Förslag till grundlagsändring ska ge naturen rättigheter

Pella Larsdotter Thiel samordnare för Naturens rättigheter i Sverige arbetar för att naturen ska tillerkännas rättigheter. Nyligen presenterades ett förslag till grundlagstillägg vid ett seminarium i riksdagen. Förhoppningen är att förslaget ska presenteras sm en motion i riksdagen.

I maj var Pella Larsdotter Thiel med och anordnade ett seminarium i riksdagen där Mari Margil från USA och Gabriella Eslava Bejarano från Colombia – några av de världsledande rösterna för naturens rättigheter – deltog. Mari Margil var rådgivare åt Ecuadors regering när landet utvecklade en ny konstitution som inkluderade naturens rättigheter och Gabriella Eslava Bejarano drev det första fallet om klimaträttvisa i domstol i Sydamerika. Under seminariet diskuterades möjligheten att erkänna naturens rättigheter i den svenska grundlagen.

Samhället bygger på en missuppfattning
Pella ser ett svenskt grundlagstillägg om naturens rättigheter som en del av en större global rörelse som vill göra upp med idén att människan är separerad från naturen och att naturen består av objekt som vi kan äga – en resurs att utnyttja för vår egen välfärd.
– Om vi tänker efter lite är vi ständigt en del av naturen. Varje andetag vi tar, och varje gång vi äter eller dricker är vi en del av världens ekosystem.
Men vårt samhälle bygger på missuppfattningen att vi inte är det enligt Pella, som menar att vi därför stiftat lagar som stödjer uppfattningen att vi är separata och kan använda naturen som en resurs.
– De lagarna behöver vi nu göra om, vi behöver ställa om hela vårt samhälle. Våra juridiska, politiska och ekonomiska system för att vi istället ska förstå oss som en del av naturen.

En världsomfattande förändring
Detta är en idé som börjat få gehör och runt om i värden. I bland annat Nya Zeeland, Brasilien och Colombia, Ecuador, Bolivia och Indien fattas beslut och stiftas lagar som ger naturen i olika former juridiska rättigheter och ser naturen som ett subjekt istället för bara ett objekt.
– Vårt förslag om ett tillägg till grundlagen är en del av en transformativ idé som bygger på och är inspirerad av urfolkens förståelse av människan som en del av en levande helhet, säger Pella och fortsätter:
– Naturens rättigheter är som en ganska stadig bro mellan urfolkens kulturer och deras världsbild och våra rättsliga institutioner som är väl införstådda med idén om rättigheter och kan arbeta med den.

LÄS OCKSÅ: Många däggdjursarter riskerar att försvinna i snabb takt

Naturens rättigheter utmanar
Förslaget ska introduceras genom en motion i riksdagen, men det läggs tusentals motioner varje år och de allra flesta går inte vidare, så sannolikheten att den ska gå igenom är liten. Att naturen skulle ha rättigheter utmanar oerhört mycket i vårt samhälle och kan vara svårt att förstå menar Pella.
– Vi är alla marinerade i förståelsen att naturen är en resurs för människor och att det är människan som ska ha en röst.
Pella tror därför att det behövs ett omfattande pedagogiskt arbete innan grundlagsändringen kan accepteras – ett arbete som behöver göras.
– Något som gör att jag tror att tiden är mogen är att förståelsen för hur systematisk förstörelsen är växer i takt med att det kommer stora tunga rapporter.
Pella nämner som exempel den senaste från FNs panel för naturen IPBES som kom i maj och som säger att det behövs en transformation av våra samhälleliga institutioner och ramverk.
– Någonstans måste den transformationen börja. Att introducera ett sånt här tillägg är bara första steget på den processen, tror jag.

LÄS OCKSÅ: Expert: “Vi underskattar hur mycket vi konsumerar”

Hur stora är chanserna att förslaget på grundlagsändring går igenom?
– Självklart tror jag att den går igenom.

Vad skulle konsekvenserna bli?
– Det är som sagt en transformativ idé som utmanar grundläggande antaganden som vi byggt upp vårt samhälle kring.
Det är också det som gör den så intressant förklarar Pella.
– Den skulle få konsekvenser för nästan allt vi gör. Idag har vi ett samhälle som styrs mot en växande ekonomi. Det är det vi inrättat vårt samhälle efter, där naturen är en resurs som gör att den kan växa. Den utvecklingen har inget stopp annat än att resurserna tar slut.

LÄS OCKSÅ: Mikroplaster har hittats i mänsklig avföring

”Det finns värden bortom de ekonomiska”
Det är resultatet av det vi ser idag med träd som inte hinner växa upp, fiskar som inte får växa sig stora och åkermark som systematiskt utarmas och rinner ned i havet förklarar Pella.
– Naturens rättigheter handlar om att säga att det finns värden och intressen även utanför den mänskliga ekonomin som vi måste ta hänsyn till.
Hon menar att det finns många bra idéer för hur vi skulle kunna göra saker annorlunda, när det kommer till exempelvis jordbruk och skogsbruk och hur vi kan respektera andra levande varelser men även att ekonomin skulle kunna fokusera på välfärd och välmående istället för tillväxt.
Idéer som inte kommer loss för att vi sitter fast i ett system som inte kan ta hänsyn till dem menar Pella som ser naturens rättigheter som något som kan frigöra kraft och kreativitet så att vi bättre kan ingå i en levande helhet istället för att försöka dominera och kontrollera något som hon menar per definition är okontrollerbart.
– Levande system kan man inte kontrollera, att då ha en utgångspunkt ATT kontrollera dem kommer aldrig att fungera, säger Pella och fortsätter:
– Naturens rättigheter skulle kunna hjälpa oss förstå att vi kan se världen som ett nätverk av relationer istället för att hela tiden jobba med transaktioner.

Av Nina Törmark