Havsalger

Historik
Makroalger i kosten och i terapeutiskt syfte är något som man använt sig av runtom i hela världen i tusentals år på bl.a. Orkneyöarna, i Sydamerika och runt Stilla havet.

I Japan och Korea konsumerar man dagligen makroalger såsom wakame och kombu. I andra länder konsumeras också hel mikroalg. I västvärlden får man i sig algextrakt, alginater, agar-agar, karragen, flera ggr om dagen eftersom algerna används som förtjockningsmedel i mat, kosttillskott, tandkräm och medicin. Agar och karragen extraheras från röda alger samt algin från bruna algsorter som kelp.

I Europa, inklusive Irland och Storbritannien har man använt och fortsätter att använda havsalger som mat och medicin både för sig själva och för sin boskap. Det är fortfarande vanligt med hostmedicin gjord på irländsk mossa (Chondrus crispus) och mjölkpudding innehållande dulse (Palmaria palmata) anses vara stärkande. Det finns en begränsad användning av alger i Europa som livsmedel. Idag använder man i västvärlden alger i terapeutiskt syfte, främst kelp som jodtillskott. Det vanligaste sättet de allra flesta får i sig alger är när de äter norirullar på sushi/japansk restaurang. Inom vissa grupper som makrobiotiker är användning av alger mycket stor och bidrar till stor del till de hälsobefrämjande effekterna av den makrobiotikiska kosten. För recept och idéer hur man använder alger mera i kosten se kokböcker med japansk mat, makrobiotisk mat eller hälsokost.

 

Botanik
Alger representerar mer än 90 procent av alla marina växter. De tusen olika sorterna är indelade i olika grupper efter deras pigment: bruna (kelp, Phaeophyceae), röda (Rodophyceae), gröna (Chlorophyceae), eller blågröna (Cyanophyceae). Phycology är studier av alger. De bruna och röda algerna innehåller polysackarider som är mycket värdefullt för kommersiellt bruk. Det förekommer flitigt inom, livsmedels- och läkemedelsbranchen samt kosmetiska industrier. Alger kan antingen vara makrofyter (havsalger) eller mikrofyter, encelliga alger såsom klorella.

Egenskaper och näringskälla
Polysackarider: De flesta kommersiella phycokolloider (alla är polysackarider) utvinns från bruna och röda mikroalger
Makroalgen innehåller betydelsefulla mängder omega-3-fettsyror, koncentrerade i galaktolipid-delen och är en utmärkt proteinkälla. Algen porfyra har t.ex. i torrvikt upp till 47 procent protein. En alg som vanligtvis konsumeras är brunalgen undaria som innehåller mellan 12–21 procent protein. Proteinet i undaria- och laminariasorterna innehåller alla essentiella aminosyror. Alger är en viktig källa av så väl mineraler som protein i Asien.

Makroalger innehåller relativt höga mängder kalium, natrium, kalcium, magnesium, spårelement och jod. Vitamininnehållet skiljer sig mellan olika sorter, men brunalgen innehåller mycket tokoferoler, B-vitaminer samt betakaroten. Porfyrasorterna har betydelsefulla mängder D-vitamin. Makroalger är också en god källa för hälsosamma fibrer. Havsalger är utmärkt som komplement till foder för djur på bondgården samt för husdjur.

Bristsjukdom och terapeutisk användning
Alger är en mycket god källa av koncentrerade näringsämnen och det är en fördel att använda alger i sin matlagning men de flesta har inte den traditionen.
De senaste århundradena har man använt makroalger i viktminskningsprogram, främst p.g.a. dess påverkan på fettomsättningen och dess balanserande effekt på sköldkörteln.
Idag använder man fortfarande brunalger i tillskott som ska främja viktminskning.

Maorierna på Nya Zeeland använde durvillea (Rimu) och poryphora (Karengo) externt och internt för att avgifta sig, som laxativ substans och som inflammationshämmare. Dessutom användes den för att bli av med mask, behandla brännskador, vid sköldkörtelproblem och veneriska sjukdomar.

De vanligaste algextrakten inom traditionell skolmedicin är agar och alginater. Alginiksyra hämmar sura uppstötningar och således risken för frätning på matstrupen.
Natriumalginat (Laminaria digitata/Ascophyllum nodosum) används vanligtvis inom alternativmedicinen som en del av ett reningsprogram eller avgiftningsprogram, speciellt för avgiftning av tungmetaller. Natriumalginat binder sig till strontium, kalcium, barium, kadmium, tenn, mangan, zink, radium. Den binder inte lika bra till bly och kvicksilver som de föregående.

