Annons
Annons

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

Redaktionen

9 mars, 2019
Forskning stödjer naturens läkande krafter
Dela inlägget

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

Nyligen berättade författaren Eva Sanner som skrivit boken Naturens hemlighet för Kurera om de välgörande effekterna av att vistas i naturen och nära vatten. Och det är inte bara något vi inbillar oss, även forskning visar att vi mår bättre och blir lyckligare av att befinna oss nära vatten. Enligt aktuell forskning ökar närheten till vattenområden hur mycket vi rör på oss och leder till fler sociala möten. Dessutom kan rymd ge vila, enligt miljöpsykologisk forskning, något havet erbjuder.

EU-projekt studerar blå miljöer
Nu ska EU-projektet Blue Health ta reda på mer om hälsoeffekterna bland annat genom att skapa virtuella blå miljöer för att undersöka hur de påverkar återhämtning efter stress, skriver Karolinska institutet på sin hemsida. ”Vi vill se om det går att få en stressreducerande effekt bara av att se och höra ljudet av vatten, så som vi redan vet att det fungerar med grönområden. Då skulle man kunna erbjuda detta till äldre som har svårt att ta sig ut eller till personer som upplever akut stress till exempel i samband med tandläkarbesök.” säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Projektet ska även undersöka vikten av att tillgängliggöra blå områden så att de blir lättare att nå, mindre skräpiga och känns trygga att vara i, nedsmutsning och otrygghet tycks ha negativ inverkan på effekten.

LÄS OCKSÅ: Fem skäl att vistas mer i naturen

Grönt minskar stress
Forskningen visar också att vistelser i naturliga miljöer minskar negativa känslor och stress, ökar positiva känslor, förbättrar den mentala återhämtningen och vår prestationsförmåga. Studier visar att man gör bättre ifrån sig på tester av uppmärksamhet och minne efter naturupplevelser jämfört med om man vistats i stadsmiljö. Dock hade nedskräpade och förstörda naturområden inte samma effekt. ”Det finns alltså kopplingar mellan naturens och individers välmående.” säger Cecilia Stenfors som forskar i hur inre och yttre faktorer, inklusive naturliga och urbana miljöer påverkar kognition, återhämtning, känsloläge, stress och mående. Hon menar att naturmiljöer utgör en viktig resurs för att möta våra folkhälsoutmaningar. Hon hoppas därför att beslutsfattare och stadsplanerare skapar mer grönområden i städerna och bevarar befintliga grönområden och skogar med biologisk mångfald.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna mår bra i skogen

Mätbar skillnad i hälsa
Hon får medhåll av forskarkollegan Mare Löhmus Sundström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet som säger ”Hela 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer, och vår och andras forskning visar att grönområdena är viktiga för återhämtning och fysisk aktivitet. Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.” Hon förklarar även att barn som föds och bor i gröna grannskap löper mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet.

LÄS OCKSÅ: “Därför valde jag att flytta ut i skogen”

Räddar liv
Men grönområdena agerar även som direkta livräddare, de behövs nämligen också för att kyla ner städerna och motverka höga inomhustemperaturer vid värmeböljor. Därför är det viktigt att grönskan tas med i beräkningen när städer byggs eller förtätas menar Mare Löhmus Sundström.

Av redaktionen

Källa: Karolinska institutet

Annons
Annons