Gikt är en ledsjukdom som kan bero på många orsaker. Här är fem tips till dig som är drabbad.
Gikt är en ledsjukdom som uppstår då kristaller av urinsyra bildas inne i en led. Vanligen drabbas stortåns inre led, men även fotleder, handleder, hälar och armbågar kan drabbas. Kristallerna som kan liknas vassa nålar orsakar vävnadsskador och en inflammation i den utsatta leden vilket ger symptom som att leden blir öm, svullen, röd och kan göra mycket ont.
Orsaker
Gikt kan bero på flera orsaker, dels på grund av en ökad produktion av urinsyra, en obalans i omsättningen eller en nedsatt förmåga att utsöndra urinsyran (vanligt vid dålig njurfunktion).
Här är fem tips till dig med gikt:
- Drick mycket
Drick ordentligt med vatten samt vätskedrivande och njurstärkande örtteer. Exempel på bra örter är gullris, åkerfräken och brännässla - Minska proteinintaget
Personer med gikt rekommenderas äta en purinfattig kost då mat med mycket puriner kan bidra till en ökad produktion av urinsyra. Purinrika livsmedel är kött, inälvsmat, fisk (främst sill, makrill, sardiner, ansjovis), baljväxter samt mat och dryck med jäst eller jästextrakt. De flesta proteinrika livsmedel innehåller mycket puriner. - Drick mindre alkohol
Alkohol hämmar utsöndringen av urinsyra samtidigt som alkoholhaltiga drycker, särskilt öl, innehåller mycket puriner vilket också ökar bildandet av urinsyra. - Ät basiskt
Basiska livsmedel anses vara bra för personer med gikt då dessa är viktiga för kroppens syra- och basbalans. Ät därför rikligt med gröna grönsaker, alla sorters frukter och bär, algpulver av spirulina och chlorella, nypon, vetegräs, korngräs och livsmedel rika på basgörande mineraler.
- Undvik läkemedel
Flera vanligt förekommande läkemedel ökar halten urinsyra i blodet och vid gikt bör dessa läkemedel undvikas. Det rör sig om en del vätskedrivande läkemedel som avvänds vid högt blodtryck och hjärtsvikt samt acetylsalicylsyra. För kännedom kan även cytostatika öka halten urinsyra i blodet även om medicinering med dessa läkemedel inte bör undvikas. Rådgör alltid med din läkare om du är osäker.
Av Johanna Gustafsson