Natriumalginat har visat sig skydda kor och människor vid strålning, t.ex. om man utsätts för strålning från strontium 90. Natriumalginat används även som effektiv behandling av halsbränna och som kolesterolsänkande medel. Natriumalginat anses vara en löslig fiber och liksom andra lösliga fibrer som pektin och psyllium så bidrar den till att minska förhöjda mängder kolesterol eller blodfetter. Dessutom så har den en gynnsam effekt på blodsockerbalansen.

Man använder sig av alger i terapeutiska sammanhang p.g.a. dessa övriga egenskaper:
virus- och bakteriedödande, tumörhämmande, anticancerogena, immunstärkande, blodförtunnande, blodtryckssänkande, tillväxtreglerande, sköldkörtelreglerande, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. Alla havsalger innehåller antivirala polysackarider. Algernas antibakteriella egenskaper beror delvis på att de innehåller jod och polyfenoler. Inom folkmedicinen har man använt sig av alger vid behandling av feber, eksem, gallsten, leversjukdomar, gikt, menstruationsbesvär, högt blodtryck samt vid njursjukdomar.

Sjömän har använt alger, speciellt kalciumalginat som omslag för sårläkning under hundratals år. Algbad och alginpackningar är kända för sina läkande, avgiftande och lenande effekter för huden vid spabehandling. Man kan gärna öka intag av alger i kosten genom att äta mera av följande: nori, dulse, wakame, arame, isiki, hijiki, kombu m.m.

Dosering
Natriumalginat-tillskott:
ODI: 500–2 000 mg.
TDI: 2 000–6 000 mg för avgiftningskur av tungmetaller.

Toxicitet
Intag av makroalger och dess polysackarider anses vara säkert upp till en total konsumtion av 1 procent av dagligt intag av föda. Det finns vissa fall av toxicitet från makroalger. Överdrivet intag av jod från jodrika makroalger kan störa sköldkörtelfunktionen. Sådana fall är sällsynta. en nyligen gjord studie undersökte 12 olika typer av makroalger. Deras jodinnehåll varierade mycket. Nori (Porphyra Tenera) innehöll 16 µg per g. Kelp (Laminaria digitata) innehöll 8 165 µg per g. Blåstång och kelp anses vara de bästa naturliga källorna av jod.
Vid för högt intag av jod kan man uppleva hyperaktivitet eller snabba hjärtslag. Detta är ovanligt men kan förekomma. Personer med hyperaktiv sköldkörtel eller Hashimotos sjukdom bör använda stor försiktighet vid intag av alger och algtillskott.
Det är säkert att äta alger utom i några undantagsfall. Utbrott av förgiftning av alger har inträffat i Nordostatlanten. Kainiksyra, en pyrolidinsyra isolerad från makroalgen Diginea Simplex och vissa andra röda makroalger är en potent excitotoxin. Dessa alger användes medicinskt i många samhällen för att eliminera mask och parasiter. Det finns naturligtvis giftalger i Östersjön som man ska undvika, men alger som säljs som livsmedel eller tillskott ska vara kontrollerade och säkra källor av näring med minimal risk för skada.

Interaktion med läkemedel
Det finns inte specifika kontraindikationer men intag av alger samtidigt som läkemedel kan minska upptaget av läkemedlet. Separera intagen med minst 1 timme.

Interaktion med näringsämnen
Det finns inte specifika kontraindikationer men intag av alger samtidigt som intag av kosttillskott och näringstäta födoämnen kan nedsätta upptaget av mineraler som kalcium, mangan och zink.
Vid överskott/förhöjda värden av kalcium, mangan, zink och andra mineraler kan alginat användas för att minska lagrade mineraler i kroppen.

Kelp sänker östrogenproduktion
En nyligen publicerad studie som gjorts på råttor visar att kelp sänker östrogenproduktionen, ett hormon som är förknippad med vissa typer av bröstcancer. Kelp minskade även råttornas menscykel med upp till 37 procent. Forskarna testade även kelp på människors äggstockar. Cellerna minskade östrogenproduktionen mellan 18–35 procent beroende på doseringen. Slutligen kunde kelp även blockera östrogenets förmåga att fästa sig vid äggstocksceller.
Skibola C. Journal of Nutrition, February 2005, vol 135:pp 296-300.
News release, University of California, Berkeley. www.my.webmd.com

Triglycerider och blodtryck
Intag av karragen har visat sig sänka blodfetter och kolesterolnivåer.
Panlasigui LN. et al. ”Blood cholesterol and lipid lowering effects of carragenan on human volunteers”.
Asia Pac J Clin Nutr, 2003; 12(2):209-14.

