Vanliga sötningsmedel åldrar hjärnan med 1,5 år

En studie publicerad i ”Neurology” av forskare från University of São Paulo Medical School i Brasilien analyserade kostvanor och kognitiva förmågor hos uppåt 13 000 invånare i Brasilien i åldern 35-75 år. Information om deltagarnas kostvanor samlades in i början av studien och en rad kognitiva test utfördes av deltagarna vid tre tillfällen under åtta år.

Oliga kognitiva förmågor mättes

Testerna mätte så kallat verbalt flyt, arbetsminne, ordminne och hjärnans bearbetningshastighet.

Med verbalt flyt menas förmågan att snabbt och spontant producera lämpliga ord när vi talar. Det mäts ofta genom att be personen ifråga säga så många ord som hen kan på en viss bokstav.

Arbetsminne innebär förmågan att lagra den information som behövs för att utföra komplexa mentala uppgifter som inlärning, resonemang och problemlösning. Det mäts ofta genom att be personen i fråga att komma ihåg vissa ord eller siffror i en serie.

Kognitiv nedgång hos storkonsumenter av sötningsmedel

Forskarna fann att de personer som åt/drack mest artificiella sötningsmedel: 191 mg eller ca 1 tsk per dag – vilket motsvarar en knapp burk lightläsk – minskade sin förmåga till verbalt flyt och övergripande kognitiva förmågor mest under studiens gång. Denna minskning gick 62 procent snabbare än hos de personer som konsumerade minst sötningsmedel.

Enligt studiens huvudförfattare Claudia Kimie Suemoto, professor i geriatrik, motsvarar denna minskning hela 1,6 år av åldrande av hjärnan.

Sambandet sågs bara hos personer under 60

”Medelmåttiga konsumenter” av sötningsmedel, som åt/drack 66 mg artificiella sötningsmedel per dag, hade 35 procents snabbare kognitiv nedgång jämfört med de som konsumerade minst sötningsmedel: 20 mg per dag. En minskning av kognitiva förmågor  som motsvarar 1,3 år av åldrande för hjärnans del.

Forskarna såg dock detta samband enbart hos personer under 60 år, inte hos som de var över 60 år gamla. Diabetiker hade en ännu mer uttalad nedgång i minne och kognition, troligen eftersom deras totala konsumtion av sötningsmedel ofta är högre än hos andra.

Sötningsmedel i medelåldern sämst för hjärnan

Att få i sig mycket sötningsmedel i mitten av livet, årtionden innan några kognitiva försämringar ens uppkommer, kan alltså medföra livslånga konsekvenser för vår hjärnhälsa, menar forskarna. De menar att forskningsfyndet kan få neurologer att ompröva standardiserade kostrekommendationer, i synnerhet för personer med diabetes, metaboliskt syndrom eller med risk att få sjukdomar i hjärnan, som hjärninfarkt eller hjärnblödning.  

Men inte alla sötningsmedel ledde till försämringar.

7 sötningsmedel undersöktes

De sötningsmedel som undersöktes var aspartam, sackarin, acesulfam-K, erythritol, xylitol, sorbitol och tagatos, varav den sistnämnda inte gick att koppla till kognitiv nedgång. Övriga sötningsmedel var däremot alla associerade med en snabbare nedgång i kognitiva förmågor, särskilt i arbetsminne och verbalt flyt.

Forskarna underströk att denna studie var en observationsstudie, vilket gör att det inte går att fastslå att sötningsmedlen de facto orsakar kognitiv nedgång. Men de kan fastslå att sötningsmedel är förknippade med sämre kognitiva banor.

Koppling till tarmfloran..?

Vi har på Kurera.se tidigare skrivit om hur olika sötningsmedel förändrar tarmfloran. Kanske finns det ett samband med försämringen av vår hjärnhälsa, med tanke på hur våra magar och hjärnor kommunicerar via den så kallade tarm-hjärnaxeln..? Det återstår att se i framtida forskning.