Ska främja ungas livsvillkor och hälsa
Folkhälsomyndighetens rapport vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå och till skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Nästa år anordnar Folkhälsomyndigheten en serie seminarier för att diskutera resultaten.
Av Isabelle Hedander
Kort om studien
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.
Under 2013/14 gjordes den åttonde datainsamlingen där närmare 8 000 elever från cirka 400 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på drygt 69 procent.
Syftet med Skolbarns hälsovanor är att öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som anses viktiga för barns och ungdomars hälsa, följa utvecklingen över tid samt göra jämförelser med barn och ungdomar i andra deltagande länder.
De internationella resultaten för den senaste undersökningen väntas vara klara under 2015.