Samma aktivitet sker i andra fiberlösliga livsmedel såsom havre. De lösliga fibrerna binder kolesterolet i tarmen, där det utsöndras istället för att bindas till magsalter.
Wang W. et al. ”Binding of bile salts to soluble and insoluble dietery fibers of seaweeds”. Fisheries Sci, 2001;67(6):1169-73.

Avgiftning
Polysackariderna i makroalger har en kelerande effekt vilket betyder att biotillgängligheten kan vara lägre än man förutsåg genom en enkel uppskattning av mineralinnehållet. Omvänt kan man använda sig av makroalger för att kelera oönskade metaller och gifter ur kroppen. Sådan kelering har man använt på personer som blivit utsatta för strålning.
Hesp R. et al. “Effect of sodium alginate in inhibiting uptake of radiostrontium by the human body”. Nature. 1965; 208(17):1341-2.
Gong YF. et al. “Suppression of radioactive strontium absorption by sodium alginate in animals and human subjects”.
Biomed Environ Sci,1991; 4(3):273-82.

Alger och utveckling av barn
En studie med 11 875 gravida kvinnor (deltagare i Avon Longitudinal Study of Parents and Children) indikerar att intag av alger under graviditeten ger fördelar för neuroutvecklingen hos deras barn. När modern inte åt alger fann man 48 procent ökad risk för att deras barn skulle finnas i den lägsta fjärdedelen när det gällde verbal intelligenskvot jämfört med dem som åt minst 340 g alger per vecka. Bara ett mindre intag av alger kunde också kopplas till 9 procent ökad risk jämfört med dem som åt mer än 340 g alger. Dessutom var intag av alger kopplat till mindre risk för att utveckla beteendestörningar och problem med finmotoriska färdigheter, kommunikation och social utveckling.
Hibbeln, J.R., et al. ”Maternal seafood consumption in pregnancy and neurodevelopmental outcomes in childhood (ALSPAC study): an observational cohort study”. The Lancet 2007; 369:578-585.

Exempel på studier, referenser

Antitumör och immunreglerande aktivitet
Hel makroalg, makroalgers blötläggningsvatten och makroalgextrakt har alla en hämmande verkan på både inplanterad cancer och framkallad cancer hos djur.
Itoh H. et al. ”Antitumor activity and immunological properties of marine algal polysaccharides, especially fucoidan, prepared from Sargassum thunbergii of Phaeophyceae”. Anticancer Res, 1993; 13 (6A): 2045-52.
Furusawa E. et al. “Anticancer potential of viva –natural, a dietery seaweed extract, on Lewis lung carcinoma in comparison with chemical immunomudulators and on cyclosporine-accelerated AKR leukemia”. Oncology, 1989; 46(5): 343-8.
Ohigashi H. et al. ”Possible anti-tumor promoting properties of marine algae and in vivo activity of Wakame seaweed extract”.
Biosci Biotechnol Biochem, 1992; 56(6): 994-5.

Källor
Aaronson S. “Important Vegetable supplements”. Chapter C, Part II. Staple foods: 231-49. The Cambridge World History of Food. Cambridge University Press, 2000. U.K.
Burtin, P. “Nutritional value of seaweeds”. Electron J Environ Agric Food chem, 2003;2(4):1-12.
Egger G. et al. “The Effectiviness of Popular, Non-Prescription Weight Loss Supplements”.
Med J Aust, 1999; 171:604-8.
Glycoscience and Nutrition, Vol 6 No 2, March 1, 2005.
Hendler S.S. PDR for Nutritional Supplements, Thomson Pub. Montvale, USA. 2001.
Kikunaga S. et al. ”The bioavailability of magnesium from Wakame (Undaria Pinnatifida) and Hijiki (Hijikia fusiforme) and the effect of alginic acid on magnesium utilization of rats. Plant Foods Hum”. Nutr, 1999;53(3):265-74.
Kolb N. et al. ”Evaluation of marine algae wakame (Undaria pinnatifida) and kombu (Laminaria digitata japonica) as food supplements”. Food Technol. Biotechnol, 2004;42, 57-61.
Riley M. Maori. “Healing and Herbal”. New Zealand Ethnobotanical Sourcebook, Viking Sevenseas.

