Det osynliga giftet

Varje år sprids över 200 000 ton kemiska bekämpningsmedel ut i det europeiska jordbruket. Det är nästan ett halvt kilo per person och år. Det mesta används vid framställningen av livsmedel. Spannmål, frukt, grönsaker, kött, ägg, mjölk och vårt dricksvatten kan alla innehålla rester av bekämpningsmedel. Även grödor som odlas som foder till våra djur kan innehålla bekämpningsmedel, och går via djuren till våra kroppar.

Billigt till en kostnad
Bekämpningsmedel används för att vi som konsumenter ska kunna få billigare livsmedel. Skadedjur så som maskar och insekter bekämpas med gifter. En del av dessa gifter finns kvar när maten hamnar på middagsbordet.
EU har satt gränsvärden för hur mycket av ett bekämpningsmedel ett livsmedel får innehålla. Problematiken ligger i att producenten kan använda sig av flera olika bekämpningsmedel, och på så sätt kringgå EU:s gränsvärden. Det finns nämligen inte några lagar och regler kring hur många olika bekämpningsmedel en produkt får besprutas med, och det finns inte heller något sammanlagt gränsvärde. Vissa anser att detta är ett sätt för producenterna att lura oss konsumenter.

Vad ska man undvika?
– Besprutat kaffe, bananer, ananas och kryddor ska undvikas med hänsyn till odlarna, berättar Emelie Hansson, sakkunnig om mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Även produkter odlade i växthus ska undvikas då det i Danmark har visat sig att det reproduktiva systemet påverkats hos barn till mödrar som arbetat i växthus.

I Europas vindruvsodlingar har de kemiska bekämpningsmedlen ökat de senaste åren. Här används kemiska bekämpningsmedel som är klassade som reproduktions- och hormonstörande. De som utsätts för bekämpningsmedel i vinproduktionen lider oftare av allergiska infektioner, cancer och andningsproblem, jämfört med individer som inte utsätts för bekämpningsmedel.
De livsmedel som ofta innehåller mycket rester av bekämpningsmedel är vindruvor, russin, vin, paprikor, persikor, päron, äpplen, jordgubbar och importerade färska kryddor från Asien. Vi ger ofta våra barn vindruvor och russin som enkla och bra mellanmål, och så känns det nyttigare än att ge dem godis. Men barn är känsligare och kan ofta äta stora mängder russin och vindruvor, då blir det ännu viktigare att köpa ekologiska alternativ.
Vindruvor utsätts ofta för systemiska bekämpningsmedel, det betyder att bekämpningsmedlet tas upp av växten och vindruvorna där det sedan kommer att verka i flera veckor. Det går därför inte att skölja eller tvätta bort bekämpningsmedel från druvorna.

För att undvika rester av bekämpningsmedel kan du

• Välja ekologiska livsmedel, även om du bara väljer några få ekologiska produkter vid varje handlingstillfälle så är det bättre än inga alls.
• Skölj alltid frukt och grönsaker, gnugga och gnid när du tvättar dem så får du bort mer av de skadliga resterna. Skala om du vill vara extra försiktig. Men kom ihåg att allt går inte att tvätta eller skala bort.

Cocktail-effekten
Man har funnit rester från 26 olika bekämpningsmedel i en vindruva, och det strider inte mot EU:s gränsvärden. Idag är det ingen som med säkerhet vet hur vi kommer att må om 10 eller 20 år, då vi systematiskt har blivit utsatta för olika bekämpningsmedel. Summan av bekämpningsmedlen är inte känd.
Emelie Hansson säger att en kombination av kemikalier, den så kallade cocktaileffekten, kan ha en betydligt högre giftverkan än enskilda kemikalier. Men detta beaktas inte när man inom EU sätter gränsvärden för bekämpningsmedel, eller godkänner bekämpningsmedel. Idag finns det inte någon bra metodik för att göra korrekt riskbedömning av den hormonella påverkan dessa kemiska medel kan ha. Vad man vet är att hormonstörande ämnen stör balansen i kroppens hormonsystem, och kan ge en rad olika effekter så som cancer, diabetes, benskörhet, skador på immunsystemet och nervsystemet.

Våra vatten
Även i våra vatten finner man rester av bekämpningsmedel. Det gäller grundvatten, ytvatten och regnvatten. De mest utsatta områdena i Sverige är intensiva jordbruksområden som Skåne. Det finns vattenrenare som tar bort många av de främmande ämnen som kan finnas i ditt dricksvatten, bland annat bekämpningsmedel.

Läs DNs artikel om ekologisk mat och matens pris här.

Av Anja Lenner