Naturskyddsföreningen har ihop med europeiska nätverket PAN Europe granskat 49 röda, vita, rosé- och mousserande viner (varav 48 på flaska och en i tetra). Viner producerade mellan 1974 och 2023 granskades –och man hittade PFAS-ämnet TFA (trifluorättiksyra) i alla nyproducerade viner. I det mest sålda rödvinet på Systembolagets, Grand sud Merlot från Franrike, var exempelvis halterna tusen gånger högre än i vanligt kranvatten. Vinet innehöll 220 000 nanogram TFA per liter. Snittet för alla viner från åren 2021-2023 var på 122 000 nanogram.
Vad är TFA?
TFA är en så kallad kortkedjad variant av PFAS, den stora grupp evighetskemikalier (totalt ca 15 000 ämnen) som aldrig bryts ner i naturen och därmed finns överallt, även i våra kroppar. 90 procent av alla svenska hushåll har PFAS i sitt dricksvatten, enligt mätningar från 2024.
TFA är väldigt vattenlösligt, sprider sig snabbt till vår mat och dryck via vatten och luft och är extremt svårnerbrytbart. Den bildas vid nedbrytningen av andra PFAS-ämnen, som en del bekämpningsmedel och köldmedier i kylskåp, luftkonditioneringar och värmepumpar.
Det finns inget riktvärde för TFA i dricksvatten och livsmedel och det finns ännu ingen forskning på vilken påverkan TFA har på oss människor. TFA är dock farligt för vattenlevande organismer och är under utredning för dess effekter på fosters utveckling. Man tror också att fler negativa effekter av ämnet kommer upptäckas ju mer det undersöks.
PFAS även i eko-vin
TFA hittades i höga halter i princip alla viner som testades, i såväl röda som vita. Det är väldigt svårt att hitta nyproducerat vin som är fritt från TFA, konstaterar Naturskyddsföreningen. Halterna av PFAS var överlag höga i alla testade viner från Europa, även om det varierade mycket sinsemellan, antagligen beroende på hur förorenat området där druvorna odlats är. Sannolikt finns dock TFA i viner från hela världen, eftersom det finns i grund- och ytvatten överallt på jorden i dag.
LÄS OCKSÅ: Ekologiska viner och naturviner – vad är skillnaden?
Vilket vin ska man välja?
Naturskyddsföreningen rekommenderar ekologiska viner, eftersom de inte får besprutas med bekämpningsmedel som kan innehålla PFAS. Men de kan ändå innehålla kemikalierna– på grund av bevattningen av vindruvorna.
I den här granskningen förekom ett fåtal ekoviner och man såg ingen nämnvärd skillnad jämfört med de konventionella vinerna vad gäller halterna av TFA. De innehöll alltså också höga halter av kemikalien. Men en annan studie har visat på lägre PFAS-nivåer i ekoviner, understryker Naturskyddsföreningen.
En förpackning i plast, som till exempel en bag in box, antas dock inte bidra till de högre halterna av TFA och PFAS generellt i vin, utan det är bevattningen och bekämpningsmedlen i produktionen som är boven i dramat.
Mindre PFAS i årgångsviner
Viner producerade mellan 1974 och 2023 granskades. Äldre årgångsviner (före 1988) innehöll inte något TFA alls, på grund av att vattnet var renare då. Efter år 2000 har PFAS ökat avsevärt – med en dramatisk ”explosion” mellan åren 2021-2023, som främst beror på en ökning av PFAS-bekämpningsmedel och de alltmer använda köldmedierna i kyl, frys etc. Vilket i sin tur har lett till att TFA-halterna i vattnet och i vår mat också har ökat.
Källor: Naturskyddsföreningen och Eurofins
PFAS och TFA
Studier visar en koppling mellan exponering för vissa PFAS-ämnen och bland annat: lägre födelsevikt, leverskador, tarmsjukdomar, cancer, hormonella förändringar och försämrad förmåga att få barn.
Vilka halter man utsätts för, när i livet det sker och under hur lång tid, inverkar på risken för negativa effekter.
Av de tusentals ämnen som finns på marknaden är de allra flesta PFAS ännu helt otestade. TFA tillhör de ämnen som knappt har testats. Det utreds för negativa effekter på fosterutveckling.
Naturskyddsföreningen uppmanar därför till att Sverige förbjuder PFAS-bekämpningsmedel och verkar för att så sker även i EU. Samt att företag ska sluta sälja kyl, frys och klimatanläggningar med PFAS-köldmedier.