IBS är idag en vanlig diagnos som cirka 10 procent av befolkningen lever med, och som innebär besvär med smärta, gaser, svullnad, diarréer och/eller förstoppning. Symtomen kan vara av olika svåra och även leda till psykisk ohälsa. I en ny studie – en av de största som har gjorts av kost – har man för första gången jämfört två olika kostbehandlingar med traditionell läkemedelsbehandling mot IBS.
Kostbehandling jämfördes med läkemedel
Forskarna från Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde en studie där de lottade cirka 300 personer att testa tre olika behandlingar. Deltagarna var alla över 18 år, varav 82 procent var kvinnor, och de hade lindrig till svår IBS, men inga andra allvarliga sjukdomar eller matallergier.
Deltagarna fick genomgå någon av följande tre behandlingar:
- Lågkolhydrakost med högre mängd protein och fett.
- En så kallad låg-FODMAP-kost, som är en vedertagen kostbehandling vid IBS. FODMAP består av så kallade fermenterbara kolhydrater, exempelvis baljväxter, lök, laktos och spannmål. Dessa jäser i tjocktarmen där de kan leda till problem hos personer med IBS. FODMAP-behandlingen kompletterades med generella kostråd vid IBS; som att tugga maten noga, äta regelbundet och ofta, undvika svårsmält mat samt för mycket fett, kaffe och alkohol.
- Optimerad läkemedelsbehandling som utgick från personens mest besvärande IBS-symtom, som gaser, smärta, diarré eller förstoppning.
Förändrad kost gav bättre mående hos flest
Resultatet av studien, som pågick under fyra veckor, har publicerats i välrenommerade tidskriften ”The Lancet Gastroenterology & Hepatology” och visar att de bägge kostbehandlingarna ledde till att en övervägande majoritet av deltagarna mådde bättre i magen. 76 procent av de som åt mat med låg halt av FODMAP mådde bättre, respektive 71 procent av de som åt en lågkolhydratkost. I gruppen som lottats till läkemedelsbehandling mådde 58 procent bättre.
Forskarna överraskade
Enligt Stine Størsrud, överdietist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av de som ansvarade för studien, blev hon och de andra forskarna överraskade av att lågkolhydratkost hade en så pass god effekt. De hade inte förväntat sig att någon av kostbehandlingarna skulle vara så pass mycket bättre än läkemedelsbehandling. De trodde även att låg-FODMAP-kosten skulle vara överlägsen, men så var det alltså inte.
Lågkolhydratkost väcker nya frågor
Resultatet har väckt nya frågor i forskargruppen eftersom bägge kostbehandlingarna gav ungefär samma effekt. Och de fermenterbara kolhydrater som man utesluter i en låg- FODMAP-kost har tidigare ansetts vara en viktig orsak till IBS. Men ändå mådde de personer som ingick i ”lågkolhydratgruppen” i princip lika bra, trots att de fortsatte att äta fermenterbara kolhydrater. De åt dessutom mer fett – något som tidigare har ansetts göra IBS-besvären värre.
Eftersom studiens resultat går emot vissa tidigare hypoteser när det gäller IBS så har den fått mycket uppmärksamhet i forskarvärlden och man vill nu titta närmre på hur man kan göra IBS-behandling mer individanpassad i framtiden.
Källa: Kostfonden, Forskning.se och studien i the Lancet, som hittar du här!