Att känna känslor som ilska, rädsla och en vilja att försvara sig har en biologisk nyttig känsla, men att känna sorg menar forskare inte har någon sådan nytta.
Sorg drabbar oss både psykiskt som fysiskt, och det kan ta lång tid att läka sorg. Man kan till och med dö av sorg. I Sverige är vi inte särskilt bra på att handskas med effekterna av sorg.
Ulrika Kreicbergs är professor i palliativ vård av barn och unga vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm samt docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet. Hon har under många år studerat familjer som förlorat ett barn och i sina studier har hon kommit fram till att föräldrarna sex år efter förlusten av sitt barn kan må dåligt och vara kvar i en depression.
– Sorgen är kärlekens pris. Om man älskar någon, om man har starka band, så blir ju också sorgen stor vid en förlust, säger Ulrika Kreicbergs.
Ett förstorat hjärta
I hennes studier har hon visat på att föräldrar som förlorat ett barn sover sämre och har en högre risk för psykisk ohälsa. Det tog mellan sju och nio år efter barnets bortgång innan föräldrarna började må bättre.
En dansk studie har visat att föräldrar till barn som dött har mellan 60 och 80 procent högre risk att bli inlagda på en psykiatrisk avdelning. Mammorna hade en högre risk än papporna. De dystra siffrorna visade dessutom att mammor hade en ökad risk att själva dö under de första 18 åren efter förlusten.
Anledning till den ökade risken att själv dö har flera orsaker. Dels ökar risken för självmord och dels för att man kan få hjärt-kärlsjukdomar. Stor och svår sorg kan också ge ett förstorat hjärta vilket gör att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod till organen. Detta tillstånd kallas för ”broken heart syndrome”.
Vanligare förr
I en studie där forskare använde sig av data från svenska och danska födelseregistret kunde man analyser 6,7 miljoner föräldrar som fick barn mellan 1973 och 2016. De som förlorade ett barn hade högre risk att få en hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Risken är allra störst veckan efter dödsfallet.
Den psykologiska effekten av dödsfallet påverkar över lång tid. Depression, ökat intag av alkohol, dålig sömn och lite sömn är några av de saker som ofta händer föräldrar som förlorat ett barn.
– I Sverige för 150 år sedan, då bar nästan alla familjer på sorg efter att ha förlorat ett eller två barn, men i dag är det så ovanligt att man förlorar ett barn att man blir väldigt ensam i den här känslan. Jag tror att vår okunskap om sorg gör den ännu svårare att bära, säger Ulrika Kreicbergs.
Män och kvinnor hanterar sorgen olika. Kvinnor pratar gärna med fler personer och med en terapeut medan män föredrar att bara prata med sin partner. Ibland kan de dock prata med någon de idrottar med. Men män blir lite av en bortglömd efter förlusten av ett barn, speciellt om föräldrarna separerat. Även de döda barnets syskon kan hamna mellan stolarna, menar Ulrika Kreicbergs.
Syskon kan ju dessutom uppleva en ännu större förlust om föräldrarna skiljer sig.
Vart ska stödet komma ifrån?
Det är viktigt at få stöd och hjälp, både under ett sjukt barns sista tid i livet men också efteråt. Hjälp med sorgebearbetning möjliggör ett läkande och en bättre prognos för välmående för föräldrarna.
I Sverige är hanteringen och vården av sörjande familjer inte så bra. Det finns ingen plan för hur stöd ska ges.
– Man har dragit ner på kuratorer och det finns inga kuratorer som är direkt kopplade till avdelningen utan de är mer centrala. Sedan det här efterstödet – var ska det komma från? Är det vården, öppenvården, Barncancerfonden, kyrkan eller varifrån? Här finns det ett glapp. Och ännu värre är det för syskonen. Skolan har inte mycket att komma med och de är för friska för BUP. Det är svårt att hitta rätt forum för dem, säger Ulrika Kreicbergs.
Bättre i andra länder
I andra delar av världen är denna hjälp betydligt bättre. I Storbritannien finns ”Child bereavement UK” där utbildas lärare i hur sorg fungerar.
– Hur bemöter man ett barn med sorg och hur länge varar den? Det är viktigt att lärarna vet det, att fotbollslaget vet det och så vidare. Med kunskap kan vi underlätta för dessa barn och deras föräldrar, säger Ulrika Kreicbergs.
Hon säger att det egna sociala nätverket har en starkare positiv effekt än det professionella, och att många använder sig av familj och vänner för att bearbeta sorgen och kunna gå vidare. Men det är inte alla som har ett sådant nätverk. Då borde det finnas ett sådant erbjudande och stöd från vården anser Ulrika Kreicbergs.
Källa: Karolinska Institutet