Anders Olsson kan konsten att andas

Fakta

Namn: Anders Olsson
Gör: Grundare av Medveten andning och håller i kurser, har även skrivit boken "Medveten Andning".
Läs mer om Anders och Medveten andning här


Andningens fem principer
1. Genom näsan
Andning ska ske in och ut genom näsan. I näsan värms luften upp, fuktas och rensas från bakterier och förbereds för luftvägarna. Vid munandning är luften som når lungorna istället kall, torr och full av bakterier Vi andas dessutom ut 40 procent mer vatten vid munandning jämfört med näsandning.

2. Från magen
Andningen ska nå ”djupt ner i magen” så att luften hamnar i de nedersta delarna av lungorna. Förväxla dock inte djupt med stort.

3. Avspänd och lugn
En bra andning är avspänd, lugn och långsam. Många av oss har en spänd andning högt uppe i bröstet. Dessutom andas vi ofta för snabbt. Många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar för mycket koldioxid.

4. Rytmisk
”Rätt” andning är rytmisk och regelbunden.
Rytmiska rörelser får oss att må bra, exempelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt, månen, hormoner, menstruationscykel – alla följer de en rytm. Hjärnans rytm mäts med EEG och hjärtats rytm med EKG. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa sekund, då blir andningen orytmisk och kroppen upplever det som jobbigt.

5. Tyst
När vi suckar, stånkar, pustar, snorar, snörvlar, hostar, harklar eller snarkar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. Dessa andetag är i allra högsta grad oregelbundna och är ett ineffektivt sätt att andas på som tar mer av kroppens resurser än nödvändigt.
Källa: Kurera

2012 instiftades Andningens dag för att öka kunskapen om vår andnings betydelse för olika aspekter av hälsan. Vi frågade Anders Olsson, grundaren av andningsprogrammet Medveten andning varför andningen behöver uppmärksammas.

Hur kommer det sig att vi behöver hjälp att lära oss att andas, är inte det något kroppen sköter automatiskt?
– Om man ser på vår livsstil ur ett evolutionsperspektiv har det skett enorma förändringar och all stimuli vi utsätts för påverkar vår andning.

Hur märks det i andningen?
– Andningen är extremt lättpåverkad och följer våra tankar och känslor, blir vi till exempel rädda får vi en rädd andning, blir vi stressade får vi en stressad andning. Den är ofta ytlig, så kallad bröstandning och snabb. Den kan även bli orytmisk och vi kan hålla andan, plus att vi andas genom munnen.
Problemet är enligt Anders att vi sedan har svårt att hitta tillbaka till normal andning utan lätt fastnar. Och istället för 8-12 andetag per minut i vila vilket är optimalt, tar vi vid stress ungefär 15-25 andetag per minut.
– När stressen eller rädslan är över fortsätter andningen på den inslagna vägen och vi fortsätter vara stressade trots att vi inte behöver vara det längre.
När vi fastnar i ett sätt att andas som exempelvis stress förlänger det känslan av stress och då behövs en medveten handling för att komma tillbaka till normalt utgångsläge menar Anders.

 

LÄS OCKSÅ: Andningens dag: Vinn ett andningspaket

Övning ger färdighet
Ett sätt är att använda sig av olika metoder inom medveten andning. Problem med andningen ger inga akuta besvär men långsiktigt däremot kan man märka av det menar Anders. Han är medveten om att det är svårt att gå omkring och tänka på att rätta till sin andning.
– Då blir man kanske tokig, säger han och skrattar.
Han menar dock att övning ger färdighet och jämför det med att träna upp sin kondition eller sina muskler. Och i likhet med träning är andningsövningar något man behöver fortsätta med även när man uppnått önskat resultat enligt Anders. Syftet med medveten andning är att lära oss andas färre, lugnare och djupare andetag.

LÄS OCKSÅ: Vill du hålla dig frisk? Andas djupt!

Andas genom munstycke
I Anders verktygslåda finns bland annat en så kallad relaxator, en litet plastmunstycke som det går att reglera motståndet på. Med det påverkar man hur snabbt man andas ut, syftet är också att lära sig att andas genom näsan. Munstycket är tänkt att användas i en övergångsperiod, och som ett redskap att lära oss andas långsammare.
– Den är en bra stressindikator säger Anders.
Tecken på att det inte står rätt till är att det bildas mer saliv eller att det börjar låta när man använder den menar Anders. Näsan är en annan bra stressindikator som skvallrar genom att bli täppt eller att den börjar rinna när vi inte tagit hand om oss enligt Anders.
Att andas genom munstycket hjälper dessutom till för att öka blodcirkulationen och syresättningen i blodet, något som har att göra med koldioxidtrycket vilket är det som styr andningen enligt Anders.

LÄS OCKSÅ: Sänk stressen med hjälp av andningen

Hur gör man då?
– När vi sitter framför datorn och jobbar eller surfar på mobilen är typiska tillfällen då vi glömmer bort att andas för vi är så fokuserade säger Anders som tycker det är bra tillfällen att använda andningsmunstycket.
Han rekommenderar att man använder det en kvart om dagen och börjar med lågt motstånd som man sedan kan höja succesivt.

