Nätterapi mot lindrig och måttlig depression är lika effektivt som konventionella behandlingsmetoder. Eftersom behandlingen är kostnadseffektiv gör den dessutom depressionsvården tillgänglig för fler, visar forskning från Göteborgs universitet.
Terapi via nätet ger minst lika bra resultat som konventionell depressionsbehandling. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademien och Göteborgs universitet. I försöket deltog 90 lindrigt till måttligt deprimerade personer. Häften fick internetbehandling och hälften behandlades med de metoder som vårdcentralen vanligtvis använder, som att träffa en psykolog eller äta antidepressiva.
– Tidigare laboratoriestudier har antytt att internetbehandling kan vara en effektiv metod. Nu har vi visat att det verkligen fungerar ute i vården, säger Marie Kivi, doktorand och en av forskarna bakom studien.
Powerpoint och hemuppgifter
En behandling via nätet börjar alltid med ett utredande samtal hos en psykolog. Kommer man fram till att nätbehandling kan passa får patienten tillgång till sju så kallade behandlingsmoduler. Under 8-12 veckor går patienten sen igenom dem på egen hand, med stöd av en psykolog.
– En modul motsvarar ungefär ett besök hos psykologen, förklarar Marie Kivi. Modulerna liknar små ”powerpoint-presentationer” med korta texter eller filmer som bland annat förklarar hur depression fungerar. Patienten får också uppgifter att utföra hemma, precis som i vanlig kognitiv beteendeterapi (KBT).
Ett kompletterande verktyg
Behandling mot depression via nätet förekommer redan idag, men inte i större omfattning, berättar Marie Kivi. Hur nätterapin ser ut och i vilken utsträckning det används varierar mellan landstingen. I framtiden hoppas hon att nätterapi ska användas mer frekvent.
– Både som forskare och som tidigare anställd på en vårdcentral hoppas jag att depressionsbehandling via nätet kommer att bli vanligare. Nätterapi skulle till exempel kunna kombineras med vanliga psykologbesök, istället för att behandlingsmetoderna separeras som i dag. För mig är internetterapi ytterligare ett verktyg i depressionsvårdens verktygslåda.
Av: Maja Sönnerbo