Fluor är främst förknippat med tandkräm där det ingår som en ingrediens för att motverka karies. Men det finns även naturligt i form av låga halter fluoridjoner i vårt kommunala dricksvatten. Här i Sverige tillsätts dock inte fluorid i vattnet, vilket däremot sker i vissa andra länder (exempelvis USA, Chile, Australien, Irland och Kanada) för att motverka karies – vanligtvis cirka 0,7 mg fluor/liter vatten – något som är omdebatterat på grund av misstänkta hälsorisker med det.
500 mammor och barn undersöktes
Resultatet i studien stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, enligt Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
Deltog i studien gjorde 500 mammor och barn från landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvattnet i ungefär samma halter som i Sverige. Forskarna mätte sedan halterna av fluorid hos mammorna och barnen genom urinprov. Psykologer utvärderade samtidigt barnens kognitiva förmågor vid fem respektive tio års ålder, med hjälp av testerna ”Wechsler Preschool and Primary Scale for Intelligence” och ”Wechsler Intelligence Scale”.
LÄS OCKSÅ: Därför får vissa mer hål i tänderna
Högre fluorhalt gav lägre kognitiv förmåga
Resultaten visade att högre halter fluorid hos gravida kvinnor gick att koppla till lägre kognitiva förmågor hos deras barn. Medianvärdet fluor i urinen hos de gravida kvinnorna var 0,63 mg/L.
De tioåriga barn som hade mer än 0,72 mg/L fluorid i urinen hade dessutom sämre kognitiva förmågor än de barn som hade lägre halter. Framförallt den verbala förståelsen samt förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck påverkades.
Värt att notera är att de nivåer av fluorid som gick att koppla till sämre kognitiv utveckling faktiskt är lägre än de gränsvärden för dricksvatten som både EU och WHO har slagit fast. Och även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, understryker Maria Kippler.
LÄS OCKSÅ: Så bleker du tänderna naturligt – med gurkmeja
Inte samma koppling hos femåringar
Ingen statistiskt säkerställd koppling gick däremot att hitta mellan femåringarnas kognitiva förmågor och mängden fluorid i urinen. Detta skulle kunna bero på att de exponerats kortare tid för ämnet, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn – som har större variation i hur kroppen tar upp och ansamlar fluorid, framförallt i skelettet, menar Maria Kippler.
Hon understryker också att mer forskning behövs för att kunna bedöma lämpliga gränsvärden för fluorid. Samt att man behöver jämföra denna studies resultat med liknande studier, och undersöka sambandet i andra befolkningsgrupper. Detta var en observationsstudie som man inte kan dra några säkra slutsatser från vad gäller orsak och verkan.
Källor: Studien Prenatal and childhood exposure to fluoride and cognitive development: findings from the longitudinal MINIMat cohort in rural Bangladesh, samt Karolinska Institutet
Fluor i tandkräm – ja eller nej?
- Maria Kippler betonar att tandkräm och andra tandvårdsprodukter normalt sett inte är en betydande exponeringskälla för fluor, eftersom de inte är avsedda för förtäring.
- Fluor i tandkräm är bra för att förebygga karies, men det är viktigt att lära små barn att spotta ut tandkrämen när de borstat klart.
- Idag finns det tandkräm som innehåller alternativ till fluor, såsom ämnet hydroxiapatit som stärker emaljen.