Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Växtbaserat bara ökar i popularitet, företag som Oatly utmanar mjölkjättarna och skakar vår syn på mat i grundvalarna och på Hemköp har de vegetariska alternativen smugit sig ända ned i köttdisken. Men hur hälsosamt är det egentligen? Det beror förstås på vem man frågar. Kurera fick en pratstund med en av rörelsens främsta förespråkare – för det är nog korrekt att kalla det en rörelse – den amerikanska läkaren Michael Greger som med sin populära sajt Nutritional facts och boken ”Konsten att inte dö” når miljontals läsare världen över när han var på besök i Stockholm.

Veganrörelsen växer lavinartat, det är inte längre bara en angelägenhet för organisationer som Djurens vänner och minnet av militanta veganer som släpper ut minkar har börjat blekna för att ge plats åt idrottsmän, hälsoprofiler och till och med läkare som förespråkar vad de kallar en växtbaserad kost. Högdjur som ex-presidenten Bill Clinton och den svenska filmregissörenLasse Hallström har sedan länge hoppat på tåget och nyligen berättade den sistnämndas hustru, Sverigeaktuella skådespelaren Lena Olin i en intervju i Dagens Nyheter om hur hon lagt om sin kost. Även om det inte alltid ses med blida ögon av de som valt veganism av etiska skäl, går det inte att ta miste på att hälsoskälen väger minst lika tungt. Kanske framför allt hos den något äldre generationen men även bland yngre, där raw food länge varit en populär trend.

Översatt till flera språk
Michael Greger har tydliga punchlines och en av dem är att varje gång du äter något animaliskt försitter du en chans att äta grönsaker. Enligt honom har frukt och grönt en extremt gynnsam inverkan på hälsan, något han styrker med utdrag från olika studier och forskningsrapporter. Hans bok med den något kaxiga titeln ”How not to die” har vid det här laget kommit ut i 34 länder och gavs ut på svenska härom året av förlaget Soulfoods publishing som tidigare även givit ut ”Kinastudien”– en annan veganbibel – och fick då namnet ”Konsten att inte dö”.

Mormor visar vägen
När Kurera möter Michael är han på föreläsningsturné i Europa och USA för att sprida sitt gröna budskap. Michael Greger själv fick upp ögonen för hälsofördelarna med vegansk kost när hans mormor blev sjuk. Hon var diagnosticerad med svår hjärt-kärlsjukdom och efter flera bypassoperationer fanns det inget mer läkarkåren ansåg sig kunna göra för att hjälpa henne berättar Michael.
– Hon blev hemskickad i en rullstol för att dö vid 65 års ålder.
Men så råkade hon läsa om Nathan Pritikin, som var tidigt ute med att behandla sjukdom med livsstilsförändringar som inbegrep kosten och kom att bli en av hans mest lyckade fall.
– Hon rullade in och gick ut, tre veckor senare kunde hon gå 10 miles om dagen.
Frances Greger levde efter det i ytterligare 31 år.

LÄS OCKSÅ: Lars Frölander: OS-medaljör med helgrönt i tanken

Förkovrat sig på egen hand
Många väljer att utbilda sig till läkare efter att de sett sina älskade släktingar bli sjuka, för Michael Greger var det tvärtom. Men inom läkarutbildningen ingick blott blygsamma 21 timmars undervisning om näring berättar Michael, så näringslära var något han fick förkovra sig i på egen hand.
Nutritional facts, som sajten heter där Michael Greger postar sina videor drivs som en ideell organisation och finansieras av donationer.
– Den är precis vad jag önskar att jag hade haft tillgång till när jag utbildade mig till läkare.
Intresset hos läkare att lära sig mer om näring och livssstilsmedicin tycks bara öka, något Michael gläds över men på frågan om det finns några planer på att starta någon sorts fortbildningsprogram blir svaret nej. Det blir alltför svårt att garantera kvaliteten hos behandlarna menar Michael som därför tvekar att sätta sitt namn på ett certifikat.
– Jag kan inte ansvara för vad de gör, de kan till exempel gå ut och rekommenderar sina patienter att äta bacon säger Michael.

