Dags för råd om skärmtid för föräldrar?

Många av oss sitter framför en dator hela dagen och sedan framför mobilen eller annan skärm även på kvällen. Blir det kanske för mycket…?

50 procent av de tillfrågade barnen i en stor dansk undersökning tycker åtminstone att vuxna tittar för mycket på sina mobiler. I undersökningen svarade drygt 1 000 danska barn i åldrarna 9 till 14 år på en enkät (gjord av företaget Epinion). Och så många som tre av fyra barn tycker att är svårt att få kontakt med sina föräldrar när de håller på med mobilen.

I ett inslag i Lilla aktuellt på SVT säger svenska barn som tillfrågas om samma ämne bland annat att det känns tråkigt när de ska göra något kul ihop med sina föräldrar och de fokuserar på mobilen istället.

Råd för vuxnas skärmtid diskuteras

Folkhälsomyndigheten här i Sverige ser just nu över möjligheten att ta fram kunskap om hur skärmar påverkar vuxnas hälsa – och om det är dags att införa specifika råd för skärmtid för vuxna. Idag finns det redan sådana råd för barn (se faktarutan nedan).

Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten säger till P4 Gävle att det är något som man diskuterar.

– Vi ser att det finns en stor efterfrågan och ett stort intresse. Många vuxna tycker att de behöver rekommendationer. De har svårt att reglera sin skärmtid och sin användning på egen hand och ser att det påverkar hälsan negativt på olika sätt. Så där ser vi ett behov.

Många vuxna mår dåligt av för mycket skärmtid

Även om skärmråd för vuxna inte skulle följas strikt så kanske de ändå kan göra att vi reflekterar över hur vi använder mobilen och varför, och vad vi skulle kunna göra med vår tid istället för att scrolla. För många mår på olika sätt dåligt av för mycket skärmtid, både fysiskt och mentalt. Det intygar Anett Sundqvist som är biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet.

Hon säger så här till P1 Morgon, Sveriges Radio.

– Föräldrar och andra vuxna jag pratar med säger att ”Det här känns inte riktigt bra, vi använder oss av skärmar lite för mycket. Vi försöker förändra det men lyckas inte alltid med det.”

LÄS OCKSÅ: Forskning: Mobilen förstör våra relationer

Hjärnan har svårt att göra flera saker samtidigt

Att skärmar påverkar och stör barns hjärnor, som fortfarande utvecklas, är redan känt. Men hur påverkar skärmar våra vuxna hjärnor?

Enligt Anett Sundqvist är det ganska mycket.

– Vi ser att vår hjärna inte riktigt fixar att uppmärksamma flera saker samtidigt, vilket gör att vi missar saker när vi håller på med mobilen. Man brukar kalla detta för ”technoference” (en mix av de engelska orden ”technology” och ”interference” reds.anm); att tekniken stör oss. Och vi ser att den gör det när vi är på jobbet, när vi äter eller är med våra barn. Det gör att uppmärksamheten är på mobilen istället för det som kanske skulle vara viktigare i våra liv.

Det finns förstås även fördelar med skärmar. Många viktiga funktioner som vi behöver i samhället dag, som Bank ID, finns ju i mobilen. Och det är självklart upp till var och en hur mycket tid man lägger på sin mobil, fortsätter Anett. Men vi kan behöva göra medvetna val i våra liv och fundera över hur vi använder skärmar och vad som är viktigt för oss:”Vad är det jag vill göra och hur vill jag ha det i mitt liv?”.

LÄS OCKSÅ: Barns språkutveckling påverkas av vuxnas digitala vanor

Är scrollande skadligt för vuxna hjärnor?

På frågan om skärmar är skadliga för vuxna hjärnor svarar Anett Sundqvist att de är skadliga för våra relationer – och att dessa faktiskt avgör hur vi mår. Och ju bättre vi mår desto mer närvarande kan vi vara. Så det beror på vad vi menar med skadligt, för även vår psykiska hälsa är ett mått på hur vi mår.

Och eftersom vi är förebilder för barn och de som bekant gör som vi gör och inte som vi säger, så behöver vi även tänka på hur vi använder mobilen inför dem.  Om vi tittar på mobilen samtidigt som vi pratar med vårt barn, så kan vi inte vara uppmärksamma på vad barnet gör och tänker på. Detta eftersom vår hjärna har svårt att fokusera på flera saker samtidigt.

– Barn behöver vuxna i sina liv som pratar med dem och sätter ord på världen – för sin utveckling och för att lära sig ett språk och att förstå omvärlden,understryker Anett Sundqvist.

Källa: Sveriges Radio och Omni