Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar trots det dör 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar.
Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår och de sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.
Urbanisesring tros ligga bakom
Studien visar att Sveriges befolkning exponeras för luftföroreningar i ungefär samma utsträckning som vid tidigare undersökningar, trots att föroreningshalterna i flera fall sjunker. Något som tros vara kopplat till att fler flyttar till städerna där de utsätts för högre halter av luftföroreningar i den mer förorenade luften i städernas centrala delar.
LÄS OCKSÅ: Avgaser kan orsaka för tidig födsel
Kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar
IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet har studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar och sedan beräknat vilka hälsoeffekter och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Dagar med höga halter av luftföroreningar är det till exempel fler som insjuknar och söker vård.
LÄS OCKSÅ: Ny WHO-rapport: 1,7 miljoner barn dör varje år av förorenade miljöer
Dubbdäck och diesel
De nya studierna talar för att de lokala effekterna av trafikföroreningar har underskattats tidigare. Beräkningarna har gjorts för kvävedioxid och för partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre (PM2,5 och PM10). De mindre kommer främst från källor nere i Europa, exempelvis från förbränning och industriutsläpp. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är vägslitage till följd av användning av dubbdäck. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem.
LÄS OCKSÅ: Rekordhöga halter av koldioxid uppmätta
Ytterligare ett argument för miljözoner
Leif Holmberg, chef för Luftenheten på Naturvårdsverket menar att studien är ytterligare ett underlag som motiverar städerna att inrätta miljözoner för att förbättra luften i stadskärnorna för att minska de negativa hälsoeffekterna och klara miljömålet Frisk luft. han menar att det krävs ytterligare åtgärder i kommunerna, vilket på sikt kommer minska de samhällsekonomiska kostnaderna för luftföroreningar.
Av redaktionen
Källa: Umeå universitet
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!