Anders Olsson kan konsten att andas

Fakta

Namn: Anders Olsson
Gör: Grundare av Medveten andning och håller i kurser, har även skrivit boken "Medveten Andning".
Läs mer om Anders och Medveten andning här


Andningens fem principer
1. Genom näsan
Andning ska ske in och ut genom näsan. I näsan värms luften upp, fuktas och rensas från bakterier och förbereds för luftvägarna. Vid munandning är luften som når lungorna istället kall, torr och full av bakterier Vi andas dessutom ut 40 procent mer vatten vid munandning jämfört med näsandning.

2. Från magen
Andningen ska nå ”djupt ner i magen” så att luften hamnar i de nedersta delarna av lungorna. Förväxla dock inte djupt med stort.

3. Avspänd och lugn
En bra andning är avspänd, lugn och långsam. Många av oss har en spänd andning högt uppe i bröstet. Dessutom andas vi ofta för snabbt. Många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar för mycket koldioxid.

4. Rytmisk
”Rätt” andning är rytmisk och regelbunden.
Rytmiska rörelser får oss att må bra, exempelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt, månen, hormoner, menstruationscykel – alla följer de en rytm. Hjärnans rytm mäts med EEG och hjärtats rytm med EKG. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa sekund, då blir andningen orytmisk och kroppen upplever det som jobbigt.

5. Tyst
När vi suckar, stånkar, pustar, snorar, snörvlar, hostar, harklar eller snarkar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. Dessa andetag är i allra högsta grad oregelbundna och är ett ineffektivt sätt att andas på som tar mer av kroppens resurser än nödvändigt.
Källa: Kurera

2012 instiftades Andningens dag för att öka kunskapen om vår andnings betydelse för olika aspekter av hälsan. Vi frågade Anders Olsson, grundaren av andningsprogrammet Medveten andning varför andningen behöver uppmärksammas.

Hur kommer det sig att vi behöver hjälp att lära oss att andas, är inte det något kroppen sköter automatiskt?
– Om man ser på vår livsstil ur ett evolutionsperspektiv har det skett enorma förändringar och all stimuli vi utsätts för påverkar vår andning.

Hur märks det i andningen?
– Andningen är extremt lättpåverkad och följer våra tankar och känslor, blir vi till exempel rädda får vi en rädd andning, blir vi stressade får vi en stressad andning. Den är ofta ytlig, så kallad bröstandning och snabb. Den kan även bli orytmisk och vi kan hålla andan, plus att vi andas genom munnen.
Problemet är enligt Anders att vi sedan har svårt att hitta tillbaka till normal andning utan lätt fastnar. Och istället för 8-12 andetag per minut i vila vilket är optimalt, tar vi vid stress ungefär 15-25 andetag per minut.
– När stressen eller rädslan är över fortsätter andningen på den inslagna vägen och vi fortsätter vara stressade trots att vi inte behöver vara det längre.
När vi fastnar i ett sätt att andas som exempelvis stress förlänger det känslan av stress och då behövs en medveten handling för att komma tillbaka till normalt utgångsläge menar Anders.

 

LÄS OCKSÅ: Andningens dag: Vinn ett andningspaket

Övning ger färdighet
Ett sätt är att använda sig av olika metoder inom medveten andning. Problem med andningen ger inga akuta besvär men långsiktigt däremot kan man märka av det menar Anders. Han är medveten om att det är svårt att gå omkring och tänka på att rätta till sin andning.
– Då blir man kanske tokig, säger han och skrattar.
Han menar dock att övning ger färdighet och jämför det med att träna upp sin kondition eller sina muskler. Och i likhet med träning är andningsövningar något man behöver fortsätta med även när man uppnått önskat resultat enligt Anders. Syftet med medveten andning är att lära oss andas färre, lugnare och djupare andetag.

LÄS OCKSÅ: Vill du hålla dig frisk? Andas djupt!

Andas genom munstycke
I Anders verktygslåda finns bland annat en så kallad relaxator, en litet plastmunstycke som det går att reglera motståndet på. Med det påverkar man hur snabbt man andas ut, syftet är också att lära sig att andas genom näsan. Munstycket är tänkt att användas i en övergångsperiod, och som ett redskap att lära oss andas långsammare.
– Den är en bra stressindikator säger Anders.
Tecken på att det inte står rätt till är att det bildas mer saliv eller att det börjar låta när man använder den menar Anders. Näsan är en annan bra stressindikator som skvallrar genom att bli täppt eller att den börjar rinna när vi inte tagit hand om oss enligt Anders.
Att andas genom munstycket hjälper dessutom till för att öka blodcirkulationen och syresättningen i blodet, något som har att göra med koldioxidtrycket vilket är det som styr andningen enligt Anders.

LÄS OCKSÅ: Sänk stressen med hjälp av andningen

Hur gör man då?
– När vi sitter framför datorn och jobbar eller surfar på mobilen är typiska tillfällen då vi glömmer bort att andas för vi är så fokuserade säger Anders som tycker det är bra tillfällen att använda andningsmunstycket.
Han rekommenderar att man använder det en kvart om dagen och börjar med lågt motstånd som man sedan kan höja succesivt.

Tejpa munnen på natten
Ett annat redskap är tejp man ska tejpa munnen med under natten när man sover, syftet med det är förutom att vi ska sova med munnen stängd att vi ska vänja oss att andas genom näsan även när vi är vakna. De som har väldigt svårt att lära sig att andas genom näsan rekommenderas att även tejpa dagtid under en övergångsperiod, tills de lärt sig andas genom näsan. Det kan låta radikalt menar Anders men ...
– Det hjälper faktiskt.

Hur länge behöver man hålla på med det?
– Jag har hållit på i sju år och tejpar fortfarande på natten, det blir som att borsta tänderna säger Anders.
Om man till exempel sover oroligt är det lätt att munnen åker upp menar Anders som därför väljer att fortsätta.

Kan det inte vara farligt att tejpa?
– Anders betonar att det är var och ens eget ansvar men säger att han aldrig har hört talas om att någon skulle ha råkat illa ut.
Risken för syrebrist är tvärtom större om vi andas med öppen mun på natten menar Anders.

 

Besvär kopplade till andningen
Att andas för snabbt leder till brist på koldioxid menar Anders något bland annat gör att blodkärlen drar ihop sig och mindre syre når cellerna vilket på kort sikt leda till trötthet, övervikt och sockersug. På lite längre sikt kan det bidra till bland annat psykiska besvär som ångest och oro men även rent fysiska som hjärtproblem, högt blodtryck och spänningshuvudvärk.

Andningsövningar kan ha positiva hälsoeffekter på följande områden:
• Avslappning och reducering av stress.
• Musklers och cellers syresättning.
• Immunförsvaret.
• Ämnesomsättningen.
• Blodcirkulationen.
• Tarmfunktionen

Men vinsterna är inte bara på det fysiska planet enligt förespråkarna. Det kan dessutom medverka till att lätta mentala blockeringar och motverka känslomässiga obalanser som ångest och depression och leda till ökad optimism samt ett större välbefinnande. Samtidigt som det sägs ge ett ökat mentalt fokus.
På det kroppsliga planet anses det även kunna motverka hjärtsjukdomar och stroke, hjälpa kroppen att bli fri från slaggprodukter samt avlasta njurar och lever.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Anders Olsson
Gör: Grundare av Medveten andning och håller i kurser, har även skrivit boken "Medveten Andning".
Läs mer om Anders och Medveten andning här


Andningens fem principer
1. Genom näsan
Andning ska ske in och ut genom näsan. I näsan värms luften upp, fuktas och rensas från bakterier och förbereds för luftvägarna. Vid munandning är luften som når lungorna istället kall, torr och full av bakterier Vi andas dessutom ut 40 procent mer vatten vid munandning jämfört med näsandning.

2. Från magen
Andningen ska nå ”djupt ner i magen” så att luften hamnar i de nedersta delarna av lungorna. Förväxla dock inte djupt med stort.

3. Avspänd och lugn
En bra andning är avspänd, lugn och långsam. Många av oss har en spänd andning högt uppe i bröstet. Dessutom andas vi ofta för snabbt. Många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar för mycket koldioxid.

4. Rytmisk
”Rätt” andning är rytmisk och regelbunden.
Rytmiska rörelser får oss att må bra, exempelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt, månen, hormoner, menstruationscykel – alla följer de en rytm. Hjärnans rytm mäts med EEG och hjärtats rytm med EKG. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa sekund, då blir andningen orytmisk och kroppen upplever det som jobbigt.

5. Tyst
När vi suckar, stånkar, pustar, snorar, snörvlar, hostar, harklar eller snarkar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. Dessa andetag är i allra högsta grad oregelbundna och är ett ineffektivt sätt att andas på som tar mer av kroppens resurser än nödvändigt.
Källa: Kurera

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.