Annons
Annons

Ny WHO-rapport: 1,7 miljoner barn dör varje år av förorenade miljöer

En fjärdedel av de barn under fem år som avlider gör det till följd av ohälsosamma eller förorenade miljöer. Dessa miljöer – som kan orsaka bland annat diarré, malaria, lunginflammation och en mängd andra sjukdomar – uppges varje år döda så många 1,7 miljoner barn. Barn som egentligen borde ha fått leva. Det handlar framför allt om smutsigt vatten och luftföroreningar, passiv rökning och dålig hygien. Det visar en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO). "En förorenad miljö är en dödlig miljö för barn. Deras organ och immunsystem, som är under utveckling, gör dem särskilt sårbara för smutsig luft och smutsigt vatten", säger WHO:s generaldirektör Margaret Chan.

Redaktionen

8 mars, 2017
Ny WHO-rapport: 1,7 miljoner barn dör varje år av förorenade miljöer
Dela inlägget

En fjärdedel av de barn under fem år som avlider gör det till följd av ohälsosamma eller förorenade miljöer. Dessa miljöer – som kan orsaka bland annat diarré, malaria, lunginflammation och en mängd andra sjukdomar – uppges varje år döda så många 1,7 miljoner barn. Barn som egentligen borde ha fått leva.
Det handlar framför allt om smutsigt vatten och luftföroreningar, passiv rökning och dålig hygien.
Det visar en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).
– En förorenad miljö är en dödlig miljö för barn. Deras organ och immunsystem, som är under utveckling, gör dem särskilt sårbara för smutsig luft och smutsigt vatten, säger WHO:s generaldirektör Margaret Chan.

Fler än ett av fyra dödsfall bland barn under fem år har koppling till till ohälsosamma miljöer i någon form. Varje år kostar olika miljöriskfaktorer, som till exempel förorenad inomhus- och utomhusluft, passiv rökning, orent vatten, bristande sanitet och otillräcklig hygien, livet för omkring 1,7 miljoner barn under fem år, konstaterar två nya WHO-rapporter.

Läs också: Luftföroreningar påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa

En stor del av alla dödsfall bland små barn kan förebyggas
Den första rapporten: ”Inheriting a Sustainable World: Atlas on Children’s Health and the Environment” visar att en stor del av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i åldrarna en månad till fem år – som diarré, malaria och lunginflammation – kan förebyggas genom åtgärder som även är kända för att minska miljörisker, såsom tillgång till rent vatten och rena matlagningsbränslen.

”En förorenad miljö är en dödlig miljö”
Margaret Chan är WHO:s generaldirektör:
– En förorenad miljö är en dödlig miljö, i synnerhet för barn. Deras organ och immunsystem, som är under utveckling, och deras små kroppar och trånga luftvägar, gör dem särskilt sårbara för smutsig luft och smutsigt vatten, säger hon i ett uttalande.

Läs också: Tips för att rena ditt vatten

Ökad risk även för hjärtsjukdom, stroke och cancer
Skadliga miljöexponeringar kan börja redan i livmodern och ökar bland annat risken för för tidig födsel, skriver WHO i sin rapport. De skadliga exponeringarna fortsätter sedan för många spädbarn och förskolebarn när de utsätts för föroreningar i inomhus- och utomhusluften eller passiv rökning, vilket gör att de får en ökad risk för lunginflammation i barndomen, och en livslång ökad risk för kroniska luftvägssjukdomar, såsom astma.

Exponering för luftföroreningar kan också öka deras risk för hjärtsjukdomar, stroke och cancer – och den förhöjda risken hänger med dem livet ut.
Barn är också utsatta för skadliga kemikalier genom mat, vatten, luft och produkter som omger dem.

Läs också: Avgaser kan orsaka för tidig födsel

Gamla mobiltelefoner kan leda till cancer och lägre IQ
Nya hälsorisker, såsom till exempel el- och elektronikavfall (till exempel gamla mobiltelefoner) som felaktigt återvinns, utsätter barn för gifter som kan leda till bland annat minskad intelligens, uppmärksamhetsstörningar, lungskador och och cancer. Genereringen av elektroniska och elektriska avfall förutspås öka med 19 procent mellan 2014 och 2018, till 50 miljoner ton år 2018, skriver WHO.