 


Skriv ut artikel


Kvinna sitter med armarna i kors och butter min i mulet väder

Allt fler får diagnosen D-vitaminbrist

Hälsa

Sol, svamp, mjölk, ägg, fet fisk – och allt fler livsmedel som berikas. Behöver vi verkligen tillskott av D-vitamin utöver de naturliga kostkällorna? Ja, det verkar så, konstaterar nu även Svt Nyheter som tagit del av statistik som visar att antalet svenskar som får diagnosen D-vitaminbrist har ökat explosionsartat de senaste åren.

Molnen har skingrat sig och skapat ett hjärta av den blå himlen

Bättre hjärthälsa lättare än många tror

Allmänt

Den 29 september varje år inträffar World Heart Day, en dag som skapats för att informera människor världen över om världens ledande dödsorsak: hjärt- och kärlsjukdom. Varje år har dagen ett nytt tema och i år är budskapet att bättre hjärthälsa är lättare än man tror – och att dödssiffran skulle kunna sjunka drastiskt om bara fler visste hur stor skillnad små, enkla förändringar kan göra. Här får du veta mer.

4 värstingar att undvika i din hudkräm

4 värstingar att undvika i din hudkräm

Hud

En hudkräms innehållsförteckning kan innehålla många, långa konstiga ord. Bakom namnen kan det gömma sig ämnen som kan vara allergiframkallande, miljöfarliga och kan störa ditt (och dina barns) hormonsystem – vilket kan få allvarliga följder. Naturskyddsföreningen har listat fyra värstingar i hudvård som alla är tillåtna, och som du alltså själv måste lägga på minnet och hålla utkik efter för att kunna undvika. Alternativet är förstås att välja ekologiskt och miljömärkt – så slipper du memorera denna lista.

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

Forskning

Nu kopplar ny forskning D-vitaminnivå till svårighetsgraden av schizofreni. Forskare har upptäckt att D-vitaminbrist kan stå för en del av schizofrenas symtom och deras hypotes är att korrigering av D-vitaminbrist hos personer med sjukdomen - inte minst - skulle kunna minska vissa av de symtom som idag har begränsade medicinska behandlingsmöjligheter.

tips_for_hjartat_580

7 hjärträddare att känna till

Hälsa

Hjärtsjukdom är världens ledande dödsorsak - men det går att skjuta hjärtproblemen på framtiden många år genom att ta hand om sig. Förutom att konditionsträna, förbättra sin puls och på så sätt spara på antalet hjärtslag, finns det även andra tips för att hålla hjärtat vid god vigör. Här är sju tips för hjärtat du bör känna till.

Detta bör du veta om högt blodtryck

Detta bör du veta om blodtryck

Allmänt

Nära en tredjedel av Sveriges befolkning har högt blodtryck, hypertoni. Inte lika många har hypotoni, lågt blodtryck, men de finns där. Vad innebär begreppen egentligen - och vad finns för naturliga åtgärder, som inte inkluderar mediciner? Här är några saker du bör känna till om blodtrycket.

Foto: Pavel Maira

My Martens tips om kost och hälsa

Hälsa

My Martens, känd bland annat som bloggare, träningsprofil samt från TV-programmet "Ensam mamma söker" tycker till om hur man får en mer hälsosam vardag - och berättar hur hon själv gör. Här är hennes tips.

Så många män och kvinnor fejkar orgasm

Så många kvinnor och män fejkar orgasm

Sex- och relationer

Åh, mm, oh... Ååh! Händer det ibland att du fejkar orgasm? Då är du (tyvärr?) inte ensam. Närmare hälften av alla kvinnor och 16 procent av alla män i Sverige fejkar nämligen klimax då och då – var tionde person så ofta som varje gång. Det visar en ny undersökning från RFSU.

D-vitamin uppmärksammas med en egen dag

D-vitaminet uppmärksammas med en egen dag

Kost

Vare sig vi vill inse det eller inte börjar nu hösten att bli ett faktum. Under nästkommande sex månader kommer soltimmarna att vara få, vilket innebär att det blir ännu viktigare att se till att kroppen får i sig tillräckligt med D-vitamin. Av den anledningen uppmärksammar Kurera idag D-vitaminets dag, som inträffar årligen på dagen för höstdagjämningen.

