Kille med fotboll

Bra kondition i tonåren minskar risken för självmordsförsök

En god fysisk kondition vid 18 års ålder kan kopplas till minskad risk för självmordsförsök senare i livet. Det visar en studie på över en miljon svenska män som gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en studie på 1 136 527 svenska män visa att det finns ett samband mellan träning hos yngre individer och minskad risk för självmordsbeteende senare i livet.
–En sämre fysisk kondition vid 18 års ålder, mätt som testresultatet på träningscykel från mönstringstillfället, kan kopplas till en 1,8 gånger ökad risk för självmordsförsök i vuxen ålder, säger Margda Waern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Fler nervceller vid fysisk träning
Studien visar att riskökningen var synlig så länge som 42 år efter mönstringstillfället. Det är tidigare visat att fysisk träning påverkar hjärnans funktioner mycket positivt, till exempel får man fler nervceller av fysisk träning.
–Tonåren utgör en kritisk period i hjärnans utveckling då bland annat den sociala och emotionella förmågan etableras. Därför var det viktigt att göra en större studie om konditionens betydelse för självmordsbeteende i denna åldersgrupp, säger Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien tillsammans med professor Margda Waern.

 

Minskad risk för depression
I studien, som omfattar samtliga svenska män födda mellan 1950 och 1987 som genomfört den tidigare obligatoriska mönstringen, har forskarna jämfört resultat från fysiska tester vid mönstringen med nationella sjukdoms- och dödsorsaksregister. Genom att specialgranska de omkring 340 000 bröder som ingick i studien har forskarna kunnat studera hur ärftliga faktorer och uppväxtmiljö påverkar sambanden. Forskargruppen har i en uppmärksammad studie som publicerades 2012 visat att en god kondition som tonåring också kan kopplas till minskad risk för svår depression senare i livet.
– Men även när vi exkluderar individer som drabbats av svår depression i samband med ett självmord eller självmordsförsök kvarstår kopplingen mellan dålig kondition och ökad risk för självmordsbeteende, säger Margda Waern.

Självmordsförebyggande projekt
Man vet sedan tidigare att i högre åldrar är depression den vanligaste orsaken till självmordsförsök och fullbordat självmord, medan bilden hos yngre är mer komplex och involverar även andra faktorer. Forskarna menar att fysisk träning bör utvärderas i självmordsförebyggande projekt för ungdomar. De nya rönen får stöd i tidigare tvärsnittsstudier där tonåringar intervjuats om sin kondition kopplat till risken för självmordstankar.
– En teori kan vara att hjärnan blir mer motståndskraftig mot olika typer av stress om man är fysiskt aktiv, säger Maria Åberg.

Av Emma V Larsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".