Läs också: Kemikalier orsakar lägre IQ och kostar EU 157 miljarder euro om året

Klimatförändringar leder i förlängningen till ökad förekomst av astma
Klimatförändringarna gör att temperaturerna stiger och koldioxidnivåerna ökar, vilket gör att det blir mer pollen – något som i sin tur förknippas med ökad förekomst av astma hos barn, rapporterar WHO.
Över världen har för närvarande så många som 11-14 procent av alla barn i åldern fem år och äldre astmasymtom. Uppskattningsvis 44 procent av dessa uppges vara relaterade till olika miljöfaktorer. Luftföroreningar, passiv rökning och fukt och mögel i inomhusmiljön är alla exempel på faktorer som förvärrar astma hos barn, skriver WHO.

Läs också: D-vitamintillskott kan halvera risken för svåra astmaattacker

Smutsigt vatten, kol för uppvärmning och farliga kemikalier
Barn löper även ökad risk att drabbas av diarré och lunginflammation i hushåll utan tillgång till grundläggande tjänster, såsom rent vatten och sanitet, eller som är rökiga på grund av användningen av orena bränslen – som till exempel kol eller dynga – för matlagning och uppvärmning, skriver WHO i sin rapport.

De skriver vidare att barn också är utsatta för skadliga kemikalier genom mat, vatten, luft och produkter runt dem. Kemikalier, såsom fluorid, bly och kvicksilverbekämpningsmedel, långlivade organiska föroreningar och andra ämnen hittar så småningom sin väg in i livsmedelskedjan. Och medan blyad bensin har fasats ut nästan helt i alla länder, förekommer bly fortfarande i stor utsträckning i färger – och påverkar hjärnans utveckling.

Läs också: Småbarnsfeber kopplas till miljögift

Pågående och nya miljöhot mot barns hälsa
Dr Maria Neira är chef för institutionen för folkhälsa, miljö och sociala bestämningsfaktorer för hälsa på Världshälsoorganisationen.
– En förorenad miljö innebär en tung hälsobelastning för våra barn, säger hon i ett uttalande.
– Att investera i avlägsnandet av miljöhälsorisker, såsom förbättrad vattenkvalitet eller att använda renare bränslen skulle resultera i massiva hälsofördelar.

Av Isabelle G Hedander

Källa: Världshälsoorganisationen (WHO) och TT

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Topp 5 dödsorsaker (kopplade till miljön) hos barn under fem år
WHO:s stödrapport ”Don’t pollute my future! The impact of the environment on children’s health” ger en omfattande översikt över miljöns inverkan på barns hälsa och visar omfattningen av utmaningen.

Varje år:
• …dör 570 000 barn under 5 år av luftvägsinfektioner, såsom lunginflammation, vilket härröras till inomhus- och utomhusluftföroreningar och passiv rökning.
• …dör 361 000 barn under 5 år på grund av diarré, som ett resultat av dålig tillgång till rent vatten, sanitet och hygien.
• …dör 270 000 barn under sin första levnadsmånad från villkor, inklusive prematuritet, som kan förebyggas genom tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i vårdinrättningar samt minska luftföroreningarna.
• …inträffar 200 000 dödsfall bland barn under 5 år från malaria som skulle kunna förebyggas genom miljöåtgärder – som att minska häckningsplatser för mygg eller täcka för platser där dricksvatten lagras.
• …dör 200 000 barn under 5 år av oavsiktliga skador till följd av deras miljö – såsom förgiftning, fall och drunkning.

WHO skriver bland annat:

Gör alla platser säkra för barn
Genom att minska luftföroreningar inomhus och utomhus, förbättra vattenkvalitet, sanitet och förbättra hygien (även i vårdinrättningar där kvinnor föder), skydda gravida kvinnor från passiv rökning, och bygga säkrare miljöer, kan man förhindra många dödsfall och sjukdomar hos barn.

Till exempel kan flera statliga sektorer samarbeta för att förbättra följande:

Bostäder: Säkerställa rent bränsle för uppvärmning och matlagning, inget mögel eller skadedjur, och ta bort osäkert byggmaterial och blyfärg.

Skolor: Garantera säkerhet gällande sanitet och hygien, en bullerfri miljö utan luftföroreningar samt lyfta fram och främja vikten av tillräcklig näring.

Vårdinrättningar: Tillse att det finns rent vatten, god sanitet och hygien samt tillförlitlig el.
Stadsplanering: Skapa fler grönområden, säkra promenad- och cykelvägar.

Transport: Minska utsläppen och öka kollektivtrafiken.

Jordbruk: Minska användningen av farliga bekämpningsmedel och inget barnarbete.
Industri: Hantera farligt avfall och minska användningen av skadliga kemikalier.

Hälsosektor: Övervaka hälsoutfall samt utbilda om miljöhälsoeffekter och prevention.
Källa: (WHO)

Annons
Annons