LÄS OCKSÅ: Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv

En donut är en donut är en donut
Michael valde själv vid 18 års ålder att äta helt veganskt för att hålla sig frisk och leva länge och är därför mån om att äta nyttigt. Men många unga som blir veganer väljer istället att äta diverse ersättningsprodukter som efterliknar korv och ost och så vidare, till konsistens och smak, men vars ingredienser många gånger är allt annat än hälsosamma och därför saknar viktig näring. Hur ser han på det?
– En vegansk syltmunk är lika illa som en vanlig, säger Michael som inte uppskattar det han kallar vegansk junk food.

LÄS OCKSÅ: Renée peppar till förändring

Glömmer bort att ta hand om sig själva
Även om man enligt Michael gör hälsovinster bara genom att välja bort kött bör det ersättas med nyttig mat, alltså grönsaker och frukt, inte annan skräpmat, då går mycket förlorat. Men Michael är medveten att det är svårt att prata med unga veganer om hälsa och kroniska sjukdomar, de kan helt enkelt inte relatera.
– Man kan ta upp acne, idrottsresultat och smärstamma menstruationer men hjärt-kärlsjukdom kan de inte ta till sig. Baksidan med att ändra kosten av hänsyn till djuren eller klimatet är att det är lätt att glömma bort att vi också är djur och att vi måste ta hand om oss själva med näringsrik mat.
Därför gör Michael sitt bästa att informera om vikten av att som vegan ta tillskott av B12, dessutom har han skapat en kokbok tillsammans med kokboksförfattaren Robin Robertsson som släpps till jul.

Raw food är en annan trend som lockar många unga, är det så nyttigt som det framstår?
– Jag är helt för att äta stora mängder sallad dagligen men på lång sikt har raw food visat sig leda till olika former av näringsbrister, då kroppen inte tillgodogör sig näringen lika bra.
Michael rekommenderar istället att man äter en blandning av råa och tillagade grönsaker.
– Tillagning ökar upptaget av flera viktiga näringsämnen säger Michael.
Trots sin tilltro till matens läkande kraft är han ingen större vän av vare sig ayurveda eller makrobiotik. När det kommer till ayurvedan är det främst medicinerna han vänder sig mot, då det förekommit tungmetaller i vissa ayurvediska tillskott men inte heller makrobiotiken är fullkomlig menar han då till exempel vissa riktningar helt utesluter frukt, något han menar saknar vetenskapligt stöd.

Tradition får ge vika för vetenskap
Överhuvudtaget menar han att nu när vi har vetenskapen att luta oss mot är inte behovet av den typen av läror längre lika stort. Han ger heller inte – kanske inte helt otippat – särskilt mycket för LCHF, som många följer i tron att de botar sin diabetes men det är bara en form av symptomlindring menar Michael, de kommer inte åt grundproblemet med insulinresistens genom den typen av kost.
– Insulinresistens blir faktiskt värre av mättat fett.

Två läger fett
Fettförespråkare och fettmotståndare är uppdelade i två läger och bland förespråkarna skiljer även frågan om vilket fett som är nyttigt anhängarna åt. Michel Greger passar på att ge en känga åt vad han kallar kolesterolskeptikerna.
– Det är bara att titta på vad vetenskapen säger.
Michael berättar att han på den tiden han tog emot patienter ofta fick höra att de som sökte hans hjälp följde kostrekommendationer de fått av en tränare på gymmet eller något i den stilen och han blev alltid lika förvånad.
– Vad vi äter är en fråga om liv och död, om det är några beslut som ska fattas utifrån vetenskap så är det de som rör din familjs hälsa.
Det är alltför viktigt för att baseras på åsikter eller övertygelse menar Michael, som sätter sin tilltro till vetenskapen.

Fler böcker på gång
Michael har tidigare både drivit egen praktik och arbetat på sjukhus men numera ägnar han sig enbart åt att föreläsa och informera, dels på sajten och dels genom att skriva böcker. Han har precis skrivit på ett kontrakt för en ny bok som ska komma ut 2019 och har flera i pipeline som han vill skriva efter det. Även om han på sätt och vis tycker att böcker är överflödiga idag när allt ligger på nätet kan han inte förneka bokens genomslagskraft då bara den engelska upplagan av ”Konsten att inte dö” i dagsläget har sålt i 350 000 exemplar.

Slutligen – hur nyttigt äter han själv?
– När jag är hemma äter jag hur sunt som helst men det är svårt när jag är ute och reser medger Michael.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!