FODMAP – Sofia går på magkänslan

När Sofia Antonsson jobbade som dietist inom primärvården kunde hon sällan hjälpa de som drabbats av mag- och tarmbesvär. Men för åtta år sedan hittade hon äntligen de verktyg hon behövde för att hjälpa sina patienter. FODMAP är en behandlingsmetod för IBS-magar, som tagits fram av forskare i Australien – och som dessutom hjälpte Sofias egen oroliga mage efter bara några dagar.

Magproblemen ökar i Sverige, visar nya rapporter. Så många som sju av tio lider av återkommande besvär med magen och en av fem har ont i magen varje vecka, särskilt drabbade är unga kvinnor. De senaste decennierna har också inflammatoriska tarmsjukdomar som crohns sjukdom och ulcerös kolit ökat med 50 procent i Sverige. När Sofia Antonsson, som förut jobbade som dietist inom primärvården, såg det växande problemet hos sina patienter kände hon sig maktlös.
– Jag tyckte inte att den kunskap jag hade räckte för att hjälpa patienterna att få ordning på sina mag- och tarmproblem. Det var en frustrerande situation. Jag har själv haft IBS sedan gymnasiet men det var först när jag studerade till dietist som jag förstod jag att min mage inte fungerade som den skulle. Jag hade faktiskt magproblem ända fram till den dag jag började äta efter FODMAP, då blev min mage bra efter bara några dagar. FODMAP går ut på att man ska ta bort fermenterbara kolhydrater som kan jäsa i magen. När jag blev bra så snabbt insåg jag att jag funnit nyckeln till att lösa många av mina patienters magproblem, säger Sofia.

LÄS OCKSÅ: Magproblem vanligt hos unga kvinnor men hjälp finns att få

Undvik att experimentera

IBS är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome, och kallas ibland för känslig tarm på svenska. Typiska besvär vid IBS är magont, gaser, förstoppning och diarré. Ungefär 70 procent av de som drabbas av IBS är kvinnor och varför det är så, det vet vi inte ännu. En teori är att kvinnor blir mer påverkade av stress än män.
– I dag jobbar jag mest med rådgivning online och det första råd jag ger till mina patienter är att inte laborera själv om de har stora problem med magen. Risken är att man plockar bort det ena livsmedlet efter det andra och till slut kanske det bara finns några få grönsaker kvar att äta, och då mår man ännu sämre. Gluten och laktosintolerans är välkända symtom på magproblem och jag stöter ofta på patienter som plockat bort livsmedel som innehåller detta. Det behöver inte alls vara det man inte tål.

LÄS OCKSÅ: FODMAP – En effektiv kostbehandling mot IBS

Alla med orolig mage har inte IBS

IBS är en form av slaskdiagnos och där under går det mesta som har med orolig mage att göra. Därför fungerar inte ett kostråd för alla. Jag skräddarsyr en lösning för varje patient. Men det finns viss mat som ingen IBS-patient tål och det är lök och vitlök, säger Sofia.
Hon träffar många unga kvinnor vars magproblem begränsar vardagslivet. Det är fortfarande tabu att prata gaser, förstoppning och diarré bland de yngre kvinnorna, men i det privata samtalet mellan Sofia och patienten är toalettbesök de första ämnena hon avdramatiserar.
– Jag lär dem att bajs är nödvändigt att prata om när de ska få ordning på magen. När, hur och på vilket sätt bajset kommer ut är viktigt för både mig och patienten att veta. När toalettbesöken är regelbundna och karaktären på avföringen blir så frisk som det bara är möjligt, då har vi fått det bästa kvittot på att mage och tarm mår bra av kostomläggningen, säger Sofia.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med magproblem

Magen reagerar oftast inte direkt

Men det är lika viktigt att minska på stressen om man vill komma till rätta med magbekymmer, och där stöter Sofia nästan alltid på patrull. De flesta tror inte att de kan få ett liv med mindre stress. Om det är stressen som orsakar magproblem eller magproblem som orsaker stress, det har Sofia svårt att säga. Med åren har hon upptäckt att det här med mat också har med ett grupptryck att göra. Bland unga människor är det viktigt att passa in, att få tillhöra ett sammanhang och göra som alla andra i kamratkretsen.
– När jag jobbar efter FODMAP är det ett program som jag steg för steg lär ut. Det handlar om hur man ska äta och vilken mat man ska laga – utan de ingredienser man inte tål.

LÄS OCKSÅ: Fyra saker du med IBS och ballongmage bör undvika

Fördröjd reaktion

När magen reagerar på någonting så är det inte på grund av den senaste måltiden utan en eller flera måltider bakåt i tiden. Det är först när födan nått tjocktarmen som IBS ger sig till känna. Om du får problem efter att ha ätit frukost så beror det på vad du åt till middag eller lunch dagen innan. De flesta gör felet att de tittar på den senaste måltiden och tror att magen reagerat på vad de nyss åt och det är som sagt helt fel, berättar Sofia.
När hon hjälper IBS-patienter att analysera vad de inte tål så ber Sofia dem att skriva upp vad de ätit under en vecka och hur magen reagerade efter varje måltid. På så sätt ringar hon in vilken mat de inte tål.

LÄS OCKSÅ: Ballongmage? Bitterörter hjälper

En gång om dagen är bäst!

Som dietist handskas hon inte bara med IBS-patienter, även om den gruppen är den största. Till Sofia söker sig också de med inflammatoriska sjukdomar som ulcerös colit och Chrons sjukdom. Vid ulcerös colit har man en inflammation i slemhinnan i tjock- eller ändtarmen som gör att funktionen på tarmen försämras. Vid Chrons sjukdom är det vanligast att ha en inflammerad tunntarm. De inflammatoriska sjukdomarna har liknande symtom som vid IBS men de kan också ge blod i avföringen, sämre näringsupptag och sjukdomarna kommer ofta i skov.
– Om du har en inflammation i tunntarmen är det generellt bättre att äta en kost med lite fett och du bör undvika fiberrik mat och mjölkprodukter. Det är också viktigt att skära ner på den inflammationsdrivande maten som socker, rött kött och gluten. De här patienterna äter mycket medicin så kan man minska på den så är det jättebra, framförallt hos barn, säger Sofia.

LÄS OCKSÅ: Upptäckten som kan bota IBS-symtom enligt forskare: D-vitamin!

Tabubelagt problem

Att ha problem med magen är vanligare än man tror, och det är fortfarande ett tabubelagt ämne som gör att framförallt kvinnor känner sig oattraktiva och får dåligt självförtroende. Men det här med toalettbesöken som få vill prata om, hur ofta ska man egentligen gå?
– Det varierar väldigt mycket. Men man brukar säga att tarmen ska tömmas minst tre gånger i veckan. Blir det färre toalettbesök så klassas det som förstoppning och då måste man söka hjälp. Det bästa är om man går en gång om dagen. Och det kan vara när som helst. Det viktigaste är att gå när kroppen signalerar, även om man är på arbetet eller i skolan, avslutar Sofia.

Av Inger Palm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!