Är människan en självisk varelse – en potentiell Gollum – som bara har sitt eget bästa för ögonen tills vi får lära oss annorlunda? Ja, så har nästan bilden sett ut och synen på barn har varit att de måste lära sig rättvisa genom uppfostran men den bilden är på väg att ändras. Det har nämligen visat sig att vi redan från späd ålder har en känsla för rätt och fel och tidigt är kapabla till solidariska handlingar.
Barn anklagas ofta för att vara själviska och inte vilja dela med sig av godis eller leksaker men nu visar en studie att den synen på barn kan vara orättvis. I studien gavs två barn som inte kände varandra olika mycket godis, den ena fick en godisbit, den andra fyra och den som fick en mer generös tilldelning fick sedan bestämma om barnen skulle ta emot det orättvist fördelade godiset eller tacka nej. Och det visade sig att särskilt lite äldre barn oftast vägrade acceptera den orättvisa fördelningen och hellre avstod helt. Att inte få något alls tycktes alltså vara att föredra framför att få mer än det andra barnet, det trots att barnen inte kände varandra sedan tidigare. Barnens rättvisetänkande och självuppoffrande agerande överraskade forskarna.
Skifte i synen på människan
Resultatet väckte tankar hos forskarna om vårt förhållande till rättvisa som art. Det finns en bild av människan som i grunden självisk, att rättvisa skulle vara något inlärt och tillkämpat och att det är därför det behövs ett rättsväsende. Men successivt har både psykologer och ekonomer börjat överge den synen, då det visat sig att människor faktiskt är rätt schyssta även när de kan komma undan med orättvisor, skriver de på Scientific American.
LÄS OCKSÅ: Lyssna på ditt barn utan att kritisera
Barn har starkt rättvisepatos
Men var kommer vår känsla för rättvisa ifrån? Är det något vi måste lära oss genom erfarenhet eller bli lärda av äldre? Tvärtom vad man tidigare trott är rättvisa alltså inte något som vi behöver lära oss den hårda vägen genom uppläxning av vuxna och hot om repressalier utan snarare en känsla för hur omvärlden fungerar och något som styr barns agerande från tidig ålder.
LÄS OCKSÅ: Därför dras du till det förbjudna
Universella beteenden
Barn har visat sig ha ett starkt rättvisepatos både när de kommer till sig själva och andra. Mer och mer tyder på att rättvisa finns med oss tidigt. Redan vid 12 månaders ålder – så tidigt det går att mäta – förväntar sig barn en rättvis fördelning, de visar sig senare vara villiga att betala för att förhindra orättvisa och när de blir äldre är de benägna att straffa de som behandlat dem själva eller andra orättvist och som sagt avstår hellre själv än låter en orättvisa begås. Studier utförda på barn från olika kulturer har visat att detta med viss variation är ett beteendemönster hos barn överlag.
LÄS OCKSÅ: Är du ljudkänslig? Då kan du vara extra intelligent
Lika lön för lika arbete
De visade också att samarbete hade positiv inverkan på viljan att dela med sig med andra jämfört med om barnen fått belöning för en uppgift de utfört själva. De höll till och med koll på arbetsinsatsen och belönade därefter. Slutsatsen är att även mycket små barn inte bara visar en anmärkningsvärd förståelse och lyhördhet för rättvisa utan även har förmågan och intentionen att upprätthålla den.
Människan är i grunden rättvis
Detta ihop med de rön om vuxnas val att handla osjälviskt och rättvist även när det finns möjlighet till egen vinning är en positiv upptäckt som torde sätta stopp en gång för alla för den gamla bilden av människan som en varelse som skor sig på andras bekostnad så fort hon får chansen. Och istället bana väg för synen på rättvisa som en väsentlig del i vår utveckling och kanske till och med något vi har med oss från födseln.
Översättning av Nina Törmark
Texten är en fri översättning av en artikel av forskarna Katherine McAuliffe, Boston College, Peter R. Blake, Boston University och Felix Warneken, University of Michigan som utfört olika studier på barn för att kartlägga deras känsla för rättvisa från Scientific American.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!