Idag har temperaturen i Stockholm nått över 18 grader och det känns som våren verkligen har anlänt! Äntligen! Överallt dyker det upp småblommor i alla färger och former och alla gräsmattor som nyligen varit mörkt bruna har börjat ändrat färg till ljusgrönt. Även djurlivet är i full gång; fåglarna bygger bon, myror är igång med deras ”myrliv” och humlor är i fart med att pollinera alla vårblommor.
Naturen har alltså klivit ut långa vinterdvala.
Men vi då, människor, som egentligen är en del av naturen? Vi har så klart, även vi, genomgått vintern men rent arbetsmässigt har vi inte precis varit i dvala. Vi har jobbat hela vintern och fortsätter att jobba på. Samtidigt som vi kanske borde känna oss pigga och glada av ljuset och värme som är tillbaka, känner många av oss därför en stor trötthet i sinnet såväl som i kroppen och ett behov av återhämtning som flesta schemalägger först i samband med sommarledighet.
Nyaste forskning om stress och stresshantering har dock visat klart att för att må bra behöver vi lära oss att ta kortare pauser och återhämtas hela tiden, snarare än bara under en längre period under sommaren. Vi behöver alltså lära oss hur man återhämtar sig regelbundet, snarare än att jobba i sex intensiva månader och sen pausa några veckor på sommaren, för att efter det går direkt tillbaka till en intensiv period.
Så här kommer det en stegvis metod som du kan testa ifall du vill försöka att aktivt minska din vardagsstress och lära dig hur du kan återhämta dig med kortare pauser som du tar ofta under dagarna.
Börja med att kartlägga dina stress-situationer:
(1) vilka är dina vanligaste situationer som gör att du svarar med en stressrespons och spänner dig? Är det t ex när du känner att du har för mycket att göra eller t ex när du förväntar prestera utav omgivningen? Eller är det höga ljud som stressar dig?
(2) Hur känns det i kroppen när du känner dig stressad? Känns det spänt någonstans? Vilka känslor upplever du vid stress?
Sen fortsätter du genom att kartlägga dina återhämtnings beteenden:
(3) Vad brukar du göra för att återhämta dig dvs vilka situationer hjälper dig att återhämta och vilka är dina vanligaste återhämtningsbeteenden?
(4) När du har lyckats att återhämta, hur känns det? Vilka positiva effekter märker du då?
Denna kartläggning av både stress- och återhämtningssituationer hjälper dig att lära dig känna dig själv lite bättre, så att du kan agera utifrån de mönstren som du har upptäckt hos dig.
Det är en viktig insats du gör när du börja lägga in återhämtning i din kalender!
Vill du ha hjälp med coachning i allt detta? Skriv till mig liviwann@gmail.com. Jag coachar både online och i Stockholm och hjälper dig där du är!
Källa för metoden
Niclas Almén Återhämtningsguiden. 2021. Natur och Kultur.