En förkylning är en infektion som orsakas av ett så kallat förkylningsvirus. Det finns flera hundra virus som kan göra oss förkylda och det finns ständigt runt 200 förkylningsvirus omkring oss. Att vi inte blir förkylda oftare än vi faktiskt blir beror på att kroppen lär sig att känna igen och bli immun mot de virus och virustyper som den redan blivit drabbad av. Men rätt som det är dyker det upp någon ny variant som kroppen inte är van vid och då finns risken att man sitter där med snuvig näsa och halsont igen.
Snuva och nästäppa
Just en droppande näsa är ett av de första symptomen på en förkylning. Det beror på att viruset som kommit in i din kropp angriper de övre luftvägarna, näsan, svalget, munhålan, bihålorna, mellanöronen och luftstrupen, och sätter sig i slemhinnorna du har här. Detta leder i sin tur till att dessa hinnor börjar producera mer slem, vilket gör att du blir tjock i halsen och snorig. Att behöva snyta sig hela tiden är mödosamt, men snoret har en viktig funktion. Det är nämligen, liksom alla förkylningssymptom, kroppens eget sätt att försöka bli av med det ovälkomna viruset. Det lättflytande, genomskinliga snoret som kommer i början av förkylningen har till uppgift att skjutsa bort viruset så snabbt som möjligt. Att du sedan blir täppt i näsan är ett tecken på att dina slemhinnor är inflammerade och svullna, men det är helt normalt.
► Läs också: Fysisk aktivitet stimulerar immunförsvaret
Hur smittas man?
Smittan överförs genom smådroppar innehållande virus som sprids via nysning och hostning på nära avstånd från den som smittas. Varje gång du nyser flyger tusentals små vätskepartiklar ut genom näsan och bildar ett stort, osynligt moln i rummet. Dessa kan flyga upp till två meter i en vanlig nysning! En annan vanlig smittväg är via nedsmittade fingrar. Fingrarna kan ha fått förkylningsviruset via direktkontakt med förkylda personer eller genom kontakt med handtag och liknande som fått förkylningsvirus på sig. Via material från nysning/hosta och från nedsmittade fingrar kan förkylningsviruset komma in i ögon och näsa. Tårvätska som innehåller förkylningsvirus kan genom en speciell gång transporteras till näsan.
Vilka är symtomen?
Symtomen börjar i regel två dagar efter nedsmittningen. Vanliga symtom är snuva/rinnsnuva, nästäppa, svullnad av slemhinnorna i bihålorna, nysning, halsont, hosta och huvudvärk. Febern är hos vuxna i regel måttlig, ofta runt 38.50. Hos småbarn och barn kan dock betydligt högre temperatur ses. De som drabbas av ordentlig förkylning är bara toppen på ett isberg. Lätta förkylningssymtom är mycket vanligare. Ännu vanligare är att man också kan infekteras utan att få symtom. Allra vanligast är att man utsätts för förkylningssmitta utan att bli infekterad. Här kan allmänt gott immunförsvar och antikroppar mot det aktuella förkylningsviruset bidra.
► Läs också: D-vitamin kan bromsa luftvägsinfektioner
När är risken att smitta störst?
Man har den största risken att smitta andra under de första dagarna då man har mycket av de tidiga symtomen nysning, hosta och rinnsnuva. Inkubationstiden för förkylning, tiden från nedsmittningen till symtomen kommer, är vanligen cirka två dagar.
Är det förkylning eller influensa?
Förkylning och influensa orsakas av olika typer av virus. I början av en influensa kan symtomen likna dem vid förkylning. Snart tillkommer dock vid influensa typiska symtom som stark sjukdomskänsla, svårare huvudvärk, muskelvärk och högre feber. Influensa bryter också ut snabbare än förkylning efter det man smittats. Inkubationstiden för influensa är i regel ett dygn.
Hur länge är man förkyld?
Symtomen kan finnas kvar i allt ifrån 2 till 14 dagar men två av tre personer tillfrisknar inom en vecka. Längre och allvarligare symtom kan bero på att man som följd av förkylningen drabbats av en sekundär bakterieinfektion. Virusinfektionen har här gjort slemhinnorna i luftvägarna mer känsliga för bakterieangrepp. Man kan till exempel drabbas av lunginflammation eller av inflammation i bihålor och öron. Det är när slemhinnorna svullnar upp, samtidigt som slemmet blockeras från att komma ut, som bakterierna i slemmet kan föröka sig och på så sätt skapa en inflammation. Febern blir hög och du mår dåligt. Oftast kan immunförsvaret ta hand om problemet, men om du inte är bättre inom några dagar är det dags att kontakta läkare.
► Läs också: Det säger ditt snor om din hälsa
Feber
Feber bidrar också till att virus dör. Förkylningsvirus trivs bäst med temperaturen 33-35 grader. Det är därför som förkylningsvirus bara infekterar i de övre luftvägarna och bara i ytskiktet. Virusinfektionen berör inte djupare liggande celler. Virus trivs alltså sämre vid högre temperaturer och feber är ett sätt för kroppen att bekämpa virus. Detta har använts som ett argument för att det kanske inte alltid är bra att sänka temperaturen med febernedsättande medicin.
Av Margareta Nilsson
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!