Hjärnklok skola: Del 4 – ”Människoshjärnan”

I lektion fyra i Kureras serie Hjärnklok skola lär kiropraktor Martin Fransson oss mer om ”Människohjärnan” som han kallar vår ”tänkande” hjärna. Denna del av hjärnan påverkar motorik, framförhållning och planering men även sådant som beslutsförmåga, uppmärksamhet, självmedvetenhet, språk och läsförmåga.

– Jag kallar den människohjärnan då den utvecklades i takt med att människan ”blev till” för två till fem miljoner år sedan.
Men enligt Martin hämmas hjärnbarken och dess funktion av stressresponsen.
– Det beror på att ju nyare hjärndelen är ur evolutionshänseende, desto större känslighet för stress har den. För vår överlevnad litar vi på de delar av vår hjärna som har hundratals miljoner år av framgångsrika reaktioner på hotfulla situationer bakom sig det vill säga reptil- och däggdjurshjärnan, säger Martin, det är dock inte alltid det bästa sättet att möta vår moderna värld på menar han.
– Därför har människan också utvecklat en nyare del av hjärnan. Men människohjärnan behöver rätt integrering för att på bästa sätt kunna vara med i alla situationer. Den är väldigt specialiserad och har specifika områden för varje sinne, förutom för doft- och luktsinnet.

Se Martins film om hjärnbalken här:

Våra två hjärnhalvor
Hjärnbarken har en vänster- och en högerhalva, båda med unika egenskaper som kompletterar varandra. Den vänstra halvan tillskrivs vara säte för den delen av vårt medvetande som är mer fokuserat på detaljer och linjära sammanhang, vilka är kopplade till språket och tolkningen av vårt sinnesintryck. Den högra halvan däremot, anses vara mer kopplad till känslor, helhet och sammanfattande av situationer, samt vår intuition.
– Det var hjärnforskaren och hjärnkirurgen Roger Sperry som under 1950- och 1970-talen upptäckte vilka egenskaperna var när han och hans kollegor klöv kopplingen mellan de två hjärnhalvorna, den så kallade hjärnbalken, vid hjärnoperationer.
Av Sperrys forskning drogs slutsatsen att vi har två skilda medvetanden i de två halvorna. Om hjärnhalvorna blivit separerade, eller om vi upplever stress, menar Martin att det kan uppstå en obalans mellan vänster och höger sida, vilket kan skapa vankelmod och beslutsvånda.

Stärk interaktionen mellan hjärnhalvorna
Diagonala rörelser som korsar mittlinjen av kroppen och arbetar med dimensionen vänster-höger kan enligt Martin bidra till att hålla hjärnbalken aktiv och integrera samarbetet mellan vänster och höger hjärnhalva.
– Genom att iaktta dina egna rörelser och övningar när du förstår principen.
Martins personliga favorit vad gäller diagonala övningar är kryp-övningen, då kryper man helt enkelt långsamt på alla fyra.
– Den stora fördelen med krypövningen är att den involverar hela hjärnan och hela kroppen. Testa och se om det är din grej, uppmanar Martin.

Krypövning
Kryp sju minuter varje dag i sju veckors tid till att börja med och iaktta vad som sker med dig. Sedan kan du välja att fortsätta som du själv vill.
1. Ställ dig på alla fyra.
2. Sätt fingertopparna i golvet (inte handflatorna) så att kroppen sträcks upp och du får cirka 10 centimeter i avstånd mellan rumpa och hälar. Ha så lite tyngd på händerna som möjligt.
3. Lyft vänster höft och en mikrosekund senare motsatt hand, rör dig framåt. 
Se upp så att det inte blir passgång, utan gör rörelsen diagonalt.
4. Rör dig långsamt och låt rörelsen hela tiden utgå från höften.

Se när Martin demonstrerar övningen här:

Övning med diagonala rörelser:

Att stärka en hjärnhalva
Den som vill fokusera på att stimulera en särskild sida av hjärnbarken mer än den andra ska röra på motsatta kroppssidas leder. Det har enligt Martin visat sig att den vänstra lillhjärnan ofta är svagare och att den högra behöver extra stimulans, särskilt bland pojkar.
– Därför kan det vara gynnsamt att göra långsamma rörelser för vänster kroppshalva för barn och ungdomar med ADD, ADHD.

Av Nina Törmark

Tidigare lektioner hittar du här:
• Hjärnklok skola: Del ett – hjärnans äldsta delar
• Hjärnklok skola: Del 2 – Lillhjärnan har stort inflytande
• Hjärnklok skola: Del 3 – Känslohjärnan

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!