Träningsbloggaren och tvåbarnsmamman Terese Alvén dog i somras i äggstockscancer – endast 37 år gammal.
Nu ges hennes bok ”Rörelserik” ut postumt, som färdigställts av nära vännen Jane Haglund.
– Den här boken betydde väldigt mycket för Terese, säger hon.
Som en av Sveriges första träningsbloggare inspirerade träningsprofilen Terese Alvén till ett hälsosamt och aktivt liv under 20 år.
2014 släppte hon boken ”Träna tillsammans med familjen”, året därpå kom barnboken ”Träna tillsammans med Tia” som bland annat använts på många förskolor och idén till boken ”Rörelserik” fick hon redan 2016. Men det blev inte som hon hade tänkt sig.
LÄS OCKSÅ: Hela Sverige springer för Terese
Aggressiv form av äggstockscancer
I april i år upptäcktes en cysta på hennes äggstock, som sedan visade sig vara en aggressiv form av äggstockscancer.
Tre dagar innan de skulle börja fotografera för boken lades Terese in på sjukhus och hon blev aldrig utskriven igen.
Boken var så gott som färdig textmässigt och Terese hade då även beslutat om omslag. Men de hann aldrig ta några nya bilder på Terese och familjen till boken, som tänkt.
Det var dock aldrig något tvivel om att boken skulle färdigställas och ges ut, berättar nära vännen Jane Haglund. Hon har fotograferat för Tereses samtliga böcker och de har varit vänner i över tio år.
– Redan när Terese fick barn 2009 så såg hon direkt utmaningen hos alla familjer att få in aktivitet i sina liv. Så bokidén hade funnits hos Terese länge och hon brann för allt vad den förmedlar – kombinationen av familjen, rörelseglädje och att skapa gemenskap inom familjen med barnen i fokus.
Jane och Terese lärde känna varandra 2007 genom sina respektive bloggar och genom att de tränade på samma gym.
– Jag gick på Tessans superproffsiga spinningklasser och vi var på ett antal bloggevent tillsammans och genom detta växte en stark vänskap fram på kort tid, säger hon.
LÄS OCKSÅ: “Träning ska vara fritt från tvång”
Okomplicerad och rolig att arbeta med
Jane berättar om en stödjande vän som alltid lyfte och peppade.
– Hon var okomplicerad och rolig att arbeta med. Och hon stod alltid på min sida och trodde på mig, även om jag själv tvekade. ”Det är bara att köra” sa hon ofta. Terese var väldigt omtänksam och ville att alla skulle må bra, då mådde hon själv som bäst.
Under sjukdomstiden gav Terese Jane förtroendet att fortsätta jobba med boken i hennes ställe och Terese gladde sig åt att arbetet med boken gick framåt.
– Vi pratade om att använda bilder på henne och barnen från våra tidigare fotograferingar eller från privata sammanhang och att ta nya bilder tillsammans med Tereses familj och vänner. Det skänkte henne lite lugn att veta att hon själv skulle få vara med i boken tillsammans med familjen, precis som i sina tidigare böcker.
Jane var med Terese under hennes sista tid i livet och hjälpte bland annat till att skriva några av hennes sista inlägg på sina sociala medier.
– Det är såklart oerhört tufft att se någon man älskar må så dåligt och att sväva i all den ovisshet som vi gjorde. Jag försökte fokusera på att få Terese att må så bra som det bara gick, med allt som var. Terese ville fokusera så långt det gick på livet utanför sjukhuset.
LÄS OCKSÅ: Styrketräna med din bebis
Intäkterna går till Cancerfonden
Förhoppningen var dock ända in i det sista att Terese skulle bli bättre, få mer krafter över sommaren och att de skulle kunna ta eller åtminstone komplettera bilderna med henne senare.
– När Terese gick bort, bara sex veckor efter att hon blivit inlagd på sjukhus, gick jag igenom dels hennes privata bilder, dels mina egna bilder på henne och familjen. Jag försökte matcha dessa bilder så långt det gick mot bokens innehåll och layout och det blev tydligt hur genuint viktigt bokens budskap hade varit för Terese under lång tid – det fanns många bilder som passade in helt rätt i sammanhanget.
Terese önskan var att alla hennes intäkter för boken skulle gå till Cancerfonden, då hon ville bidra till cancerforskningen för nästa generation.
– Den här boken betydde väldigt mycket för Terese. Alla som är med i boken har en nära koppling till henne och jag tror att hon hade varit både glad och stolt över slutresultatet, säger Jane.
Av Tina Harr