Varje år föds cirka 6 700 barn i Sverige för tidigt.
En prematur födsel innebär många risker, däribland en ökad risk för nedsatt lungfunktion och astmaliknande sjukdom senare i livet.
Det visar en ny forskningsstudie från Karolinska institutet.
Den nya forskningsstudien inkluderar bland annat den stora Bamsestudien, vilken omfattar 4 000 barn födda 1994–1996. Undersökningar av lungfunktionen har genomförts under spädbarnstid, tidig skolålder samt vid 16 års ålder, och visar att för tidigt födda barn löper ökad risk för nedsatt lungfunktion och astmaliknande sjukdom. Även barn födda endast några veckor för tidigt har vid 16 års ålder fortfarande nedsatt lungfunktion, visar studien som utförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.
► Läs också: Ny forskning: Probiotika minskar risken att föda för tidigt
Forskaren: ”För tidigt födda har nedsatt lungfunktion, kanske genom hela livet”
Studien är utförd av Per Thunqvist, specialist inom barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska institutet:
– Slutsatsen är att barn som är födda för tidigt har nedsatt lungfunktion under hela sin uppväxt, och kanske genom hela livet. Om vi tidigt lyckas identifiera barn som löper risk att bli lungsjuka som äldre är det lättare att sätta in förebyggande åtgärder, säger han i ett uttalande.
Kan medföra andnöd och ångestattacker
Kristina Sparreljung är generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden:
– Barn som föds för tidigt riskerar att drabbas av lungsjukdomar som kan medföra ett svårt lidande genom andnöd och ångestattacker. Per Thunqvists forskning är hoppingivande eftersom den är ett viktigt steg mot att förstå varför en del barn utvecklar astmasymtom, säger hon i ett uttalande.
► Läs också: D-vitamintillskott kan halvera risken för svåra astmaattacker
Uppföljande studie
För att undersöka om sambanden kvarstår även i vuxen ålder genomför forskarna nu med stöd av Hjärt-Lungfonden en ny uppföljande studie där deltagarna hunnit bli 22–24 år gamla.
Minskad dödlighet i astma
Hjärt-Lungfondens mål är att inom tio år ha ökat förståelsen för hur olika typer av astma uppkommer, förbättrat diagnostiken samt hittat en individuell och förebyggande behandling som förbättrar livskvaliteten hos de drabbade. Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Dödligheten i astma har minskat under de senaste 15 åren.
► Läs också: Kemikalier i smink och tvättmedel orsak till astma hos barn
Önskvärt: Ökad kunskap om kopplingen mellan barndomsastma och nedsatt lungfunktion som vuxen
Forskningen har dock flera utmaningar, enligt Hjärt-Lungfonden. Däribland att identifiera markörer för astma, utveckla nya behandlingar, utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för astmapatienter samt att ta fram livsstilsråd för astmasjuka.
Läs mer om forskningsstudien här.
► Läs också: Fördelar med kosttillskott vid astma
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta om astma
Astma är:
En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.
Symtom: Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.
Drabbade och döda:
Uppskattningsvis 800 000 personer i Sverige lider av astma. Cirka 50 000 av dem har svår astma, vilket innebär stora problem i vardagen.
År 2015 hade 146 personer i Sverige astma som dödsorsak. 98 av dem var kvinnor och 48 män.
Källa: Hjärt-Lungfonden