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Gravid/barn

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt. Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför. "Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet", säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Till alla särlevande föräldrar: Lägg känslorna åt sidan – sätt era barn först

7 naturliga tips för att slippa urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Ungefär varannan kvinna råkar någon gång ut för urinvägsinfektion, även kallat cystit eller blåskatarr. Även män kan drabbas men gör det inte lika ofta. Ungefär hälften av de som drabbas får återkommande besvär. Urinvägsinfektion uppstår när främmande bakterier vandrar upp genom urinröret till urinblåsan och orsakar irritation. Här är sju tips på hur du slipper drabbas.

Låg fysisk kapacitet stor riskfaktor för ökad dödlighet - men rökning allra farligast

Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Forskning

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år. "Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga", säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

8 sätt att boosta kroppen mot förkylning

Bästa knepen för att slippa förkylning

Naturlig hälsa

Hösten är här och förkylningstider väntar. Här är åtta bästa knepen som gör att du bekämpar förkylningen snabbare, alternativt gör att du kanske slipper bli sjuk alls… Tio om du lägger till sömn och stressreducering - två saker som både kan stjälpa och hjälpa vårt immunförsvar och som förvånansvärt få förstår vikten av att prioritera.

magnesiumrika livsmedel

Forskning ger magnesiumoxid upprättelse

Forskning

Att det är svårt att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten har gjort att allt fler svenskar äter magnesiumtillskott. Magnesiumsorterna är många, två vanligt förekommande är magnesiumoxid och magnesiumcitrat där oxid länge ansetts vara sämre än citrat. Den låga statusen har dock varit oförtjänt, senare forskning visar att magnesiumoxid tas upp bättre i cellerna än det mer populära magnesiumcitratet.

Foto: Inger Palm

”Visste inte att magen kunde må så bra”

Mage

I 25 år har Karolina Stenqvist haft problem med magen. Hon blev alltid svullen efter maten och led av förstoppning och magknip. För två år sedan provade hon ett dricka koncentrerad ostvassla som är rikt på kroppsegen mjölksyra, vilket är basen för bra maghälsa. "Ingenting fungerade förrän jag provade detta. Magen blev helt bra och effekten kom snabbt", säger Karolina.

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Naturlig hälsa

1,4 miljoner människor är drabbade av hjärt-kärl-sjukdomar i Sverige idag, och till stor del beror detta på vår livsstil. Hjärt-kärlsjukdomarna inkluderar alla de sjukdomar som har med hjärtat och kärlen att göra, vilket bland annat är hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp samt stroke och blodproppar. Anki Sundin, näringsfysiolog och sakkunnig inom kost- och näringslära, tipsar om hur vi kan bli bättre på att ta hand om vårt hjärta.

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Hälsa

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn? Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Energifylld glad kvinna på strand

Mer energi och livslust med bidrottninggelé

Naturlig hälsa

För tolv år sedan var Pia Wåhlmark helt slut av allt arbete hon tagit på sig. Hon slet ändå på med jobbet i flera år efter det, men blev sjukskriven, deprimerad och var utan mens. Med hjälp av tillskott med bidrottninggelé fick hon tillbaka livslusten och glädjen. "Jag var överlycklig att mensen kommit tillbaka och jag är så mycket piggare och gladare nu", säger hon.

Fem tillfällen du kan ha nytta av gurkmeja

5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Kost

Med näringsämnen i vanliga livsmedel kan man både förhindra och uppkomsten och dämpa redan befintliga inflammationer i kroppen. Gurkmeja är ett sådant livsmedel. Här är fem gånger då du kan ha nytta av den gula kryddan.

Allt fler drabbas av prostatacancer – läs mer om naturlig hjälp

Allt fler drabbas av prostatacancer – men det finns naturlig hjälp

Hälsa

Idag, den 15 september, är det internationella prostatacancerdagen. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och även den cancerform som tar flest mäns liv. Sjukdomen ökar och för första gången har antalet nydiagnostiserade fall varit fler än 10 000 personer, två år i rad. Här kan du läsa mer om sjukdomen – och om hur du kan förbättra ditt utgångsläge.

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Allmänt

Tänk vad skönt att vi har så rent dricksvatten i Sverige, har många nog tänkt efter en resa till ett land där vatten måste handlas på flaska. Men hur rent är vårt vatten egentligen? Nära var fjärde dricksvattenanläggning i högsta riskklassen kontrollerades inte ens i fjol, visar en ny rapport. Och nu larmas det om att många kommuner saknar såväl resurser som kompetens för att ens kunna utföra tillräckliga kontroller. "Några har allvarliga brister i sin livsmedelskontroll, särskilt när det gäller dricksvattenanläggningar, berättar Cecilia Svärd, chef för Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning".