Japp, det stämmer. Sexlusten och andningen går hand i hand. Här berättar andningsexperten Anders Olsson varför vår sexuella förmåga mår bra av medveten andning och hur vi egentligen ska andas för att sexlivet ska få en skjuts i rätt riktning.
Kvävemonoxid, eller NO, är ett ämne som produceras i stora mängder i näsans bihålor. Vid munandning minskar mängden kvävemonoxid som följer med inandningsluften ned i lungorna och förs över till blodet.
– Utvecklingen av potensmedlet Viagra kunde ske tack vare förståelsen för hur kvävemonoxid fungerar i kroppen och dess kärlvidgande effekt. Viagra utvecklades från början som en medicin mot kärlförträngningar. Då en bieffekt var att mannen fick erektion började det istället marknadsföras som ett potensmedel. När kroppen har god tillgång på NO kan både penis och klitoris fyllas med blod, berättar Anders Olsson, andningscoach.
Svårare att få erektion
Om vi andas genom munnen får vi alltså lägre nivåer av NO i kroppen, vilket har en negativ inverkan på den sexuella förmågan – kvinnan får då mindre lust och mannen får sämre uthållighet och svårare att få erektion.
– En studie visade att över 50 procent av männen i åldern 40-70 år hade någon form av nedsatt sexuell förmåga.
I tantrasex läggs vikt på andning
En täppt näsa, exempelvis på grund av polyper, leder oftast till munandning. I en studie på tjugonio män med polyper i näsan hade 34 procent av männen nedsatt sexuell förmåga, och endast tre procent i kontrollgruppen. Efter att polyperna opererats bort, och personerna kunde börja andas genom näsan igen, sjönk siffran till tio procent.
– Inom tantrasex, som är ett sätt att öka sin sexuella förmåga och njutning, läggs stor vikt vid att andas på ett avslappnat och rytmiskt sätt, förklarar Anders.
En bra medveten andning kännetecknas av några enkla principer.
Här är Anders tips:
1. Andas in och ut genom näsan. I näsan förberedes luften för lungorna då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Att andas genom munnen innebär att kall, torr luft full av bakterier och partiklar kommer ned i lungorna. Det gör dem irriterade, inflammerade och trängre och luften får svårare att passera in och ut. Munandning kan liknas vid att köra bil med handbromsen litet åtdragen, vi kommer dit vi ska men det kostar mer energi än nödvändigt.
2. Andningen ska nå djupt ner i magen (diafragma-andning). En djup andning ger ett mycket effektivare gasutbyte då det finns flest lungblåsor (alveoler) och mest blod i nederdelen av lungorna. En djup andning gör också att luften längst ned i lungorna cirkulerar och risk för infektion minskar.
3. Andningen ska vara långsam och avspänd. En normal andning i vila är 8-12 andetag per minut, medan de flesta av oss överandas, alltså hyperventilerar, och tar 15-25 andetag per minut, det vill säga dubbelt eller tredubbelt så mycket som normalt. Det kan liknas vid att överäta och inta dubbla eller tredubbla frukostar, luncher och middagar.
4. Andningen ska vara rytmisk. Har vi andningsuppehåll på nattetid kallas det sömnapné. På dagtid kallar jag det koncentrationsapné, datorapné, smsapné, stressapné och dylikt. När vi håller andan i tid och otid är det ungefär som att köra bil med foten på gasen ena sekunden och foten på bromsen i nästa.
5. Andningen ska vara tyst och liten. När vi gör ljud ifrån oss och hostar, harklar, snorar, sniffar, suckar, snarkar och så vidare, så andas vi samtidigt. Det är inget bra andetag, tvärtom – andningen är oregelbunden och innebär att vi hyperventilerar.
Av Emma V Larsson