Solnedgang i svenskt vintrigt landskap

Få soltimmar – extra viktigt boosta med D-vitamin

Fakta D-vitamin

Mellan höst och vårdagjämning står solens strålar så pass lågt att vi inte omvandlar D-vitamin i vår hud.
Solen måste nämligen stå i minst 45 graders vinkel för att vitaminet ska kunna bildas i huden. Solens UVB-strålar filtreras annars bort i atmosfären innan de når huden. Inte bara är solen ofta för svag i Sverige, vi spenderar även mycket tid inomhus och när vi vistas i solen använder vi ofta blockerande solkrämer som förutom att blockera UVA och UVB även hindrar upptaget av D-vitamin.

Ett dagligt intag av 2000 IE rekommenderas för att undvika brist.
Vid redan utvecklad brist och för mörkhyade personer bör högre doser intas.
Livsmedel rika på D-vitamin är fet fisk (lax, makrill, sill), ägg och mjölk.

Under högsommaren är solexponering det mest effektiva sättet att tillgodogöra sig D-vitamin, 15-30 minuter när solen står som högst anses ge tillräckliga mängder (cirka 10 000 IE).

November månad innebar rekordfå soltimmar på flera håll i landet. Nu är det läge att preppa med D-vitamin inför de ytterligare månader av mörker vi har framför oss, menar näringsexperten Zarah Öberg.
–  Jag rekommenderar tillskott med minst 2000 IE per dag - och många av oss behöver högre doser än så. Låga nivåer kan ge problematik, säger hon. 

Bottenrekordet gäller vissa delar av Sverige, Stockholm till exempel.
— Där har det varit fem timmars sol till och med i lördags, säger Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, till TT.
Det gamla rekordet på åtta timmar är från 2000.
Men på vissa ställen i norr har det tvärtom slagits solrekord.
— I Kiruna har man kommit upp i cirka 42 soltimmar för månaden. Det gamla novemberrekordet från 2008 ligger på 40 timmar.

 

Autoimmuna sjukdomar vanligare i länder med få soltimmar
Det faktum att Sverige under vinterhalvåret är väldigt mörkt innebär att det är extra viktigt för oss att se till att vi håller uppe våra D-vitaminnivåer och inte råkar ut för brist, menar näringsexperten Zarah Öberg.
—  Många symtom, framförallt relaterade till psykisk ohälsa och autoimmuna sjukdomar, är mer framträdande i länder med få antal soltimmar. Man ser till exempel att mängden insjuknade per land ökar desto längre ifrån ekvatorn som området ligger, säger hon till Kurera.
Till dem som också löper ökad risk för brist hör även sjuka och personer i storstäder där solen många gånger skyms bland alla höga hus.

Zarah Öberg

Näringsexperten Zarah Öberg.

Ett utbrett problem
Brist på D-vitamin är ett utbrett problem som skapar ohälsa i Sverige. Hösten och vintern 2012 kom rapport efter rapport som  kopplade samman D-vitaminbrist med en rad vanligt förekommande sjukdomar, däribland benskörhet, lågt immunförsvar, trötthet, depression samt en rad olika autoimmuna sjukdomar, bland annat MS och Reumatoid artrit.
— Bristerna blir mer och mer påtagliga desto längre in i vintern vi kommer, vilket innebär allt från långvariga influensaperioder, vinter- och vårdepression och ökad risk för autoimmuna sjukdomar, berättar Zarah Öberg.

Behöver fylla på våra depåer
D-vitamin finns lagrat i kroppen under endast cirka tre månader, vilket innebär att vi ofta behöver fylla på våra depåer.
— Detta gör att vi oftast har brister redan från hösten. De som dessutom varit mycket inomhus under sommaren eller som använt solskyddskrämer när de vistats utomhus har sannolikt brister redan innan dess.

Källor till D-vitamin
Solen är vår främst källa för D-vitamin, men det finns även i fet fisk, ägg och mejeriprodukter. Men det är inte fullt så enkelt, berättar Zarah Öberg.
—  Men det förutsätter att djuren har vistats utomhus så att de fått tillräckligt med sol. Ägg, fisk och mejeriprodukter från djur som vistats inomhus innehåller inte D-vitamin. När solens UVB-strålar träffar huden omvandlas hudens kolesterollager och bildar D-vitamin. D2 är den form av D-vitamin som inte ännu är omvandlad och den finns i kantareller och alger, medan D3 är den aktiva form som finns i kött, fisk och ägg, säger hon.

 

"Låga nivåer kan ge problematik"
Zarah Öberg rekommenderar D-vitamintillskott med minst 2000 IE per dag under vinterhalvåret.
— Och många av oss behöver till och med högre doser än så. Låga nivåer D-vitamin kan ge problematik med försämrat immunförsvar, depression och autoimmuna sjukdomar, säger hon.

Expertens bästa knep
— Min bästa medicin för att hålla sig frisk över vintern är D-vitamintillskott eller att åka utomlands. En god idé för att hålla sig pigg och frisk är givetvis också att träna och röra sig mycket, att vara mycket utomhus trots mörkret, att köpa sig en ljusterapilampa och att äta sunt, varierat och med mycket gröna drinkar.
Hon poängterar dock att även om i princip alla behöver extra D-vitamin på vintern kan det vara bra att testa sina D-vitaminnivåer så att man tar en mängd som är anpassad till just en själv.
— Kontakta bara din vårdcentral och be dem att ta ett test på D-vitamin eller uppsök en privat läkare eller sjuksköterska så utför de testet, säger hon.

Av Isabelle Hedander


Fakta D-vitamin

Mellan höst och vårdagjämning står solens strålar så pass lågt att vi inte omvandlar D-vitamin i vår hud.
Solen måste nämligen stå i minst 45 graders vinkel för att vitaminet ska kunna bildas i huden. Solens UVB-strålar filtreras annars bort i atmosfären innan de når huden. Inte bara är solen ofta för svag i Sverige, vi spenderar även mycket tid inomhus och när vi vistas i solen använder vi ofta blockerande solkrämer som förutom att blockera UVA och UVB även hindrar upptaget av D-vitamin.

Ett dagligt intag av 2000 IE rekommenderas för att undvika brist.
Vid redan utvecklad brist och för mörkhyade personer bör högre doser intas.
Livsmedel rika på D-vitamin är fet fisk (lax, makrill, sill), ägg och mjölk.

Under högsommaren är solexponering det mest effektiva sättet att tillgodogöra sig D-vitamin, 15-30 minuter när solen står som högst anses ge tillräckliga mängder (cirka 10 000 IE).

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

 

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.