Tejpa munnen på natten
Ett annat redskap är tejp man ska tejpa munnen med under natten när man sover, syftet med det är förutom att vi ska sova med munnen stängd att vi ska vänja oss att andas genom näsan även när vi är vakna. De som har väldigt svårt att lära sig att andas genom näsan rekommenderas att även tejpa dagtid under en övergångsperiod, tills de lärt sig andas genom näsan. Det kan låta radikalt menar Anders men ...
– Det hjälper faktiskt.

Hur länge behöver man hålla på med det?
– Jag har hållit på i sju år och tejpar fortfarande på natten, det blir som att borsta tänderna säger Anders.
Om man till exempel sover oroligt är det lätt att munnen åker upp menar Anders som därför väljer att fortsätta.

Kan det inte vara farligt att tejpa?
– Anders betonar att det är var och ens eget ansvar men säger att han aldrig har hört talas om att någon skulle ha råkat illa ut.
Risken för syrebrist är tvärtom större om vi andas med öppen mun på natten menar Anders.

 

Besvär kopplade till andningen
Att andas för snabbt leder till brist på koldioxid menar Anders något bland annat gör att blodkärlen drar ihop sig och mindre syre når cellerna vilket på kort sikt leda till trötthet, övervikt och sockersug. På lite längre sikt kan det bidra till bland annat psykiska besvär som ångest och oro men även rent fysiska som hjärtproblem, högt blodtryck och spänningshuvudvärk.

Andningsövningar kan ha positiva hälsoeffekter på följande områden:
• Avslappning och reducering av stress.
• Musklers och cellers syresättning.
• Immunförsvaret.
• Ämnesomsättningen.
• Blodcirkulationen.
• Tarmfunktionen

Men vinsterna är inte bara på det fysiska planet enligt förespråkarna. Det kan dessutom medverka till att lätta mentala blockeringar och motverka känslomässiga obalanser som ångest och depression och leda till ökad optimism samt ett större välbefinnande. Samtidigt som det sägs ge ett ökat mentalt fokus.
På det kroppsliga planet anses det även kunna motverka hjärtsjukdomar och stroke, hjälpa kroppen att bli fri från slaggprodukter samt avlasta njurar och lever.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Anders Olsson
Gör: Grundare av Medveten andning och håller i kurser, har även skrivit boken "Medveten Andning".
Läs mer om Anders och Medveten andning här


Andningens fem principer
1. Genom näsan
Andning ska ske in och ut genom näsan. I näsan värms luften upp, fuktas och rensas från bakterier och förbereds för luftvägarna. Vid munandning är luften som når lungorna istället kall, torr och full av bakterier Vi andas dessutom ut 40 procent mer vatten vid munandning jämfört med näsandning.

2. Från magen
Andningen ska nå ”djupt ner i magen” så att luften hamnar i de nedersta delarna av lungorna. Förväxla dock inte djupt med stort.

3. Avspänd och lugn
En bra andning är avspänd, lugn och långsam. Många av oss har en spänd andning högt uppe i bröstet. Dessutom andas vi ofta för snabbt. Många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar för mycket koldioxid.

4. Rytmisk
”Rätt” andning är rytmisk och regelbunden.
Rytmiska rörelser får oss att må bra, exempelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt, månen, hormoner, menstruationscykel – alla följer de en rytm. Hjärnans rytm mäts med EEG och hjärtats rytm med EKG. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa sekund, då blir andningen orytmisk och kroppen upplever det som jobbigt.

5. Tyst
När vi suckar, stånkar, pustar, snorar, snörvlar, hostar, harklar eller snarkar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. Dessa andetag är i allra högsta grad oregelbundna och är ett ineffektivt sätt att andas på som tar mer av kroppens resurser än nödvändigt.
Källa: Kurera

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

familj som äter

Diamantis Koukouvinos: Så kan du få ordning på din IBS

Hälsa

IBS beskrivs ofta i Sverige som ett funktionellt tarmbesvär som kan yttra sig olika från person till person. Symtomen är framförallt uppblåst mage efter en måltid, smärta och obehag, gaser, diarré eller förstoppning eller en kombination av de båda.– Det är inte svårt att få ordning på IBS om man vet hur man ska behandla, säger Diamantis Koukouvinos som är naprapat och naturläkare inom kinesisk medicin.

Män tränar löpning mer än kvinnor

Hälsa

 I Sverige tycker vi om att träna – drygt 70 procent tränar flera gånger i veckan. Men träningsformer  och skälen till att vi tränar skiljer sig åt mellan män och kvinnor. För män är det mest löpning och styrketräning som gäller, medan kvinnor gärna yogar.

 

Varför är det så lätt att bli sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

 

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.

 

Åsa: ”Jag har fått min kropp tillbaka”

Hälsa

Två graviditeter gjorde huden på Åsa Engströms mage slapp och skrynklig. Och när hon hade gått ner 42 kilo såg magen ut som ett russin. En kräm med ämnen som stramar upp huden, gjorde skillnad. Hård träning förbättrade resultatet – så mycket att Åsa ställde upp i en Bikini Fitness-tävling!